Så olika det kan vara. Ifjol den här dagen sken solen från klarblå himmel och sjön låg blank och trädens löv lyste som guld. Minns den dagen som en lysande skimrande dag.

Nu har det regnat hela natten och i morse låg dimman tung över sjön. Nu skimrar det minsann inte ett jäkla dugg.

Sedan började det blåsa. Det har faktiskt varit lite lugnare sista veckan även om det regnat från och till men nu drar det igång igen.

Jag har vandrat min badstrandsrunda varje kväll som vanligt.

Man får ta tillvara de stunder det inte regnar för snart är snön här och då kan man inte gå just någonstans.

Mossan gillar regn och behåller sig mjuk och fin så det finns mycket vackert man kan se om man tittar ner också.

Så här känner jag mig just nu. Som en torr gammal murken stubbe men en del kan väl se det vackra i det också så man får väl tro på det. Än har inte gumman ramlat ihop alldeles men jag känner ibland att allt jag gjorde förut med en väldig fart går så sakta så sakta minsann. Ingen har hälsat på de två sista dagarna och det känns trist.

Jag har en andra vandring varje dag också och det är när jag går bort till Kinabrors postlåda för att hämta hans post.

Det är en fågel som har börjat följa mig både fram och tillbaka. Han syns inte och håller sig inne i skogen men skriker och låter och följer med. Jag tror faktiskt att det är en korsnäbb fast jag är inte säker. Annars känner jag igen de flesta fågelkvitter här runt om men den här har jag bara hört för länge sedan när vi hittade en unge som ramlat ur boet  och som vi tog hand om . Han blev så tam att han följde med överallt. Tyckts minnas att den kraxade och kvittrade likadant.

En annan konstig sak är att hallonen mognar eftersom och efter vägen finns det buskar där jag stannar då och då och tar en handfull med hallon om stoppar i munnen. Dom är konstigt nog söta och goda och mina favoritbär.

Annars hörde jag att det var kanelbullens dag idag men jag har inte ätit någon bulle alls och skit samma var det.

Däremot har jag plockat ett par buketter blommor. Det gäller ju att njuta av skönheten när man kan.

Dom håller inte länge när dom kommer in men lite i alla fall.

 Nu har löven fallit av träden och jag hade hoppats på att dom skulle få vara kvar lite till för det är vackert med röda och gula löv.

Inte tänker jag räfsa löv och inte klippa med gräsklipparen för den funkar inte och inte tänker jag höststäda heller.

Men jag säger som moster och det får bli dagens ord.

Dagens ord: Det man tror man måste göra brukar visa sig att det funkar bra ändå när man låter bli att göra det.

 

ibod11

5 oktober 2017 14:41

Bilden med dimman är fantastiskt vacker även om det kanske inte känns lika skönt att vara ute i det vädret. Alla dina bilder är fina och jag känner att jag gärna skulle vandra dina två rundor om dagarna. Men jag trivs med ensamhet även om jag också gillar sällskap i lagom mängd. Hoppas du blir gladare av att se dina blombuketter :)

http://ibod11sblog2.wordpress.com

 

Kaela

7 oktober 2017 00:46

Vilka fantastiskt vackra fotografier.
De borde ses av en betydligt större publik äm i din fina blogg.
Het andlöst vackra.
Jag är svag för "dimbilder" så den gick rakt in hos mig.

Kram!
Kaela

http://kaela.bloggplatsen.sejnre

 

Bamse31

7 oktober 2017 11:03

Tråkigt att jag inte längre kan se dina fina foton. Annars tycks hösten har kommit mycket längre uppe hos er än här nere för här sitter bladen fortfarande kvar på träden. Jag förstår din ensamhet och vet hur det är att uppleva att man känner sig äldre genom att allting går långsammare. Så har det varit för mig i flera år men jag accepterar det nu. Den där fågeln, kan det vara en nötskrika eller något liknande som följer dig. När jag som yngre var uti skogen hände det ibland att jag fick en sådan flock med nöt skrikor som följe mig där jag gick igenom skogen de har tydligen något slags vana att göra så. De är ganska färggranna fåglar lite större än koltrastar
Du har en enastående förmåga att se det vackra i naturen och det är inte många som har den förmågan. Var rädd om den. Kramen. .

 

skogsnuvan

7 oktober 2017 16:28

Nej du bamse någon nötskrika är det inte. Sådana har jag tyvärr massor av runt fågelborden och dom är vackra men jagar bort småfåglarna. Jag vet nu vad för fåglar det är. Tre stycken uggleungar, troligen barn till slagugglan som anföll mig i vintras. Hoppas att dom inte blir lika ilskna som mamman

http://skogsnuvan.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Det går sakta med våren här i Fisksjön. Visserligen har alen gula hängen som gör att jag går omkring och nyser fast jag äter allergimedicin.  Kallt på nätterna så snön tinar inte trots att solen skiner på dagarna.  Vägen är visserligen bar m...

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...