Alla inlägg under juli 2020

Av Anita - 15 juli 2020 15:48

Nog är allt annorlunda. Tittade på samma dag för tidigare år. Ett år var det Gotland. Ett år var vi på födelsedagskalas vid Höga kusten. För sju år sedan hade vi Fisksjöträffen.

 

Jo då det var dans också naturligtvis. Nu är det andra tider. Inte blir det några semesterresor för mig inte.


En dag var det fint väder och Sonen tog sitt första bad.

 

Det blev ett snabbt dopp för det är inte varmt nu längre.

 

Vaimo stod och tittade på.

 

Sedan rodde han ut med båten och precis som allt annat så var årorna ruttna och gick av på mitten. Ruttet ruttet.


Igår var jag iväg med AMV och Gubben på en liten loppistur och så handlade vi blommor till gravarna. En liten tripp till slut så man fick se något nytt.


Så kom BonnAnna med man och barn och slog åkrarna och gjorde vita bollar.

 

Vi är så glada för att få åkrarna slagna och fina både Kinabror och jag.


Så fick Kinabror besök av sonen och hans familj och dom ska vara här i flera veckor.

 

Sonen och lilla Stina kom och hälsade på och fikade en liten stund. Sedan var vi till dom och fikade på kvällen.

 




 

Eftersom det var fint väder igår och inte blåste ett dugg så drog Sonen igång grillen och vi åt en härlig middag.


Annars har det varit 

Matlagning och disk.

Tvätt 

Vedstapling i vedboden och hur jag än staplar så verkar högen utanför bli större istället för mindre. Visst vet jag att det är ett hjärnspöke men i alla fall. Som ni vet så hatar jag ved.


Waimo har åkt hem till TuppOla och jag fick ett paket ägg av bästa sort. Ni kan inte tro vilken gul gula som det är i dom äggen efter att hönsen travar omkring ute och stoppar i sig av allt det gröna. Tänkte göra sockerkaka men ids inte.

Det är mycket man inte ids nu för tiden.

 

Katten Morris ids inte mycket han heller. Tror att han slutat fria hos Gosan nu och ligger under filten och sover istället.


Det doftar gott av älgörten som blommar överallt. Om jag hade ork skulle jag gjort älgörtsdricka men jag ids inte.

 


Dagens ord: Sedan man gjort det man måste har man ingen ork över till det man vill.


Av Anita - 12 juli 2020 06:22

 

Hunden Vaimo bor hos mig den här helgen och sov gott på nedervåningen medan katten Morris sov hos mig i sovrummet. Så här blev min lördag.


Bättre väder, sol ibland och mulet ibland men sjön ligger blank som en spegel. Det blir helt klart en utedag.

Frukost och sedan ut och vattna blommorna med Vaimo i hälarna.

 

Allt är väldigt grönt nu men som vanligt mer grönt än blommor-


Så veden som ska flyttas.

 

Sonen mekar med fyrhjulingen.

 

En liten fågelunge springer omkring och piper.

 

Vaimo som är en snäll hund försöker pussa på den. Jag lyfter upp den tillbaka i trädet.

 

Lastar vagnen med småved som ska ner till bastun vid sjön. Har lagat den gamla krattan som börjar tappa pinnar.

 

Så ner till sjön för att fortsätta med krattandet.

 

Vattnet är blankt och genomskinligt och fullt med stim av fisk.


Som jag berättat förut så finns det mest bara gammalt och murket här. Nu kom jag på att det finns en ranglig stol i strandstugan som ingen vågar sitta på. Tar med den upp och när jag vänder på den ser jag att det står Håsjö 1918, alltså då får man vara gammal och ranglig men inte tänker jag slänga den. Nej den får bli plats för en blomma och stå vid infarten tillsammans med en annan gammal blå stol. Fint va.

 

Säg den sol som varar länge. Nej, lite fika på altanen med Kinabror, Sonen och hundarna sedan börjar det regna och åska.

 

Ändrade planer. Mest blev det att laga mat. Älgbiff till middagen och korv och pärstampa till lunch.

Man blir trött när åskan går så Vaimo och jag tog en middagslur i soffan.

 

Tog ett bad och sedan såg jag på "Morden i Midsommar" och så var dagen slut.


Dagens ord: Är det det här som är livet?




Av Anita - 10 juli 2020 08:06

Inte bara jag är gammal och rutten utan allt runt omkring mig också.

Mitt verandagolv tex. Ibland brakar man igenom både här cch där. Jag letar reda på någon bräda som finns någonstans och lappar och lagar.

 

Inte nog med det. Min hammock har sett sina bästa dagar. Tror att jag fick den när jag fyllde 45 och det är ju länge sedan. Jag har lagat och satt nytt tyg på dynorna massor med gånger och dessutom fått någons avlagda men nog är dom både utslitna och fula.

 

Så är det mitt gamla växthus som jag varje vår tackar makterna för att det inte rasat ihop. Det är lagat med plast och tape och allt möjligt men det funkar fortfarande konstigt nog.

