Ett av mina fel är att jag har väldigt väldigt svårt att be om hjälp. Jag känner det som om att andra människor har så mycket att stå i och är så stressade så att det är nästan oförskämt att pressa på dom ännu mera sysslor.

men......ibland så klarar man inte saker själv och mina vänner har sagt till mig att jag får skylla mig själv. Ingen hjälper någon utan att man ber om hjälp.

Så är det kanske men jag vet att en del av kvinnorna har en radar som gör att dom utan att man ber dom erbjuder sin hjälp. Jag har några sådana kvinnor omkring mig men inga män och jag hoppas att jag själv hjälper där jag ser det behövs.

Nyårsafton hos Kinabror gjorde jag därför min kupp. 20 personer närvarande. Jag ställer frågan. Är den någon som frivilligt vill köra iväg med bil och släpvagn och hämta ved till mig?

Egentligen vet jag vilka som skulle erbjuda sig. Sonen och kompisen M ställde upp ganska omedelbart om jag bara bjöd dom på plankstek efteråt och naturligtvis gjorde jag det.

Nu är det så att en vedängel erbjudit mig ved (kvinna som tänkt på mig utan att jag bett).

En morgon som idag med blankis på vägen efter en natt med tö så är det tur att M har fyrhjulsdrivet. Vi åkte till en gammal gammal by med gamla hus, efter en slingrig och backig väg. Vilket ställe. Fina timmer hus, utsikt över indalsälven och så vackert som helst.

Solen tittade fram till och med och det var bara någon grad kallt och lugnt och fint. En härlig dag och det gick rätt fort att lasta en släpvagn full eftersom vi var tre stycken.

Vilken lycka för mig att inte behöva spara på veden. Nu har det varit en mild vinter hittills men man vet aldrig när kylan slår till. Då är det fint att ha mycket ved så man kan hålla värmen. Nu känns det varmt och bra i hjärtat båda av vänligheten med att få ved och hjälp med att få hem den.

Igår åkte sonens fjälla hem och det var synd för hon hade gärna fått stanna lite till. Så gullig och enkel och lättsam som hon var. Jag gillade henne verkligen och alla andra tyckte också om henne.

Är dom inte gulliga så säg. Inget är som kärleken. Den sprider värme omkring sig.

Annars har sista dagarna gått med det vanliga. Folk kommer och går och killarna har kört upp många skoterspår i skogen så det finns många fina vägar att gå på.

Igår kväll tog jag en promenad bort till Kinabror. Först över steddesbacken och ner på kraftledningsgatan och fram till hans hus.

Så mysigt det ser ut när det lyser i fönstren istället för att det ska vara tomt och öde. Ett riktigt julkortshus har han fått och han snålar inte på ljuset utan låter det lysa både inne och ute.

Så går jag in och där sitter han i soffan och tittar på ishockey och ser ut att må väldigt så gott. Det sprakar i braskaminen och är varmt och gott. Jag älskar det här huset. På byrån  står en ask "Alladin" och jag nyper mig ett par praliner innan jag vandrar vidare.

Skoterleden bort till broder B och sedan vägen hem en liten bit innan jag går in i skogen igen.

Det mörknar fort och på Gubbflon har mina trolltuvor fått vita mössor och ligger där under och sover sin vintersömn. Det är fullt med älgspår och rådjursspår, en och annan hare och några ekorrar har hoppat omkring också. Annars är det tyst, bara något brummande från en snöskoter långt borta.

Tänk att det är januari och jag har inte frusit speciellt mycket. Hela jul och nyårshelgen har varit mild och man har kunnat vara ute hela tiden så gott som. Visserligen har snön fallit men vad är det för fara med det. Sonen har ju skottat och jag har ju sluppit det.

Jag har inte behövt elda heller för han har burit ved och eldat. Tänk så enkelt det kan vara om man har hjälp. Förstår er kvinnor som har män som gör alla era vedervärdiga utomhus-sysslor att ni inte förstår att det är jobbigt med vintern. Dessutom har jag inte behövt köra bil för det har han gjort. Så även om jag har stått i diskbaljan och framför spisen mer än vanligt så har det varit en ren semester för mig att ha honom hemma.

Imorgon åker han och Kinabror tillbaka till Skåne och på söndagen åker broder B med familj och SnickarMagnus med fru. Sedan är det tomt och jag vet att det känns väldigt konstigt efter ett par veckor med livat omkring mig.

Dagens ord: Att be om hjälp är ett bra sätt. Att hjälpa andra är en förutsättning för att få hjälp när man behöver hjälp själv.

 

Ingrid

4 januari 2013 14:23

Jag är nog som du - har svårt att be om hjälp. Kan själv! Ska kunna själv! Inte förrän jag försökt och inser att det finns saker som jag inte klarar av ber jag om hjälp. Det är dumt att vara sån, men man är som man är.

