Man vet inte om man ska skratta eller gråta men mest känns det som om jag vill sätta mig och storgråta men vad kan det tjäna till. Storförbannad är jag naturligtvis.

Vi börjar från början.

Det har varit strömavbrott nu i flera dagar. Strömmen kommer och går Naturligtvis hade jag bespetsat mig på att skriva protokoll igår eftersom det regnade och blåste. Började och så gick strömmen och alltihopa försvann. Provade efter någon timme igen men det var samma sak så jag gav upp och gick ut i regnet istället.

Farmor sa att det första vårregnet var bra för hyn och för blommorna så nu borde jag ha hy som en baby så blöt som jag blev.

Nåja imorse var det strömavbrott och jag fick inte mitt morgonkaffe förrän mitt på dagen och ni vet hur man blir utan kaffe på morgonen. Ännu mer grinig än vanligt.

Så pratade jag med PappersBeda och hon meddelade att jag hade flera tusen i restskatt. Det dras alldeles för lite skatt på pension och även om jag betalar stor del av min lön när jag jobbar så räcker det inte. De fattiga som inte fuskar med avdrag ska sättas åt så det ryker om det.

Så var det då det här med bilen. Nu har den stått på verkstaden några dagar igen och idag ringde jag och fick besked att han inte klarar av det utan att jag måste till Östersund där det fanns några som kunde mäta Mastabilar och felen med ABS.bromsar Nu har jag kämpat med den här bilen sedan i januari och så blir det så här.

Nu måste jag ju försöka få hem bilen så jag kan byta till sommardäck för annars blir jag väl tagen av polisen när jag åker till stan och inte har jag tid att åka till stan med bilen och ha den stående där för nu är det mycket som ska hända.

Inte har jag någon lust att ligga i surbacken och byta däck heller, precis nu när det är som värst blött och surt och regnigt och blåsigt. Ingen mat har jag hemma heller för den delen. Hittade några frysta potatisbullar som jag har ätit med lite lingonsylt och det gick väl bra.

Så satt jag mig för att skriva klart protokoll och det funkade inte heller. Då kom ett nytt strömavbrott och visserligen hade jag sparat (jag är inte dum på det viset) men en del försvann i alla fall.

Den här bilskiten tar knäcken på mig och för att inte tala om att det bara är något fjask med dom här ABS-bromsarna. Jag har jättebra vanliga bromsar och bra däck. Jag har ingen som helst nytta av dom där bromsarna och ändå ska bilbesiktningen lägga sig i det och underkänna min annars så bra bil.

Nu har det kostat mig 300 kr i besiktning och sedan 100 kr i ombesiktning och nu kommer jag att få betala 300 kr till för att få besikta igen om nu jag någon gång får till det här skiten.

Dessutom alla konstnader för att få bilen lagad. Jag vågar inte ens tänka på vad det har kostat mig hitintills och vad det kommer att kosta innan det är slut.

Så ser man dom här på lyxfällan som har så otroliga inkomster och ändå inte kan klara av sin ekonomi. Byt skor med mig ett tag får ni se hur fint det är.

Nej nu är jag riktigt ledsen och riktigt övergiven och alla goda råd jag har fått tills nu har inte lett mig någonstans bara på eviga villovägar. Fy faaaan säger jag bara.

Dagens ord: Ibland vill man bara gå och gräva ner sig.