Nyfiken är jag men som tur är så är jag inte ensam om det. Min bästa vän AMV är likadan. 

Söndagen dök hon och hennes gubbe upp. Dom hade varit i Grekland och jag fick 2 turkosa fina armband.

Det var en strålande fin dag utan en vindpust och solen glimmade i alla färgranna löv.

Hon och jag tog bilen och åkte ner till kyrkogården. Så fick vi för oss att vi skulle åka en sväng. Upp på byn och så hamnade vi på bakasidan av Singsjön där AMV:s mammas två exentriska fastrar bodde. Där bodde dom i två pyttesmå hus men pyttsmå kor och en pyttetraktor och en massa katter. 

Nu är dom sedan länge borta och vi gick förbi husen och fortsatt efter en stig på sjöstranden. 

Vilken fantastisk utsikt över sjön. Lungt och fint och sprakande färger och naturligtvis hade jag inte med kameran.

På gamla spångar kom vi till slut till sista huset. Tegeludden. På vägen dit var det fullt med runda hålor i marken och jag förmodar att man tagit lera där.

Jag blev förfärligt nyfiken. Brände man tegel här? När då? Hur gick det till?

Mycket man inte vet fast det är i ens närhet.

Nå till slut åkte vi hem för jag skulle ju ha folk på middag.

Köttgrytan hade jag gjort förut och den behövde bara värmas. En stor doftande järngryta full för jag visste inte hur många som skulle komma. Det vet man inte när det är älgjakt.

Äppelpajen var också klar. Ett litet tips när man börjar bli less på äppelpaj.

Skiva äpplen och lägg på ett lager med sylt ovanpå. Jag hade hallonsylt. Lägg smuldeg ovanpå och grädda som vanligt. Det sura och det söta blir riktigt mumsigt. 

Först kom fem hungriga. Broder B skulle åka hem till Skåne med flyg från stan och skulle åka med DataFias dotter som ju går i skolan i stan så dom var tvugna att åka snart för att hinna till flyget.

Älgjägarna var kvar i skogen och skulle komma senare. Vi andra satt i kvällssolen utanför på bänken mätta och dästa. Jag spelade på min trumma och storfiskarn gick omkring och lockade på älg. En härlig kväll. Tänk att kunna sitta ute utan att frysa en sådan här tid på året och se skymningen falla.

I går jobbade jag några timmar och sedan åkte jag till DataFia. Där var det sorgligt för deras fina hund Bjarne hade blivit påkörd av en bil under jakten och den som gjort det smet iväg utan att ge sig till känna. Hur kan man göra så och lämna en skadad hund på vägen?

Troligen klarade Bjarne sig rätt bra. Som tur är har vi en djurdoktor i byn så han fick omedelbar hjälp och ingenting var brutet.

DataFia och jag promenadade nere på byn. Man måste ta till vara de sista fina dagarna nu och vi hittade en stig som vi  gick.

Då kom vi till Olga.Bedagården som stod tom och förfallen. Så sorgligt att se alla tomma hus. Den här tiden på året är det tomt överallt. Vi såg inte en enda människa någonstans och många tomma hus.

Ja. sedan åkte jag hem och jobbade lite i trädgården och for bort till Skeknäset och lämnade tillbaka en grej jag lånat till "mitt ljus i mörkret". Där blev det kaffe och småprat en stund.

Så hade den dagen gått fortare än en höna skiter.

Innan mörkret föll gick jag badstrandsrutan och njöt av luften och tystnaden.

Talgoxen var i sovrummet igår när jag lade mig. En del undrar vad han har att säga mig men jag tror att han helt enkelt kommit på att han kan krypa in genom skorstenen och har en trygg och varm plats att sova på. Man påstår att djur inte kan tänka men ack så fel vi har. Det är bara vi dumma människor som inbillar oss att vi begriper allting.

Han väckte mig vid 7-tiden och jag släppte ut honom genom balkongen som vanligt och jag for ner till DataFia och skjutsade henne på jobbet och en ny dag ligger utbredd framför mig som ett oskrivet ark. Ibland har man planer på vad det ska stå på arket men ibland blir det som det blir och det kan bli så bra så.

Dagens ord: Är man inte nyfiken får man inte veta någonting.

