Hurra, olycksmånaden februari är över och jag lever fortfarande. Jag har inte frusit ihjäl, inte fått hjärtsnörp av allt skottande bara lite värk i kroppen, torrskinnet och elektriska håret har inte tagit kål på mig, bilen går och huset har inte ramlat ihop av all snö bara stegen, veden  räcker fortfarande. Alltså  den värsta vinter på år och dag har inte knäckt mig fast den gjort sitt bästa.

Solen lyser på trädtopparna om mornarna. I morse kvittrade fåglarna glatt när jag gick ut och gav dom frö. En stund mitt på dagen droppade det av taken till och med. Krukväxterna börjar se lite grönare ut (skulle bytt jord på dom nu) Det finns hopp!

Ikväll hade Snälle Sven och jag fredagsmys med pizza på hotellet. Imorgon ska Lekkamraten och jag på marknad, på söndag ska Snälle Sven och jag och troligen grannen se på vasaloppet på tv, en grej vi gjort i flera år. Måndag kväll ska mister P och jag äta någon god mat. Tyckte han pratade om någon god köttbit. Så gott som alla mina killkompisar ska jag få äran att umgås med under helgen. Det finns hopp!

Skåpet år snart klar. Pappersbeda var hit ikväll och tittade på det. Jag har varit till Datafia och tittat på hennes nya soffa. Vit! Oj hur ska det gå!

Pratat med brorsan i telefon och tvättat håret och tittat på "Lets dance. Få se om Carl-Jan åker ut den här gången.

Imorgon ska det bli sol och 5 grader kallt. Perfekt väder för ett marknadsbesök.

Så dagens ord får bli ett enkelt: Det finns hopp.Tappa inte hoppet för då kan du hoppa i fel tunna.