Inatt har det varit fullmåne och jag har inte sovit som vanligt men vad gör det. Jag kan vila på soffan i eftermiddag istället.

Eftersom det var skaplig temperatur tog jag en sparktur i månskenet och ni kan aldrig ana vad man kan få se när man är ute i fullmånens glans.  Mörkrädd får man inte vara kan jag bara säga.

Nu är det dag och hej och hå var det går.

Idag har jag åkt spark ännu längre. Jag försöker träna så att jag ska bli mitt gamla jag igen fast idag var det nog inte så mycket träning för det gled framåt alldeles av sig själv.

Det går så bra att tänka när man är ute.

Så här har jag känt mig under den här hemska vintern.

Nertyngd och fastfrusen, hoplämd och krokig av draken vintern.

Fåglarna har inte börjat kvittra ännu. Inte ett djur, inte en bil eller människa ser jag eller hör jag. Det är bara tyst tyst. Det tunna snölagret på vägen gör att sparken glider ljudlöst fram i stora tystnaden.

Ser en torkad fröställning som gnistrar av snökristaller och då tänker jag.

Även den som är som torkad och utblommad kan lysa vackert när solen lyser på den.

Kan det månne vara så med mig också. Nu kanske jag äntligen kan räta på ryggen, träna bort gäddhänget och få lite färg på mina bleka och glåmiga kinder.

Kommer in värmer soppa jag kokat med vad jag hade i kylskåpet. lite lök. lite morötter, köttfärs, potatis och en massa kryddor jag fått från kina.

Het, värmande och stark blev den och under tiden läser jag "Land".

Där står det att den människa som är  missnöjd och negativ när hon jobbar blir det som pensionär också.

Det stämmer inte på mig, åtminstone om jag får vara frisk och det låter bli att vara 36 grader kallt. Nu ni människor lever livet.

Nu är jag fri att göra vad jag vill (det är bara pengar som fattas) men en del saker är gratis.

Att vara ute när det är ljust, att ta en tupplur på soffan på eftermiddagen, att ligga länge på morgonen. Att inte jäkta (tar ett tag innan kroppen inser det)

Att ha tid med vänner. Att hinna laga mat som tar lång tid. Att prata med fåglarna och katten och ge sig tid att sitta stilla med katten i famn och bara vara.

I mitt huvud snurrar så många planer på vad jag ska göra framöver och får jag bara vara frisk så kommer jag att utföra dom alla men i stilla långsam takt utan jäkt och stress.

Dagens ord får bli: Det finns alltid hopp och ingenting är någonsin för sent. 

 

Ingrid

20 januari 2011 18:21

Så underbart att du gav dig ut i månskenet!
Jag stod länge och tittade ut genom fönstret innan jag gick och la mig. Det var ljust nästan som på dagen. Jag tänkte att jag skulle få se vem det är som håller till under vårt hus, eller rättare sagt vem det är som leker med oss. Vi har krypgrund och gluggar i stenfoten. På baksidan där jag haft sladdar till utebelysningarna har jag puttat in transformatorn och kopplingar i en av gluggarna och i flera morgnar har de varit utdragna på gräsmattan. Jag har stoppat in dem och nästa morgon har de varit ute igen. En kabel har dessutom blivit avbiten. Nu har jag tagit in dem för snön och isen har försvunnit så det gick att få loss dem, men vem sjutton är det som varit där och lekt?? Det måste nästan ha varit en räv!
Kram Ingrid

http://stenstugu.com/wp

 

Titti

20 januari 2011 20:47

Det gör gott i själen att komma in och läsa hos dig!

 

Kristina

20 januari 2011 21:29

Det låter underbart med en sparktur i det tysta.
Jag har också en spark stående här, I vinter när dom inga pengar har kvar attt sanda med så går det bra att åka på vägen.
kram Kristina

http://kristinakicki.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...

  Det har snöat sedan i måndags och just imorse satt jag och tittade ut på snön och gräddade rullrån. Dom ska jag ha på påskafton till efterrätt med glass och nykokt hjortronsylt och kaffe förstås. Nog om det.   Igår var en märklig dag. Jag kl...