 

Källaren ska vi inte prata om för hela framsidan håller på att rasa ihop. Tur att den är vänd mot skogen så det inte syns. Det man ser är bara en kulle full med rosor och andra blommor. 


Igår började Sonen och jag på ett projekt nere vid sjön. Där växer det högt med gräs och almäck och tistlar och annat rat. Åratal av torkat gräs och under alltsammans gamla ruttna brädor och annat joks.

 

Sonen röjer gräs och jag krattar och krattar och fraktar bort kärra på kärra. Som vanligt tog det längre tid och till slut blev vi trötta och slutade. Får väl fortsätta idag.

 

Kanske blir det lite mindre broms nere vid sjön nu när det inte är kvar något långgräs.


Middag hos KinaBror (kålpudding). Kallt och blåsigt ute och nästan minusgrader på nätterna. I dag kommer Vaimo och ska vara här när dom andra har farit till Härnösand på semester. Vaimo är en collie om jag inte sagt det.


Jag känner mig lite mörbultad efter att han krattat och burit hela dagen igår men det är väl så att jag är gammal och rutten jag också precis som allt runt omkring mig. Det går utför nu. Det är bara att konstatera. 

men.....det växer i trädgården och i jordgubbspyramiden mognar smultronen för fullt. Det har hänt något konstigt. Jordgubbarna blev förvandlade till smultron. Ja allt kan hända. Apropå ingenting så blir det strömavbrott här ända till klockan 3 men det spelar mindre roll.


Dagens ord: Med tiden ruttnar allt som inte blir underhållen.





Av Anita - 8 juli 2020 17:32

Nog har jag försökt förut men aldrig fått till gurka. Tomater har jag lyckats med men iår är det tvärt om. Det är bara blommor på tomaterna men den första lilla gurkan har kommit och hamnat i salladen. Den var väl bara en och en halv dm lång men den var knaprig och god. Att odla här i kylan är minsann inte lätt.


Nå, igår gick jag ner till strandstugan vid etttiden och satt på den gamla radion för att lyssna på Sommar sommar sommar. 

För mig var det ett lyckokast för hon som pratade kände jag väl till.

 

Jag gick på trädgårdskurs för ett par år sedan och då hade vi hennes bok sm hjälp. Att kunna odla utan att gräva som ett tok i jorden kändes väl bra men jag trodde inte att det skulle funka.

Bara att lägga papper och löv och halvförmultnad grönska och ogräs och få till något som växer i det. Det var sant.

 

Potatis, brcckoli rädisor och dill. Allt bara frodas och sedan kan man ju lägga gräsklipp runt m så får dom lite näring också. Tänk att odla så enkelt. Det är det jag alltid sagt. Att det som är svårt och jobbigt är inte alls bra.


Annars så är det kallt och blåsigt men ibland tittar solen fram. Det är för kallt för myggen och på nätterna är det nästan frost. Sonen om igår kväll och det är väl positivt.


Jag har klippt gräs och pojkarna har mekat med sina maskiner. Kinabror har fel på gräsklipparn och dom håller på att meka med den.

 

Det är inte kul att vara över 70. Det är ett rent helsike men nog vet jag att det kunde vara värre. Det kan alltid vara värre men nog fan kunde det vara bättre också-


Dom runt mig har inte fyllt 70 än även om några är 69. Dom sveper runt överallt och roar sig. Nu ska dom iväg till Härnösand och vara där några dagar och roa sig med ömse lustigheter.


Jag ska vara hemma och vara hundvakt och kommer ingenstans.

Jo, en gång i veckan smiter jag iväg till mataffären och handlar lite men annars är jag bara hemma och det börjar bli trist nu.

Jag vill göra något kul!

Jag vill dansa!

Jag vill träffa lite folk och se något nytt men pytt skit i pannkakan så det blir.

Klippa gräs och rensa ogräs är vad det blir.


Dagens ord: Sol och värme kunde man väl i alla fall få om man inte kan få något annat.

Av Anita - 6 juli 2020 08:14

Från 27 grader varmt till bara 8 grader. Från 25 grader i vattnet till 18 grader. Från lugnt och skönt till blåsigt och kallt .Nu ligger blommorna i trädgården som sura disktrasor på marken, nerblåsta och med blombladen spridda över marken.


Det har regnat och det är verkligen bra ingen kan säga annat men den förbannade blåsten förstör. Det är så att för mig är det lätt att vänja mig vid värme men ack så svårt att vänja sig vid kyla. Så jag har frusit.


I lördags deppade jag ihop totalt. Jag frös och drog på mig sockar och eldade i braskaminen och all energi var helt borta. Visst skulle jag gjort en massa inne men jag ville inte. Ville ingenting. Ingen kom och hälsade på. Ingen ringde. Jag låg och huttrade i soffan med en filt över mig och slötittade på tv. 


Frampå eftermiddagen kom Kinabror och vi åt paltbröd med fläsk. Det är en lämplig mat när det är dåligt väder. 


