När jag står vid diskbänken och skalar potatis till korvgrytan lyssnar jag på radion och Jockmocksjocke sjunger: " Det var vi som byggde Sveriges järnväg".

Rösten är full av STOLTHET och då kommer tankarna.

Ett ord som jag knappt vet vad det är.

Tänker på honom som byggde upp den här gården från en usel koja till en fin gård med djur, åkrar och hus. Dessutom botade han massor med människor. När hans tid var ute kunde han se sig omkring och verkligen känna sig STOLT.

När man åker över Höga Kustenbron har jag tänkt: "Vad STOLTA dom som byggt den ska vara. När dom åker över bron och visar sina barn att den här har jag varit med och byggt." Vilken känsla.

Vad är du STOLT över?

Vad är jag STOLT över?

Mina jobb är inget att känna minsta STOLTHET över. Försäkringskassan förstår ni ju själva och inte har det varit något att känna STOLTHET över att sitta och plåga folk med att skicka dom en massa räkningar heller.

Jag har aldrig ens vunnit något i idrott eller gjort något gott för mänsligheten.

Någon måste det väl finnas?

Att jag fött och fått en son som vuxit upp till en bra man kan jag väl inte ta åt mig äran av heller. Jag är STOLT över honom men kan inte känna att det är min förtjänst. Han är nog född sådan.

En liten blink av STOLTHET kan jag känna över att jag mot allas tankar lyckades ha lopppis och få ihop pengar till min fina lilla bastu, en sak jag önskat mig hela livet.

Jag kan också känna STOLTHET över min trädgård ibland när den blommar som vackrast.

Nej, någon större anledning att bekanta mig med ordet STOLTHET har jag inte haft.

Däremot: När jag står här och fryser och har blåskatarr och känner mig låg så finns det ett annat ord som kommer för mig.

MISSLYCKANDE' men det ordet tar vi en annan dag.

Korvgrytan puttrar på spisen.

Grannen ringde och ville att jag skulle hämta ved till honom.

Min egen vedkorg är också tom.

Stora hopar med domherrar pockar på att få mat.

Det är bara att bita ihop och dra på sig lager på lager av kläder och ge sig ut.

Slutfunderat för idag.

Dagens ord: Allt känns bättre bara kylan går över och man slipper frysa.

 

Skatan

4 december 2010 12:39

Men Skogsnuvan då! Oh vad mycket du har att vara stolt över. Lärde du dig ingenting på den där kursen du gått i ... så många människor som du har hjälpt och ditt varma öppna hjärta och hus och ... ditt hem som finns där för ALLA ... Och att just du har fått en sån fin son .... utan dig skulle ju inte just han ha funnits och du har mer än så i hans växande till den där fine grabben att göra ... det förstår du väl ... och att du klarat av ditt tuffa liv och stått ut och att du bor och vårdar det gamla och dina fina skapelser inte minst och och och ...

Du har verkligen mycket att vara stolt över ...

Massor av kramar!

http://skatanstankar.wordpress.com

 

Märit

4 december 2010 14:33

Men snälla Anita! Jag håller helt och hållet med Skatan! Det måste vara den kalla vintern som gör att du inte känner stoltheten. Föreslår att du skriver om stoltheten igen, när det är sommar och varmt och skönt. Då tror jag du hittar många saker att var stolt över. Varma kramar!

 

Sailaway

4 december 2010 14:47

Vilken härlig blogg du har! Den kan du va stolt över ;)
Här har du en till som hatar vinter & kyla.
Det är våren o sommaren som gör livet värt att leva.

http://www.sailaway.bloggplatsen.se

 

Liliann

4 december 2010 16:39

Nog finns det saker att vara stolt över framför allt sina barn. Och du Anita har många saker att vara stolt över, du är en fantastisk härlig kvinna och vän....
Kramar i Vinterkylan!

http://livetefantastiskt.bloggagratis.se

 

Soldansaren

4 december 2010 17:47

Men nog har du väl gjort något gott för mänskligheten, kära skogsnuva!! Alla släktingar och vänner du tar emot i ditt hus och förgyller tillvaron för! Alla blogginlägg som du låter oss njuta av som bland annat har fått mig att se din trädgård som ett magiskt sagolandskap som du också borde vara stolt över. Att du inte slängt in handduken utan kämpat mot kyla och snö alla dessa vintrar och bott kvar borde du också vara stolt över. Så det så!

http://soldansarenssida.blogspot.com

 

skogsnuvan själv

4 december 2010 17:56

Tack så hemskt mycket för era gulliga inlägg som värmer min frusna kropp och själ. Nu känns det mycket bättre. Visst är jag medveten om att det är kylan och mörkret som tär på mig och få mig att bli så väldigt låg. När sommaren kommer blir det så mycket bättre.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

 

Hannele på Hisingen

5 december 2010 11:54

stolt kan man vara om man kan svara rätt till rätt person :)

http://hannelesparadis.blogspot.com

 

Staffan H

5 december 2010 22:29

Men Anita då!

Just stolthet är ett ord jag ofta undviker att använda, även om jag förstår vad du menar här. Stolthet i den bemärkelsen är fin, men det finns en klick stolta människor vars stolthet tar sig uttryck i form av en katalogaria över allt de uppnått och alla deras förtjänster.

För att slippa förväxlas med dem, använder jag själv oftast uttryck som glad för, nöjd med eller till freds osv när jag vill beskriva detta och kör du med det knepet hittar du en dj-a massa som du kan ta åt dig av och fortfarande stå stadigt med bägge fötterna på jorden.

Skillnaden däremellan då? Att lyckas med något är förvisso något att vara stolt över, men att medvetet ha använt de vassa armbågarna kan vara en annan femma och du är något av det mest osjälviska och generösa som finns. Se där - nu har du genast något att vara stolt över, eller kanske tillfreds med!

http://staffanhuss.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  I måndag bestämde jag mig för att ta upp potatisen. Det var fint väder och nu växer den inte mer. Jag har bara några pallkragar och vi har ätit av potatisen sedan i början av augusti så jag fick en glad överraskning när jag fick se att jag fått ...

  Det händer ibland att det blir mycket trevligare än vad jag tänkt. Fredagen åkte Kinabror och hunden Jack till Skåne och det blev tomt och tyst. Men så......ringde DansAnn överraskningarnas drottning. Frågade om jag ville med på en liten tripp...

  Igår morse insåg jag sanningen. Nu blir det frost och blommorna måste in snarast. Ute började det blåsa en ilsken västanvind som gjorde händer och resten av kroppen iskall på ett nafs. In och ta på stövlarna istället för skorna. Började gräva ...

  Inatt har det bara varit en plusgrad så nu börjar det bli bråttom. Det är dags att ta upp pelargonerna ur storgrytorna, plantera om dom i vanliga krukor och bära in dom i huset. Det kommer nog att ta hela dagen skulle jag tro.   Det är med ...

  Ett par dagar med sol och sommar igen. AMV och jag tog en kort skogspromenad. Det har inte blivit någon vandring för oss i sommar som vi tänkt men ingenting blir ju som man tänkt.    'Borta hos Kinabrors sommarstuga är det så fint nu när sjö...