Innan jag lägger mig går jag alltid ut på bron och lyssnar och tittar.

I förrgår kväll i den vårljusa skymingen hörde jag hur fjolårsälgkalvarna knaprade och tuggade på börkslyn ute på åkern ner mot sjön. Jag såg dom gå där som mörka skyggor. Jag hörde lommen skrika på sjön och koltrasten sjöng så vackert. Koltrasten är den enda fågel jag vet som sjunger i skymningen när alla andra fåglar tystnat.

Likadant i går morse. Jag går ut på bron det första jag gör och där var det djurliv utan like. Älgarna var kvar och två tranor trampade omkring alldeles nära huset. Två av ekorrarna kom kutande när dom såg mig och luften blev full med småfåglar. Dom dyker upp som ur ingenstans när jag kommer ut. Den nye gästen bofinken Knut är mest på. Han håller sig hos mig hela tiden om jag är ute och nu satt han sig på min axel och tiggde mat..

Annars har det varit full fart ett par dagar. Inget vidare väder har det varti. Blåst och regnat stundtals så jag har inte fått ner mina frön i jorden. Dom blåser bara iväg om man försöker så det är bara att vänta. Det måste väl komma någon lugn dag. Tvätten torkar fort om man nu ska föröska få ur sig något positivt med blåsväder.

Nåja, nog tjatat om det. Torsdagen kom Gamle A och hade med sig fikabröd. Vi satt inne och fikade för det blåste kalla vindar från väst. Sedan åkte jag till Kälarne och Äldreboendet för att hjälpa fd grannen med lite av varje. Träffade lite bekanta och pratade bort någon timme så jag drog iväg åt andra hållet mot Hammarstrand utan att åka hem emellan.

Jobbade en stund och blev sedan bjuden till Pappersbeda på en alldeles förnämlig rödspätta. Gott och länge sedan jag åt det.

Dansbritt och jag gick på kursen vi skulle på. Vi lärde oss om chakran och visserligen kunde ja en del om det men man lär sig alltid något mer.

Så igår var det blåsigt men med uppehåll på förmiddagen och min fd jobbarkompis och vän IM kom och naturligtvis var gulliga Jansson med.

Eftersom det belv ett ynkligt vårskrik för mig härom dagen bestämde vi oss för att gå upp på Husmyrberget och skrika till lite mer ordentligt. Det krävs mer än en röst för att få till våren och sommaren det här tjuriga året. Klart att vi hade med oss matsäck. Alltid när man gå i skogen.

Tyvärr blåste det så hårt uppe på berget så skriken ekade inte så långt som vi hade önskat och filmen vi tog blev väl så där misslyckad också så den ska jag inte belasta er med.

Det är den vitaste och mjukaste mossa uppe på berget att sitta och vila på men som sagt blåsigt blåsigt.

Frampå eftermiddagen kom TuppOla och han och jag åkte till Östersund för att fira Sofiepropp på födelsedagen. Där hade regnet öst ner hela dagen och gjorde så hela vägen när vi åkte hem. Jag tror att det har regnat hela natten och idag känns det alldeles ovanligt ruggigt ute. 4 grader och blåst. Visserligen regnar det inte just nu men är grått och mulet.

Att det var pingstafton idag hade jag inte en susning om. Det blir så när man är ledig alla dagar och inte har några planer.

Som sagt våren är ovanligt seg. Visst är det lite grönt på gräsmattan men inte en enda påsklilja eller andra blommor har slagit ut och löven på träden lyser med sin frånvaro. Några små slybuskar har fått ett grönt skimmer men det är allt.

Dagens ord: Så länge man inte ger upp har man inte förlorat