Det är nog första gången i mitt liv faktiskt som jag är på 90-årskalas och dessutom två.

Så roligt att vi lyckades komma iväg till Rara Faster alla vi syskon fast en del bor så långt bort.

Kinabror är nu bra i sitt nya knä och kom hem till Fisksjön i lördagskväll efter att ha kört bil från Skåne där han varit sista månaderna. 

Broder B med fru kom med flyg från Skåne.

Så på söndagsmorgonen for TuppOla, Kinabror och jag iväg till Alnön där kusin Carina och hennes dotter Anna gjort iordning massor med mat och fint.

Det var dukat till fest och så kom Faster.

Faster är inte vilken faster som helst. Från den dag jag föddes har hon funnit för mig som mitt stöd och som min bästa vän. Jag har varit hos henne väldigt mycket och fortfarande pratar vi i telefon varje vecka.

Vilken god mat det blev. Kräftsoppa och köttgryta och förstås tårta. Det blev prat och gamla minnen och  mitt bland barn och barnbarn, bartnbarnsbarn och vi fyra syskonbarn satt Faster och myste.

Inte har jag tänkt att jag är så liten bredvid mina tre bröder eller rättare sagt så är det väl dom som är stora för jag är i alla fall 168 cm lång. Tiden går och vi är rätt gamla alla och jag min stackare är äldst.

Käraste Faster så roligt det blev och vi hurrade och sjöng och skrattade och det var så roligt att träffa hela gänget. Det blir alltför sällan.

När det började mörkna åkte vi de 12 milen hemåt i snöyra och mörker. Tack och lov att TuppOla körde så jag som är åkrädd kände mig rätt trygg i alla fall.

Trygg är jag också med att Kinabror kommit hem. Tyvärr fungerar inte vattnet i hans hus så han bor hos mig tills det är fixat.

Hunden Jack är som vanligt skiträdd för katten

.Jack och jag ska ut och gå i skoterspåren och se om dom bär oss. Kinabror har redan startat igång traktorn och ska försöka gräva fram skoter och grejor borta vid ladugården där det rasat ner från taket så det är jättehögar.

Dagens ord: Det gäller att ge sig tid att umgås med släktingar och vänner.