Tänkte på vedhögen som skulle ha travats in i vedboden. Det är dags att börja med det nu men som ni vet hatar jag att hålla på med ved. Verkar som om männen gillar ved bättre.

 

Nere hos AMV och Gubben är den konstfärdigt staplad på väggen och hos Kinabrors sommarstuga har även han gjort en fin vägg på sin lilla vedbod.

 

Här hemma ligger veden i en hög på marken bara och ser riktigt försmädlig ut. Kanske börjar jag så smått bara allt annat är klart.


Igår åkte Kinabror och jag en liten loppisrunda. På gamla skolan är det loppis och vi fick gå upp i den gamla småskolesalen och där håller man på att göra ett skolmuseum. Det var så roligt att se och känna igen alla gamla grejor sedan skoltiden.


Tänk att det luktade fortfarande skola precis som det gjorde förr. Tänk att luktminnet är så starkt. 


Nej lite kaffe och sedan får jag väl rycka upp mig och försöka börja göra någon nytta.


Dagens ord: Kallt och blåsigt om sommaren ska det inte vara. Tvi vale.







Av Anita - 3 juli 2020 07:51

Vaknade härom natten av att jag frös och katten Morris hade krupit ner i sängen tillsammans med mig. Det blåste och var bara någon grad varmt. Häftiga omslag och jag som hatar blåst och kyla blev på dåligt humör.


men..... det blev trots allt en härlig dag för min kära släkting HunnGunn med man och sina två hundar dök upp. Fullastade med god mat och en rot till en ros. Det är alltid lika roligt när dom kommer. Det är underbara människor som alltid får mig att känna mig sedd och hörd. En till som var glad var hunden Jack. Det är hans mamma och syster som är dom två hundarna.

 

Så dom lekte. Som dom badade. Som dom sprang. HunnGuns man badade också, Det gör han alltid när han kommer oavsett väder. 

 

Så vi pratade och skrattade och åt av hennes goda mat. Västerbottenpaj med parma, god sallad och hembakat bröd men en god mjukost hon gjort och en jättegod paj med jordgubbar till. Vilken fest. Så även den blåsigaste kallaste dag kan bli riktigt bra om rätta människor kommer. Alltid lika roligt när dom kommer.


Så nu ska ni få höra. Eftersom vädret var så kallt stängde jag mitt sovrumsfönster för natten och AMV och jag satt och pratade. Vi har nu äntligen släppt tanken på att klättra upp på Gäckande Berget. Ibland när saker och ting misslyckas gång på gång får man ge sig och ge upp. 


I stället bestämde vi oss för att göra något annat. Jag börjar bli less nu på att aldrig se något nytt .

Så denna kalla och mulna dag som var igår fick vi Gubben och Kinabror att skjutsa oss till Näsbottnarna.

 

Vi skulle gå över hängbron och bort till Döda Fallet.

Det blev bitvis en magisk vandring. En mycket giftig vandring dessutom.

 

Bland manshöga fält av stormhattar som ju är Sveriges giftigaste blomma och ormbunkar som också har väldiga.

 

Här kände man sig lite som en liten dvärg i jätteland. Det var berg på båda sidor med grottor och stenar och himlen syntes nästan inte. Där porlande det av bäckar och en och annan fågel men annars var det tyst.

 

Så kom vi då fram till Indalsälven och oj vilket flyt det var där. Pga av de stora snömängder som smält var älven fylld till bredden med vatten.

  

En förening har byggt upp den gamla bron och den är jättefin. En gång i tiden gick barnen i Näsbottnarna i skola på andra sidan älven och fick då gå över bron varje dag. Då var det tuffa ungar minsann.

 

Nog om det. När vi gått över fortsatt vi uppåt älven på stigen till Döda fallet. Då kom vi till nästa giftiga ställe. Efter nästan hela vägen var marken fylld med liljekonvaljblad, även dom jättestora.


Vi stannade vi en rastplats och drack lite vatten och åt resterna av en kaka.

 

Så började det småregna men vad gör det. Lite kallt var det och mina händer blev jättekalla. Man hade behövt vantar minsann. 

En galen bäver hade haft sig efter stigen. Att ge sig på en urgammal asp var kanske onödigt arbete. Betvivlar att han kommer att orka fälla den.

 

 



Så kom vi så små småningom till Döda fallet och där väntade gubbarna på oss och undrade om vi hade tänkt tälta borta för dom tycket att vi tog tid på oss. Nu gjorde vi oss ingen brådska. Vi är sorten som vandrar stilla och upptäcker saker inte som kutar snabbt bara för att.

 

Vi kastade oss med god aptit över den goda soppan för att få lite värme i kroppen


Så drog vi till Hammarstrand och drack kaffe hos TuppOla. Regnet tilltog och jag lade mig i ett varmt bad, drog på mig morgonrocken och eldade i braskaminen och tillbringade resten av dagen framför tvn medan regnet skalade utanför.


Dagens ord: Goda vänner och små äventyr förskönar livet även om vädret är skit.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

55 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24 25
26
27
28
29
30 31
<<< Juli 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se