Blåsten råmar,skriker, kvider. I stormbyarna ruskas hela huset så man tror att taket ska blåsa av. Månens kalla ljus, skarpt och hårt kastar sig in genom fönstret och snurrar runt väggarna i sovrummet som en jäkla diskokula.

Min kropp är likadan, hostan ruskar min ömma kropp och det piper och viner i bröstet.

Blåsten och hostan har plågat mig hela helgen och verkar aldrig ge sig. Jag som trodde att jag började bli frisk och så tilltar det igen.

Lördagen var jag hos Kinabror och låg i hans nya soffa med en filt över mig. Vi såg på melodifestivalen och jag somnade till då och då. Jag brukar alltid gissa fel vem som ska vinna men för en gång skull gissade jag rätt.

och....utanför dånade vinden förstås.

Söndagen satt Kinabror och Dansbritt och såg på skidskytte Jag låg i soffan och hostade och läste. Jag kom på att hos mig saknas nog en gen som finns hos dom flesta. Idrotts och vinnargenen.

Båda två satt där och hoppade och hejade på någon svensk och för mig är det totalt det samma vem som vinner. Spelar inte den minsta roll vem som vinner och från vilket land.

Ingen koll har jag heller. Kalla. Stenmark och Björn Borg är dom enda jag känner till.

DansBritt, Kinabror och jag är ju vana utemänniskor och eldare. Vi for bort till Kinabrors hus för att göra den första utegrillningen för i år. Vi börjde göra en brasa för att grilla korv. Det blåste så hårt att elden blåste ut gång på gång så vi fick ge oss och gå in och steka korven i stekpannan. Jäkla blåst. 

Känner jag jag börjar få hål i en tand. Utgifter!

Tid för ögonundersökning. Utgifter!

Sotarn ska komma och göra besiktning av muren. 10 minuter och säkert närmare 1000 kr i Utgifter!

Köpte en 20 kg säck med fågelfrö men det är väl den sista för den här vintern och det går inte att sluta mata när man börjat. Utgifter!

I morse såg jag att ekorren gnagt hål på säcken som jag glömt framme på bron. Där satt dom och fullkomligt slukade i sig frön och fröna rann som en flod ut över golvet på farstukvisten.

Ingenting blir gjort inte något av allt jag planerat.

Nu får man gräva djupt för att hitta något positivt.

Här blommar minsann inga tussilago, inte ens en liten videkiss, i skogen ligger träden som plockepinn.

Ser ut som om det är blankis på sjön men hur ska man kunna vara på sjön i blåsten.

Nej nu mina vänner ska vi vara positiva för så har positivitetskonsulterna sagt. Det hade kunnat vara värre.

Dagens ord: Den värsta storm bedarrar till slut och kanske kommer en bra dag innan nästa storm brakar in. 

Jo men visst. Jag tillhör dom som har trasiga skog. Mina vinterstövlar har spruckit  och det är ett par månader vinter kvar. Nu skrev jag fel men rätt ändå. Skor ska det vara men min skog är trasig också och full med nerfallna träd och rotvältor, så både skog och skor är trasig just nu.

Vissa har garderoberna fulla med lyxskor som dom inte ens kan ha på fötterna. Dom bara tittar på dom.

Olika falla livets lotter minsann.

Men skit i det nu, det finns klister och silvertape.

I torsdags morse for Skatan söderöver. DansBritt och jag låg kvar i sängarna ganska länge och pratade och latade oss men så for hon också och det blev tomt och tyst.

Så ringde Datafia och ville att jag skulle komma och fika så jag for iväg mot byn. När jag skulle åka hem gick inte bilen.Storfiskar satte på batteriladdare och brorsan hämtade mig och vi for till honom för att äta pytt.

Medan vi satt där kom AMV och gubben och hälsade på så det blev rätt sent innan vi åkte för att se om bilen gick att starta. Det visade sig att det blivit korsslutning i batteriet.

Lessen blir jag för nu är det på fisens mosse med ekonomin. 5000 kr för bilrep redan innan, 700 kr för medicin och så nu batteri som väl kommer att kosta runt 1000 kr.

Om man nu ska säga något positivt så är det att Kinabror hade ett batteri till sin båtmotor som jag får låna tills vi ska till stan

Tänk så skönt det är att han finns i närheten. Trygghet är ordet.

Nu börjar fröpåsarna dyka upp i affärerna och locka med sina färggranna bilder. Jag ska odla massor med ringblommor för planen är att göra ringblomsalva till sommaren.

Annars går det dåligt med inomhusblommorna. Bara en av kaktusarna blommar och den här tiden brukar det vara massor med blommor. Inte ens orkideerna har börjat blomma. Jag vet inte vad det är för fel, kanske att det inte varit någon sol på evigheter.

Inatt har det stormat så man inte kunnat sova och nu faller snön utanför och träden vaggar i vinden så man bara väntar på att fler ska ramla ner.

I flera dagar har skogsmaskinerna brummat utanför dag och natt för att ta reda på det som föll i förra stormen.

Sitter här och gruvar mig för att gå ut och mata fåglarna men dom knackar på fönstret så det är väl bara att ta på sig och försöka ta sig ut.

