Idag pratade jag med en tant på byn som sa att det här var den sista vintern hon stog ut här och nästa höst flyttar hon.

Då kom jag osökt in på vågskålen och jag förstår fullt ut att många av er funderar över varför jag bor kvar här som hatar vintern så mycket.

Ett sätt är att väga för och emot. Ett sätt att logiskt tänka för och emot när man fattar viktiga beslut.

Jag har använd det då jag funderat på att skiljas från mina män.

+sidan ---sidan. Små olika tunga bubblor. Spritmissbruk, pedanteri, invandrarhat och önskan att döda alla rovdjur väger väldigt tungt på minussidan och det blir svårt att väga upp en massa små +saker.

Samma med jobbet.

När minussidan är hur tung som helst och nästan tar kål på en och det på plussidan bara finns pengar, närhet till jobb och någon arbetskamrat man gillar då kommer man till slut till ett nödvändigt beslut.

Så kommer vi till Paradiset Fisksjön.

Den här tiden på året är det väldigt lätt att hitta minussidan på vågskålen. Snön, veden, evigt frysande, grejor som alltid går sönder på vintern och dränerar ekonomin så man gång på gång förstår att det kommer inte att bli över till någon resa eller något som helst roligt bara slit. Oktober-Mars för mig enbart skit och det är nog tungt som en kanonkula i vågskålen men......

Så har vi då plussidan som man börjar skymta i maj. Ljuset i tunneln.

Bläddrar i gamla album igår och blir så varm om hjärtat. Man glömmer så lätt alla sköna ögonblick och om man har haft många sköna varför ska det inte bli så igen.

Nere vid sjön har alltid varit platsen för sköna sommardagar.

Här en härlig sommardag för länge sedan.

Min mamma och pappa och faster Gunhild gjorde vassbåtar till min son. Solen sken och sjön var lugn. Bara någon liten uppfriskande bris kom ibland.

Så tog vi båten och åkte ut. Gunhild ror och årtagen i vattnet nätt och jämt krysade ytan (det bli så om man är duktig att ro) Ute på sjön svalkade det lite lagom och tanterna som sällan klädde av sig har lättat på klädseln. Såna dagar väger tungt på plussidan.

Att kunna gå ner och bada när man vill +

Att ha roligt med vänner och släktingar+

Jag är inte så naiv att jag skulle tro att det är till mig dom kommer. Det är Fisksjön som drar fast jag är väl så fast knuten hit så Fisksjön är lite jag.

Skogen som är full av guckusko och andra orkideer.

  Kanotfärder, båtutflykter, soliga dagar på bryggan, öppna fönster mot sommardoft.

Måsskrik från sjön, lommens dova skrik, gökens ko-ko i skogen, svalornas glada kvitter och underbara flygkonst.

Gitarrplink när sonen och hans vänner spelar utomhus

Oväntade och efterlängtande vänner som dyker upp.

Jag kan fortsätta hur långt som helst.

På minussidan är mygg och knott, sly som sprutar upp på ängarna och allt jobb som måste göras.

I den bästa av världar kunde man bo här på sommaren och i lägenhet på vintern eller till och med i någon liten varm plats utomlands men det är för dyrt och vem är jag att överge Paradiset när det tar emot.

Det vore fegt och kanske man sätter mer värde på det härliga när en del är kämpigt och hemskt.

Återigen kommer jag till det jag saknar mest. Det är inte balansen i livet men det är pengar och åter pengar. Hade jag råd och slapp tänka på hur jag ska klara mig så skulle livet vara lätt att leva men....... det är kanske inte mening att det ska vara lätt att leva.

Det är kanske meningen att det ska vara små ögonblick av lycka  ungefär som en trasmatta. Det mesta är ofärgat men rätt vad det är så kommer en lysande rand av färgade trasor som lyser upp och får en att tänka på den gamla klänning som randen består av och som man dansade och skrattade i en gång för länge sedan.

Så dagens ord: Leta efter dom färgade ränderna i mattan eller dom skimrade pärlorna i livet halsband.