Att gräva en grav till hunden Micko visade sig vara en inte helt enkel sak.

Redan på fredag kväll började brorsan elda för att tina upp kälen och den förfärliga lördagen då jag låg som en stelfrusen vedpinne i soffan och hackade tänder vara han ute och eldade och grävde.

Som det nästan jämt är så slog lagen om tingens jävlighet till. Det var naturligtvis en stor sten precis där hålet skulle bli.

Då har man ju två möjligheter. Kämpa med stenen eller börja på nytt och flytta hålet en bit. Eftersom jag vet att broder O är precis lika dumtjurig som jag så förstod jag att valet skulle bli att flytta stenen.

Så är det ju också alltid när man ska flytta en sten. Den ser inte så stor ut men är stor neråt. Igår kom han ingen och hade med sig sin sambo och gav sig i kast med stenen. Jag kan inte säga att jag deltog så mycket men hämtade grejor och fixade kaffe och mat och stökade lite med dom andra två hundarna.

Efter många timmar gräva och spetta och härja hämtade han ett spel och så småningom fick man upp stenen. Då hade man jobbat med hålet i 2 hela dagar så nog fick den hunden en begravning som heter duga.

Nu lyser ett litet ljus på hans grav och jag hoppas att han får hoppa och skälla och springa i sin hundhimmel.

Jag har mest deppat hela helgen och känt mig ur slag. Var iväg på bokcirkel igår kväll och idag hoppas jag kunna komma ut en sväng för det är bara 12 grader kallt. Ut föresten. Det är dags att hämta in ved igen, en syssla som jag avskyr som pesten som ni vet.

 Idag då jag skulle vattna blommorna fick jag se att skatfröna som jag fått att "skatan " har börjat gro åtminstone ett har kommit upp och jag ser med spänning fram emot hur den märkliga växten ska bli.

Dagens ord: Mitt i den värsta vintern kan ett liten modig planta titta upp och lova oss att solen kommer snart tillbaka

 

Ingrid

21 februari 2011 11:24

Men vilka mödor för att kunna begrava hunden, men vad gör man annars när det är djupfruset i marken.

Nu blir man ju väldigt nyfiken på det där skatfröet!
Skatan måtte ha kommit iväg till Thailand i alla fall för det är stiltje på bloggen.

Ha det så gott och hoppas att du snart känner dig piggare!

Varm kram!

http://stenstugu.com/wp

 

Ann

21 februari 2011 16:03

Hej Anita! Ja, det är inte lätt med hundbegravningar vintertid...ujamej....OCH vi vill ju att det ska bli värdigt för dem, när på året det än är...Vi tänder ljus nångång ibland på våra hundgravar...och minns vår kära fyrbenta....
Ha det så gott! Kram Ann

http://dansann.blogg.se

 

Titti

21 februari 2011 16:20

Hejsan hoppsan i kylan!
Än har Kung Bore inte släppt sitt grepp, men man får ju hoppet åter av bilden på fröet som grott!
Kram!

 

Margit

21 februari 2011 17:30

OH!!! Vilket arbete...med vovvens grav!!! Och stenen..så jobbigt med att få bort den..men han hade då verkligen tålamod..och fick bort den tillsist... Så det blev en värdig begravning för vovven också!
Önskar dej en bar kväll och en fin vecka!!! Hopaps att det INTE blir likla kallt som förra veckan!!!
Kramar, varma, tilld ej Anita!!!! / din vän Margit

http://margitholm.blogg.se

 

Herta

21 februari 2011 21:04

Tänk att det växer mitt i kylan.

 

Skata n

22 februari 2011 11:51

En liten skathalsning var det forstas och har kommer en till. Vi hr haft 38 grader varmt idag men jag trivs anda. Ar i skuggan bara. Vilken fin grav hunden Micko fick ... Har har hundarna inte det lika bra :-(

Kramar!

http://skatanstankar.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Det går sakta med våren här i Fisksjön. Visserligen har alen gula hängen som gör att jag går omkring och nyser fast jag äter allergimedicin.  Kallt på nätterna så snön tinar inte trots att solen skiner på dagarna.  Vägen är visserligen bar m...

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...