 

Skatan

15 oktober 2013 12:45

När man är med dig händer det alltid något så ... "det kan bli så bra så bra så".

Kram!

http://skatanstankar.com

 

margareta wårenius

15 oktober 2013 14:56

hur var det nu då, brände man tegel eller inte?

mw

http://margaretawarenius.blogspot.com

 

barbro

15 oktober 2013 15:04

Fågeln är nog en nära släkting tror jag. Och han vill säkert säga dej något, han vill att ni ska vara trygga och varma tillsammans.. Det är hur häftigt som helst!

 

Margit

15 oktober 2013 15:25

Tack Anita för den trevliga berättelsen du delar med till oss! Du berättar det så levande, så vi känner...känslor som du förmedlar...och alla vackra fina bilderna du delar. Tragisk med vovven, men jag förstår han överlever!!!Bra det!!!
Så trevligt med den lilla Talgoxen , som nu övernattar inne hos dej!!! Och det gåt ju bra, när du inte har din älskade kisse kvar.
Önskar dej en fin fortsättning på kvällen och veckan!!! Kram!!!

http://margitholm.blogg.se

 

Anki

16 oktober 2013 08:56

Härliga, vackra bilder... som alltid! Tänk så mycket du hinner :)
Undrar som du... hur bara kan man lämna en påkörd hund så? Tur att han inte blev allvarligt skadad...
Kul med talgoxen som fortsätter att sova inomhus :)
Hur var det... brände de tegel där?

http://ankistankar.blogspot.se

 

s

16 oktober 2013 10:07

Jag ska försöka prata med någon av de gamla i byn som kanske kan veta något om det. Jag kommer så klart att berätta om det.

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

 

Ingrid

16 oktober 2013 16:30

Det händer alltid någonting hos dig och jag förstår att du njuter av de här sista fina höstdagarna. Den där talgoxen är jag lite bekymrad för - tänk när du börjar elda - hur ska han komma in då?? Nu är han ju van att få sova tillsammans med dig.
Ha en skön fortsättning på veckan!
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

 

Soldansare

16 oktober 2013 21:08

Djur är betydligt smartare än vad man tror. Till exempel påstås ju att guldfisken har dåligt minne men våra guldfiskar vet precis i vilken ända av akvariet de får mat. Där står de och hänger och när vi kommer in i rummet blir det en väldig fart på dem, för nog vet de att när vi är i närheten då kan det bli mat. Om vi byter sida av akvariet för att mata dem dröjer det inte länge förrän de står där och hänger istället. De lär sig snabb.

http://soldansarenssida.blogspot.com

 

TantGlad

17 oktober 2013 15:33

Det är nog människor som är dumma, för djur är så mycket smartare än vad vi många ggr tror. Vi har bara inte lärt oss deras språk.
Tack för äppelkaketipset, och till dina vackra bilder.
Hejsan på dig, och ha en jättefin kväll nu!
Kram!

http://TantGlad.bloggo.nu

 

Annika

17 oktober 2013 21:03

Älskar att följa din vardag. Du kan väl avslöja för oss vad du och din fina talgoxe brukar prata om innan ni somnar. Kram på dig.

http://www.badtant.bloggo.nu

 

skogsnuvan

17 oktober 2013 23:38

Ärligt talat så är min lilla talgoxe redan sovande med huvudet under vingen när jag kommer upp i sovrummet. Det blir mer på morgonen vi pratar lite i stil med "Vill du flyga ut nu lille vän" och han svarar kvitt kvitt kvidevitt

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

 

Karin

18 oktober 2013 12:15

Är han kvar fortfarande din sängkompis? Inte ett ord har du skrivit om att han smutsar ner! För det gör han väl? Heder år dig, som är så rädd om alla djur!
Kram Karin

http://pixelmojan.se

 

skogsnuvan

18 oktober 2013 15:30

Ja visst är han kvar och visst sover han på mitt sängbord men han har inte släppt en enda liten prupp. Kanske pruppar dom inte på nätterna och på morgonen släpper jag ut honom genom balkongdörren

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...

  Det har snöat sedan i måndags och just imorse satt jag och tittade ut på snön och gräddade rullrån. Dom ska jag ha på påskafton till efterrätt med glass och nykokt hjortronsylt och kaffe förstås. Nog om det.   Igår var en märklig dag. Jag kl...