Vi börjar med MAKTEN. Jag har faktiskt jobbat ett par dagar nu alldeles frivilligt.

Tänk att det kan kännas så annorlunda när man inte är tvingad.

Man säger ju att konstnärer inte blir värda något och sedda förrän dom är döda och det känns lite så fast tvärt om.

Jag har varit osynlig och värdelös men nu när jag börjat leva är jag helt plötsligt välkommen och sedd.

Möts med tacksamma tillrop och jag har MAKTEN  i min hand. MAKTEN att komma när jag vill och gå när jag vill. En härlig känsla.

Nå väl då kommer vi till HÄRLIGHETEN,

HÄRLIGHETEN  var att komma hem till en varm eftermiddag, kasta sig i sjön och bada och duka nere på altanen till strandstugan för nu skulle det blir SURSTRÖMMINGSFEST.

DansAnn med man, DansBritt, kinaBror och jag skulle sitta i kvällsolen och njuta av norrländska specialiteten. Det var lugnt och fint på sjön. Allt var upplagt för en härlig kväll. Det kan man också kalla HÄRLIGHETEN.

Jo pytt skit i pannan.

Precis när gästerna kom seglade fula svarta moln upp och vi hann inte ens sätta oss innan regnet vräkte ner och blåsten blåste bort både tallrikar och glas. Ända in på innerväggen på altanen blev det blött.

Jag har ingen tur med vädergudarna. Kanske någon där uppe vill tala om för mig att jag ska ge faan i att försöka ha fest.

Min strandstuga är inte större än ett lite rymligare skithus men nöden har ingen lag. Vi knulade in oss i stugan och började rensa surströmming och skala potatis.

Fönstren immade igen av både surströmmingsoset och våra andedräkter.

Tur att vi alla har ett stort mått av humor så vi kunde skratta åt alltihop. 

Klart som korvspat så drog molnen och styggvädret bort så fort vi hade ätit klart och vi kunde njuta av resten av kvällen ute på altanen med lite kaffe och en härlig solnedgång och trevligt småprat. Nåväl det blev väl till slut en rätt ok kväll.

Ikväll är det dans i Hällesjö som gäller. KinaBror ska med och han kommer säkert att hitta gamla skolkamrater att prata med.

Jag gruvar mig lite för som jag berättat så har det varit dåligt med dansen i sommar.

Sagt förut att om ingen bjuder upp mig på herrarnas så kommer jag att sluta dansa. Vet att på något sätt har jag tappat min dragningskraft. Inte kan det väl vara åldern? Tappade liksom sugen i Härnösand när ingen ville dansa med mig.

Vi får se. Vet att en sommar kommer det. Den sista sommaren jag dansar. Vet ju att många av mina jämnåriga slutat, åtminstonen kvinnorna.

Männen blir ju aldrig gamla som ni vet. Pytt skit.

Regnar gör det idag men det ger sig nog framöver kvällen.

Dagens ord är ju ganska givet i anledning av gårdagens surströmmingsfest.

Finns det hjärterum finns det stjärterum (även om vissa får balansera på sängkanten) hi hi