Sämre väder för bilkörning kunde det knappast bli.

O-gradigt, regn omväxlande med blötsnö, blankis på vägen med vatten på.

Sonen skulle tillbaka till Skåne och det är 10 mil till flygplatsen.

Han körde dit och jag satt bredvid och var dörädd. Han kör sakta och försiktigt och Indalsleden var saltad och ganska bar men de andra vägarna. Jag säger bara ett. FY SJUTTON.

Det var så det drog till i magen när jag tänkte på att jag skulle köra hela vägen hem.

På flygplatsen var jag tvungen att med en väldig fart uppsöka toan. Drack sedan en kopp kaffe för att försöka lugna ner mig lite. Skakis var jag men vad har man för val. IGENTING. Hem måste jag.

Tog adjö av sonen och satt mig i bilen. Jag hatar att köra bil!

Första två milen var förfärliga. Branta backar, tvära kurvor, smal väg och en kombination av alltihopa. När jag såg blankisen och visste att jag måste ner och upp där och regnet vräkte ner och gjorde alltsammans till rena skridskobanan så bad jag till alla goda makter att jag inte skulle kasa i diket eller möta någon bil.

Som genom ett under klarade jag dom milen fram till Indalsleden och där stannade jag på en parkering och torkade svett och tårar och drack vatten. Bara 8 mil kvar!

Indalsleden gick ok men varför skulle jag möta så många timmerbilar som alla smetade ner rutorna med en blandning av sursnö och grus.

När jag kom fram till Hammarstrand tänkte jag att det värsta var över men ack nej. Snömodd. spårigt, snorigt och det värsta jag vet. Kom en stor fyrhjulsdriven bil och lade sig alldeles bak i aslet på mig istället för att köra om. När bilen slinker hit och dit i sörjan kan man lätt bli påkörd och jag blir så otroligt stressad. Finner mig själv skrika rätt ut:" Kör om då din jävla sopa" "Hur i helvete beter du dig din jävla skit".

När jag kom fram till Fisksjövägen och kunde svänga av andades jag ut. Här var jag i alla fall ensam på vägen.

Hem ljuva hem. Svettig med hjärtklappning kastade jag omkull mig i soffan.

Lovat att sms:a Sonen när jag kom hem. Vilken sopa jag är. Klarade inte av att SMS:s , skulle slå hans telefonnr men det blev bara bokstäver istället för siffror och jag lyckades inte ställa om den. Fick ringa Broder B och be honom sms:a honom istället.

Nog kan ni tro att jag känner mig som en stor jävla skit som inte klarar av någonting. Inte köra bil, inte sms:a och inatt drömde jag att jag städade och städade och det blev bara skitigare och stökigare ju mer jag städade.

Kanske dags att dra något gammalt täcke över öronen och inte göra mer idag.   men... så ringde brorsan och bjöd på middag. En sak är klar. Inte ska jag köra bil dit. Heller går jag i mörkret och snögloppet.

Dagens ord: Vad du gör. Ligg inte för när bilen framför . Du vinner ingenting på det och det kan gå rakt åt fanders. Att det ska vara så svårt för vissa att förstå.