Det är något särskilt med allt som man gör för första gången på våren.

Den här söndagen möter mig med strålande sol och fågelkvitter.

DataFia och jag bestämmer att vi ska börja dagen med en promenad med hunden Bibi.

För första gång iår tar jag fram mina ljusblå gummistövlar och börjar gå neråt byn. Vägen är snöfri. Det rinner och porlar i alla diken och är fullt med leriga vattenlokar på vägen. Inte kan man annat än trampa i den och göra små¨rännor så vattnet rinner av vägen. Visst gör väl alla så eller......

Sedan for vi hem till mig och nu har altanen tinat av och vi tog fram stolar och bord och satt oss till rätta i solskenen. DansBritt kom också och vi satt där och gosade oss i solen och fikade lite grann.

Den här attans DansBritt har ju varit i Karibien och kan göra oss gröna av avund för sina bruna ben. Solen gassade mer och mer och till slut så hade vi tagit av oss i trosor och topp och satt där i solen.

 Nu måste jag snart måla tånaglarna för det gör man när det det blir vår. Rosa tånaglar ska jag ha om jag så blir 100 år. Lite kvinnlighet finns det i mig i alla fall.

För första gång i år kom bofinkarna farande och satte sig i stora flockar på snön och letade något att äta.

Vi för vår del tog fram en engångsgrill och grillade ytterfile av gris. Första gången med grillningen iår och det kändes och smakade helt underbart.

Vad gör man då när man sitter så här i solen. Man pratar och pratar och så tittade vi i Halens katalog. Hittade lite fina kläder till sommaren och funderade över bh-storlekar på baddräkter. Det är tur att man nu kan köpa bikinibyxor för sig för ofta har man olika storlek. Liten ända och stora bröst eller tvärt om.

När det började närma sig kväll kom DataBritt och jag på att vi skulle göra ett stortag.

I två års tid nu har jag tänkt ta ner en gammal rönn på gården. Jag har bett flera av mina manliga bekanta att ta motorsågen och ta ner dom men som vanligt så händer ju ingenting när det gäller karlar. Sedan eller också är det besvärligt .

Så vad gör man. Ingen av oss kan hantera en motorsåg så vi tog en vanlig såg och började så smått försöka såga ner den. Det var hårt som fasen och besvärlig men vi har i alla fall lyckats få ner halva trädet nu.

Hälften är kvar men det får bli en annan dag. Har det dröjt två år så kan det väl dröja några dagar till. Synd att jag är så feg med grejor som brummar för det skulle säkert ta bara en liten stund om jag vågade ge mig på trädet med motorsågen men som sagt. Jag är för feg för allt som brummar.

Nu är det slut på den här fina dagen men det skulle bli lika fint imorgon. Om det hade varit som vanligt skulle jag vara avundsjuk på dom som var lediga och fick njuta av det men nu kan jag unna alla som är lediga att njuta för snart är det min tur att vara ledig. Tänk att få vara ute hela sommaren. Vilken lycka.

Dagens ord: Glädje är att se livet genom en solstråle.