I dessa hemska tider ska jag inte skriva om krig och elände och oron man känner för vad som ska hända.

Det har allt varit några fina dagar. Sådana dagar som det inte är många av. Det är vårvintern som tittar fram. Det var strålande sol och bara kallt på nätterna. På dagarna gassar solen och Brorsorna sitter på sjön och pimplar och drar upp gäddor och abborrar. Jack och jag vi går våra rundor i skogen på skoterspåren.

Nu har Kinabror och Broder B kört med skotrarna och gjort en fint spår som går förbi Sundsvallsborna,

Förbi gamla ladan som rasat ner nu i vinter.

Så till Stedesbacken och ner vid Kinabrors sommarstuga och sedan på sjön tillbaka hem.

På tal om rasa ner. Jag hade bestämt mig för att inte odla något mer än potatis till sommaren för jag trodde att snön skulle få mitt gamla växthus nu i vinter men inte.

Där står det och nu kanske det klarar sig i alla fall mot alla odds. Vi får väl se men något händer.

Jag tar in fuxian som stått i jordkällaren och den har redan lite blad. Jag börjar fundera och så måste jag ha vissa saker som sallad persilja dill och brockolli och så sommarblommor och gurka. Ja när jag tänker är det kanske bara tomater som jag ska strunta i för dom hinner ju aldrig mogna. Gurka måste jag ha och ärtor förstås. Det lär väl bli som vanligt skulle jag tro.

Vi får väl se hur det blir. Nu känns det som om man inte vet ett dugg hur något ska bli

Det har varit lite folk här . Förutom bröderna så har DataFia med man här och så har DansBritt igår. Söndagen var Kinabror och jag bjuden på middag hos Broder B med fru. Hon fyllde år och TuppOla med Sambo och Datafia med man och son var där och det blev en trevlig stund. Alla tre hundarna var också med förstås.

Igår var jag dessutom till PappersBada, kvinnan som är som päran, går till allt. Inte nog med att hon tapetserar, snickrar och målar och är en hejare på allt pappersarbete hon kan klippa hår också och jag brukar få mitt hår toppat hos henne. Nu var det väldigt länge sedan och mitt hår hängde ända ner på näsan.

Lite solande på Strandstugans trappa och på Kinabrors bro har det också blivit.

Det var så ljust så jag behövde solglasögon och jag hittade ett par gamla fula i mina gömmor men skit samma. Vem bryr sig om hur jag ser ut. Den tiden är över nu tyvärr.

En av mina bloggvänner undrar om jag spelar på min magiska trumma men tyvärr har den spruckit i kanterna och den andra har så pipigt ljud så även den tiden är ute nu. 

Dom får väl hänga på väggen och minna om bättre tider.

Slut för idag. Nu får man inte vara glad länge för nu har det börjat blåsa så in i norden och jag har gått för mycket några dagar och fått tillbaka min onda i foten och inte nog med det ena knät har börjat krångla också.  Ska väl ända försöka komma iväg på vattengympa.

Dagen ord: Nu har en stor del av vintern gått i alla fall och ljuset kommit tillbaka. Nu hoppas jag bara att kriget tar slut.