Fredagen var den svarta dagen då Mustachen skulle begravas och Kinabror och jag for till begravningen.

Efteråt vid minnesstunden satt vi tillsammans med två av Mustachens ungdomsvänner och vi började prata om gamla tider  och minnen och roliga äventyr som man varit med om tillsammans med Mustachen. Det lättade upp lite.

Han var en mycket speciell man så jag har inte förmågan att beskriva honom men det kommer ju upp lite minnen.

Att han var en fixare av både motorer och klockor visste alla.

Att han hade andra sidor kanske inte alla visste.

Precis som jag älskade han djur. En tidig vårmorgon ringde telefonen. Han var borta vid gammelhuset och harvade potatislandet. "Skynda dig och kom sa han" och jag kastade mig i bilen i bara morgonrocken och körde dit.

När jag kom dit satt han på kanten av potatislandet och ute på landet trippade en liten tofsvipa med en liten rad av söta ungar och han hade inte sett någon sådan förut så han ville veta vad det var för något. Då satt vi där i majsolens morgonljus och tittade på.

Det hände att han ville att jag skulle komma och tala om vilken blomma det var som blommade på åkerkanten. Det var gulspira en blomma som inte är så vanlig men som växte i massor just där.

Han visade mig ett guckuskoställe som jag visserligen visste var det var.

Han kom och hjälpte Kinabror och mig att kapa och klyva ved med sin vedmaskin.

Vi satt potatis tillsammans borta på hans fina sandjord.

Vi satt på den gamla trädgårdsmöbeln och käkade mackor och drack kaffe och solen sken och potatisen växte bra.

Han kom med plantor till ryska tomater och plommon och en planta med björnbär. 

Vi satt och skrattade åt Åsanissefilmer och han hade alltid roliga kommentarer som jag skrattade lika mycket åt. Alla runt omkring oss tyckte att de sämsta och dåligaste som finns är just sådana Åsanissefilmer men det sket vi i.

Nu är han borta och världen har tappat en härlig och unik person som verkligen hade många sidor. Alldeles för tidigt.

Så gick den dagen och så kom lördagen. En betydligt ljusare dag med sol och varmt. Jag började dagen med att gå bort till Kinabror och hämtade Jack och vi tog långa promenader i skogen.

Frampå eftermiddagen åkte Broder B med fru, Kinabror och jag till Bräcke för att hälsa på Gubben som fyller 70 år. Där blev vi kvar till sena kvällen.

Det var god mat och tårta förstås och trevliga samtal. 

Idag fyller både Gubben och min Son år. Tänk att Sonen är 44 år och faktiskt gubbe snart. Tiden rusar fram.

Kianbror och jag har fullt upp idag. Det är älgkött som ska malas och paketeras och frysas in. Det är fint att ha mat i frysen. Där finns både bär, grönsaker kött och tunnbröd så man behöver inte svälta i alla fall.

Dagens ord: Livet är både svart och vitt och ibland bara grått och det är bara att ta det som det är.

 

Ingrid

8 november 2020 11:33

Vilken fin krönika du har gjort över Mustaschen! Jag förstår att han är saknad.
Hoppas att du får en fin söndag!
Kram, Ingrid

http://https://ingrids.home.blog

 

Soldansare

8 november 2020 15:16

Du skriver så fint om Mustaschen. Gott att ha fina minnen att tänka på. Kram på dig!

http://soldansarenssida.blogspot.com

 

Christina/ Mustachens syster

8 november 2020 17:37

Vad fint du skrivit om min bror Anita! Det värmer i syster💗 när det är trasigt av saknad och tomhet. Han var ingen dussinmänniska. Lika kaxig som han kunde vara såg och upplevde han de små tingen som en liten blomma eller en liten fågel. Nu finns han inte mer än i våra minnen 💞
/Christina

 

Sofie /mustaschens dotter

8 november 2020 18:02

Tack för trevlig läsning💖

 

ibod11 - Ingrid

8 november 2020 18:41

Vilka fina minnen du har av din vän och du beskriver honom på ett sätt som berör. Han skulle säkert tycka om att ni efter begravningen satt och mindes trevliga stunder ni haft med honom. Han kommer att vara saknad länge och det är ju så det ska vara med någon man tycker om.
Men livet växlar och har en hel del ljusa stunder också, som tur är.

http://ibod11.com

 

Anki

9 november 2020 10:19

Så varmt och fint skrivet och beskrivet om en god vän. Sorgligt att han inte finns mera ... men han kommer alltid att leva i alla vänners minnen och hjärtan!
Kram

http://ankisbildblogg.wordpress.com

 

Anneli

9 november 2020 20:38

Vad mysigt ni har det.. Jag älskar potatis både på längde o tvären =)
Hoppas att det är bra med dig.. Du får vara rädd om dig vännen ,, dröm sött kram ♥

http://mittnyaliv66.bloggplatsen.se

 

Lena i Wales och Spanien

11 november 2020 14:13

Så fint skrivit om en vän och saknaden!

http://lenaiwales.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...

  Det har snöat sedan i måndags och just imorse satt jag och tittade ut på snön och gräddade rullrån. Dom ska jag ha på påskafton till efterrätt med glass och nykokt hjortronsylt och kaffe förstås. Nog om det.   Igår var en märklig dag. Jag kl...