Bra att du tog dig samman och bad om hjälp med vedkörningen. Nu vet du i alla fall att du har ved om kylan skulle slå till igen och det antar jag att den gör både hos er och här hos oss.

Jag vet ju vad du tycker om snön och jag gillar den inte mera än du gör, men ändå måste man ju säga att det är väldigt vackert. Bilden på Kinabrors hus är som det finaste julkort.

Varm kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

 

margaretawarenius.blogspot.com

4 januari 2013 14:40

Visst är huset ett pepparkakshus men, oij så små fönster - måste var mörk därinne!Går ju inte att ha blommor därinne.

Ved är ett tungt jobb minsann.

margareta

 

Margit

4 januari 2013 16:07

Trevlig läsning och underbara bilder!!!
Ja vi kvinnor vill väl ofta visa att: "KAN SJÄLV"!!! Men det är bra att ta emot hjälp..och så bra att du fått hjälp med veden..och bilkörningen!
Så fint mysigt hus..din boroders. Förstår att dte är roligt att ha honom i närheten.
Lite tomt nu när sonen och fjällan åker hem igen..men sånt är livet..och vardagen kommer...
God fortsättnig på det NYA ÅRET!!!
Kramar till dej!!!/Margit

http://margitholm.blogg.se

 

Anki

4 januari 2013 19:29

Jag har också svårt att be om hjälp... vill inte besvära... Så bra att du ändå gjorde det och att du fått hem veden. Huset ser verkligen ut som det vore ett julkortshus... så mysigt!
Förstår att det blir tomt och tyst nu när alla åker hem till sitt...
Trevlig helg!
Kram

http://ankistankar.blogspot.se

 

Lena

4 januari 2013 19:35

Vilket fint hus han köpt! Ser ut som ett timrat hus.

Bra att du bad om hjälp! Nu har du lärt dig något nytt, redan nu.

Lena

http://lillahonshuset.bloggplatsen.se

 

Karin

4 januari 2013 22:22

Bra att du bad om hjälp, så lätt och fort det går när man är många!
Nu behöver du inte oroa dig för veden!
Ha nu en riktig god fortsättning!
Kram Karin

http://pixelmojan.se

 

marjatta

5 januari 2013 02:58

hej, du skulle vara här med oss ,så har du sluppit kylan ett par veckor i allafall,tur att du har en snäll son+kompis kram

 

Skatan

5 januari 2013 08:06

Vi är nog många som har svårt för just det ... att be om hjälp. Vi vill inte känna oss utelämnade kanske. Men oftast får man ju hjälp om man ber om den. Men då vill man genast "ge igen" så fort som möjligt med något. Så man inte står "i skuld". Ja, det är konstigt det där.

Oh så vackert det är ändå däruppe hos dig... trots snön ... eller nu på grund av snön. Och blankisen ... och de vackra husen (som förstås är lika vackra på sommaren) och så kärleken, den kärleken. Den är alltid vacker ... året om.

Kram Skogsnuvan ... en bamsekram!

http://skatanstankar.com

 

Ann

7 januari 2013 07:23

Hej Anita! Och GOD fortsättning på det nya året! Fortfarande milt och vindstilla! Ja, vår helg blev ju inte helt som vi tänkt! Men allt gick bra och man blir återigen varse om vad som är viktigast i livet! Vi träffade Göte och sa att vi skulle försöka komma, men julgästerna avlöste varann så tiden räckte inte till! Att "sytte" tar tid det! Vi får satsa på påsken! Å Du! "Träna" på att be om hjälp! Den finns!!! Kram! Ann

http://dansann.blogg.se

 

zaq

7 januari 2013 10:46

Här är en till! Tänker alltid att det är lika bra jag gör det själv, om inte annat för att den jag ber också har någon krämpa och jag vill inte att den ska få ont för min skull, -ibland tänker jag inte på att den kanske har mer resurser att ta av innan den får ont... eller att den kanske inte ens blir påverkad av just den grejjen bara för att jag vet att jag kommer få det...

God fortsättning nu, och vi får försöka vara duktigare på att fråga om hjälp!

http://zaq.blogg.se

 

Janne

8 januari 2013 07:57

Hej! här nere så snöar det ute och är -0,1 grader. Här i våra trakter så har folk väldigt svårt för att hjälpa andra utan att ta en massa betalt. Så man får försöka själv så gott det går. ha det bra !

http://yngaregubben.blogspot.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...

  Det har snöat sedan i måndags och just imorse satt jag och tittade ut på snön och gräddade rullrån. Dom ska jag ha på påskafton till efterrätt med glass och nykokt hjortronsylt och kaffe förstås. Nog om det.   Igår var en märklig dag. Jag kl...