När jag sitter här i ett tyst hus klockan 3 på natten är allt lugnt. Sonen sover uppe i sitt rum och katten Oskar sover i min säng.

Jag brukar inte vara vaken den här tiden på natten men i just den här magiska julnatten ser jag på en engelsk deckare Tittar ut och ser att det toksnöar utanför.

Det är en sån här vinter. Snöar och när det slutar faller termometer ner till -20 grader omedelbart. Sån tur att sonen skottar och bär ved och eldar. De sysslor jag hatar mest slipper jag i 2 veckor. Det känns som en nåd i denna hemska vintertid.

Annandagen var en mysig dag och rätt så lättsam. Till lunchen kom Datafia med familj hit. Roligt att träffa dom mitt i helgen. Jag fick en flaska hjortronglögg och det ska bli roligt att prova den.

Sedan var det brorsdottern och lille Liam som kom en stund. Liam är min favoritunge, helt härlig. Vi har verkligen blivit kompisar han och jag, så till den grad att han gömde sig under filten när dom skulle åka hem.

Julmat i Hammarstrand hos broder O och sedan åkte vid på julföreställningen av "Allt för byn". Det var två körer med och en körledare som sjöng verkligen vackert. Det var väl inte samma kvalitet på den här föreställningen som riktiga "Allt för byn" men jag tyckte att det var trevligt. Skåningar jag hade med var inte lika begastrade men dom är väl van vid större artister.

Nu tänker jag berätta en sak för er.

För länge lä nge sedan var julgranskulorna gjorda av tunnt tunnt färgat glas och gick i kras för det minsta lilla.

Så kom plasten någon gång på 50-talet. Min bror och jag fick varsin genomskinlig julgranskula. Jag minns inte riktigt av vem men jag tror att det var av stockholmsKarin.

Det var något alldeles märkvärdigt. Inne i kulan var det figurer och jag tyckte att det var det vackraste jag sett.

Det tyckte nog brorsan också men han hade en annan tanke. Han hade en förkärlek för att undersöka hur alla grejor såg ut inuti så det dröjde inte länge förrän han plockat sönder kulorna och tagit ut figurerna och då tappade dom sin magi.....................och åren gick. Alla mina gamla julsaker fanns kvar och fick varje år komma upp ur sin låda. Alla saker har sina minnen och det är med varsam hand och kärlek jag plockar upp dom ur sina lådor.  

Plastkulorna var borta och jag hade till och med glömt bort dom.

Så bar det sig så att en sommardag for jag på loppis och där bland fat och gamla prydnadssaker låg dom ....två alldeles lika kulor som dom vi hade och nu hänger dom i min gran och dom är lika magiska med de små fina figurerna inuti.

Nu hänger dom på min gran och fyller mig med glädje. Ibland kan man bli glad för lite.

Då får dagens ord bli:  Bland det som andra kanske kallar skräp kan det finnas en skatt för den som förstår att uppskatta den.  

 

zaq

27 december 2009 13:12

Oj, så underbara!

HAr alltid ogillat de där plastkulorna, hellre äkta och de går i kras än de som studsar tunt när katten puttat dem av grenen!

http://zaq.blogg.se

 

Herta

27 december 2009 19:24

Man kan hitta mycket kul på loppis...Skönt med skottningen. Många killar styrketränar...snöskottning är mycket bättre träning...

http://www.hertabloggen.blogg.se

 

Ann

27 december 2009 19:47

Åååh vilka fina kulor...Jag samlar ju på gamla julgranskulor och tycker att de är så vackra...Jag kollar alltid efter såna på loppis ....Jag fick nu några lådor med gamla kulor av min lilla moster i julklapp..så gamla och så vackra...synd att de är så sköra...Jag hade en vacker gammal spira som gick i kras bara jag tog fram den ur kartongen nu när vi skulle klä granen...så ledsamt...de är ju liksom ovärdelig......
Jag kunde inte gå på Alltför byn jag...Var med Paulin på Indalsleden i Bispgårdendär hon sjöng med ett gäng igårkväll..Ha en god fortsättning, så hörs vi! Kram Ann

http://dansann.blogg.se

 

Skatan

28 december 2009 10:29

Det var verkligen magiska kulor. Jag har aldrig sett några liknande. Så himla vackra ... eller himmelskt vackra kanske man skall säga. Vilken tur att du hittade tillbaka till din barndoms julgranskulor och julens magi. Julens magi har väl aldrig försvunnit för dig men ... ändå. Värmande kramar till dig i vinterkylan. Det skall visst komma en köldknäpp igen nu.

http://skatanstankar.wordpress.com

 

billan

28 december 2009 11:04

Precis sådana där kulor minns jag från min barndom, måste gräva i mors gamla julsakslådor när jag kommer till torpet nästa gång......hoppas om finns kvar!
Skönt för dig att få lite avlastning i dina mest hatade vardagssysslor.
God fortsättning!

http://auroraborealis-1.blogspot.com

 

Liliann

29 december 2009 16:15

Jag har också några få julgransprydnader m.m som alltid har sin plats i granen samt på bordet. Några dukar och gamla tomtar som trots sina skavanker alltid plockas fram...
KRAM

http://livetefantastiskt.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...

  Det har snöat sedan i måndags och just imorse satt jag och tittade ut på snön och gräddade rullrån. Dom ska jag ha på påskafton till efterrätt med glass och nykokt hjortronsylt och kaffe förstås. Nog om det.   Igår var en märklig dag. Jag kl...