Kvinnodag är det väl idag men för mig gör det knappast någon skillnad. För mig innebär det att vara kvinna att jag som så många andra kvinnor har mycket mindre pengar att röra oss med men skit samma.

Jag klarar mig dag för dag på något förunderligt vis. När man ser på lyxfällan där alla har mångfalts mer pengar att röra sig med och inte klarar sig ändå får man väl vara glad att man kan leva på så lite som jag har.

Tittar på den fina tavlan Skatan målat av mig där jag nästan växer ihop med jorden och blommorna och skogen. Om någon månad kan jag kanske ligga och lukta på skogsviolerna. Förhoppningsvis i alla fall.

Efter stormarna är skogen full med rotvältor. Dom är som farliga fällor som när som helst kan slå ihop.

Dagens ord får därör bli: Gå inte för nära rotvältorna för då vet man aldrig vad som kan ske.

Hur klatrigt är det inte att skriva blogg när man gjort uppehåll en hel vecka. Kan det bero på att minnet börjar svikat tro.? Det kan väl aldrig vara åldern? Livet är fullt med frågor ska gudarna veta.

Inte har jag haft tid att skriva för det har varit fullt ös hela veckan. Vilken tur att jag börjar känna mig friskare.

Nu får vi ta det lite sammanfattningsvis om ni inte ska bli grönless att läsa.

Det har varit Gråväder hela veckan.

Lördag eftermiddag kom min bloggvän Skatan åkande från Nyköping. Den kvällen pratade vi mest för oj vad mycket vi hade opratat.

Halv 8 på söndagsmorgonen dök Snälle S upp med smörgåstårta. Vasaloppet på gång. Det är en tratition som han och jag haft många år. Vi äter, fikar och ser på Vasloppet, den enda sport jag någonsin ser på. I år fick han då sällskap av två fruntimmer och det tror jag inte att han hade så mycket emot.

Broder B och Kinabror kom och sedan åkte Broder B flyg ner till Skåne igen och hans ledighet var slut.

Måndagen åkte Skatan och jag ner till Hammarstrand och handlade lite och sedan tog vi en sparktur ner till Kinabror.

Eva hade inte åkt spark sedan hon var barn men det gick så bra så och nerför backen till Kinabror flög det med en väldig fart.

Hem och vilade i sofforna för vila måste man också göra. Till middag stekte jag abborrfileer. Dubbla med smör och kräftstjärtan emellan och panerade med panko. Kall sås med örter till och potatis. Festmat.

Tisdagen var dagen då jag skulle till läkare för besiktning. Mådde rätt bra med tanke på hur jag känt mig men jag fick ta nya prover, bla prov på om jag var immun mot sorkpest som tydligen finns runt omkring och som jag haft för 6 år sedan men vad vet man. Jag drabbas ju av alla pester som finns tydligen. 

Sedan åkte Skatan, Kinabror och jag ner till Håsjögården på sopplunch.

Laxsoppa, hembakat bröd, pajer, hemgjorda semlor och kaffe, inte illa en vanlig tisdag. Föresten ingen vanlig tisdag fetisdag var det ju.

Där var det över 30 personer och om man ser till att vi är ca 100 personer i området och att det var mitt på dagen så var det rätt bra tycker jag.

Ingen kan säga annat än att vi som är kvar försöker göra så gott vi kan för att ha det trevligt i all enkelhet.

Onsdagen åkte jag till Hammarstrand för att jobba och Skatan for till DansBritt för att få massage.

  t Efteråt åkte vi alla tre till Hammarstrands hotell för att äta lunch. Det var då DansBritt sa det.

Ni ser precis ut som LADY och LUFSEN

Skatan är ju en parant dam med matchande örhängen, skor och handväska medan jag är lurvig, hårig i slitna kläder och trasig skor och utan makeup.

Ett omaka par som trivs väldigt bra ihop i alla fall. Det är hur lika man är inuti som gör att man trivs tillsammans inte utsidan. Jag blir aldrig någon dam och har aldrig varit.

Hem och vila en stund och så kom DansBritt och Kinabror och vi alla drog iväg till Kälarne för att uppleva nya äventyr.

I Kälarne finns det en väldigt aktiv jazzklubb som lyckas få hit massor med bra musiker. Nu är jag inte så förtjust i sån musik men måste ändå erkänna att dom var väldigt proffsiga musiker med mycket spelglädje. Tydligen hade dom vunnit många priser och på lördag ska dom vara med i "go kväll".

Dom var från Danmark.

Det var trevligt att sitta med goda vänner på hotellet en kväll mitt i veckan en gråmulen dag.

DansBritt låg över och innan hon och jag steg upp gav sig Skatan iväg söderöver mot nya mål.

Frukost med Kinabror och DansBritt och sedan åkte även dom iväg men efter en stund så kom nygrannen K och fikade och berättade om en igenfrusen trumma och lite annat smått och gott.

När jag skrivit klart ska jag gå ut för man måste väl få lite luft och nu ringde DataFia och ville att jag skulle komma.

Dagens ord: Låt inte vägarna till vännerna växa igen för då kan det vara svårt att hitta dit igen.