Typiskt mig att alltid tro det värsta när något händer. I förrgår for jag och jobbade och handlade glad i hågen med min nylagade bil. Märkte att något var konstigt med bilen. Det liksom flärpade under då och då.Eftersom jag nyss varit 3 veckor på verkstaden och gjort av med nästan hela min pension så kände jag hur allt humör åkte långt ner i skoskaften eller ännu längre ner.

Utan bil igen? Vad kostar det? Vad är det nu för fel? Hur ska det nu bli?

I sängen vände och vred jag mig och drömde mardrömmar om hur alla mina fina krukväxter dog undan för undan. Skit skit.

Så på morgonen fick jag besök av en av mina meditationstjejer. Skulle egentligen bort och få massage mitt på dagen men ringde och avbeställde det. Vågar ju inte åka någonstans när bilen var så konstig.

Så småningom kom Kinabror, min räddare i nöden på många sätt. Jag bad honom kolla bilen och köra en sväng med den för att kolla om han kunde förstå vad det var.

Han drog iväg och kom tillbaka med ett stort leende och en pinne i handen.

Eftersom Fisksjövägen är full med pinnar och ris dels efter stormen och mest efter skogsmaskinerna hade en pinne fastnat under bilen och när jag körde i något gupp eller ojämnhet så tog den i vägen och därav flärpljudet.

Ja då kan man inte annat än le åt sig själv och återigen konstatera att jag trots alla positiviteskursen och grejs så är jag en negativ skitkärring som genast tror det värsta när något händer. Varför lär jag mig aldrig???

Nåja. vi lämnar det för något gladare och bättre. Stormen har gett sig och det blev en solig och fin dag.

Ingen snö att tala om och Kinabror inte bara fixade bilen utan körde hem ved till mig. Nåja jag drog fram några stockar jag också men det mesta gjorde han. Veden är ju ett evigt bekymmer som man aldrig kommer undan.

Jag tog en ganska lång promenad. Isen på sjön är skrövlig och knulig så skridskorna får nog vara. Nere vid bryggan har min bastuhink frusit fast i isen och får väl ligga där till våren skulle jag tro.

Härligt med en solig dag med lagomt kallt och ingen vind att tala om. Det var länge sedan jag var ute nu för stormen har ju hindrat så det var skönt med några timmars utevistelse.

Tittar på mina blogginlägg 4 år tillbaka och varje år ser jag bilder från samma dag som idag med massor av snö och inte saknar jag dom vykortsbilderna minsann. Ni vet ju att jag tycker att snö gör sig bäst på julkort. Föresten kanske man skulle köpa frimärken till julkort. Det har jag så när glömt bort. 

Utanför leker ekorrarna tafatt i björken och det sitter massor med domherrar utanför. Det håller på att så sakta ljusna utanför. Kaffepannan kokar och tre mackor ligger färdiga att ätas så nu har jag inte tid mer er. Mycket ska uträttas en sådan här dag så det är väl bäst att sätta igång.

Dagens ord: Ta inte ut bekymren i förväg för då får man oroa sig i onödan eller bekymra sig två gånger.

Ingen ska säga att jag inte försöker få julstämning. Är det kanske stormarna som blåst bort stämningen?

Lördag stöpte DataFia och jag ljus hela dagen. Frampå dagen kom SofiePropp för att ligga över hos mig.

På kvällen var det meningen att Kinabror, hon och jag skulle på Håsjögården för att äta jultallrik. Nu blev Kinabror jätteförkyld så det blev DataFia som fick åka istället för honom.

För första gången på¨säkert 10 år for grannen dit. Visserligen med rullator men i alla fall. Framsteg. Framsteg.

Sång och musik blev det i år också och stjärngossen och lilltomten sjöng av hjärtans lust. Trevligt. Trevligt.

Efter en blåsig natt klev Sofiepropp och jag upp och gjorde iordning choklad och mackor och satt oss för att se första avsnittet i årets adventskalender "Hedenhös". Vet inte om jag tyckte att den var något vidare men det kan väl bli kanske.

Så plockade vi fram tomtelandet och mjukistomtarna och det tog mest hela den. Sedan kom TuppOla m sambo och fikade och hämtade Sofie.

Igår var det kranstillverkardagen. DansBritt kom och vi satt på golvet som vanligt men någon sorts inspiration fattades faktiskt. Vi brukar göra massor men det blev bara två var. Kinabror sällskapade med oss och visst drack vi glögg och åt köttbullar och fikade också.

Jag stöpte mer ljus eftersom jag hade kvar massa men dom blev inte så bra. Såg mest ut som snoppar.

Ont i ryggen och axlarna fick jag också. Kanske håller jag också på att få flunsan för det kan väl i alla fall inte vara åldern?

Kan det vara att jag inte varit ute de sista dagarna. Jo för att hämta ved förstås men ingen långpromenad. Ingen vill gå i skogen när det stormar som det gör nu och har gjort i omgångar länge länge.

Egentligen är jag en riktig julälskare men kanske kommer julstämningen så småningom men just nu känns det inte så. Även om jag inte har råd med några julklappar så ska jag i alla fall skicka en massa julkort.

Idag ska jag åka och jobba och sedan ska jag hälsa på en ny kompis en stund. Köket ser ut som ett inferno efter kranstillverkning och stöpning men det finns säkert kvar när jag kommer tillbaka.

Dagens ord: Försvinner julen med åldern tro?