Sakta går jag uppför backen från sjön. Solen värmer mot ryggen trots att det är i slutet av september. Hunden Jack och jag har varit nere vid sjön.

Han letar efter stora stenar som han rullar mot land och puttar och orkar med så stora stenar så jag blir förvånad.

Han gillar vatten och jag gillar att sitta på strandstugetrappen och titta på, speciellt när sjön ligger spegelblank och vacker. Det är tyst nu. Inga sjöfåglar och inga båtar och inga bilar. Det är bara hunden och katten och jag och det känns trist.

Låg en stund i strandstugan och vilade och det har inte blivit av att vara där så mycket i sommar. Ingenting i bastun heller för getingarna har bosatt sig där.

Inte någon surströmmingskiva eller kräftskiva och ingen dans. Dansen saknar jag mest. Visst har jag badat mer än någonsin men inget har varit sig likt den här sommaren. Vet inte vart den tog vägen. Den gick så fort och försvann innan den kommit igång riktigt.

Vi har jobbat i trädgården idag. Jag har många rabatter och jag brukar klippa ner och rensa på hösten för jag vet hur det blir om jag väntar till våren. Då ligger växterna som snoriga blöta rester och inte alls kul att göra iordning och då har jag ju så mycket att göra med att planera och fixa inför sommaren. 

I förrgår kom TuppOla och Sambon hit. Hon hade lagat soppa och hade gott bröd och ost som vi skulle ha till lunch.

Ola skulle installera och få till min nya mobil och vi förstod att det skulle ta tid. Nu har jag en ny och den funkar men jag begriper mig inte på den riktigt ännu men både Broder B och Kinabror har samma sort så dom får väl lära mig.

Jag har i alla fall fotat lite grann.

Sista två nätterna har jag fått sova lite bättre. katten har inte väckt mig varje timme utan väntat till klockan 6 och det kan jag leva med.

När man vaknar tidigt och sovit dåligt vill man inte titta sig i spegeln på morgon. Fy fan så jag ser ut. Nog märker jag att jag blivit gammal och jag orkar inte som förut. 

Ibland tänker jag på Italien och som jag saknar ungdomen och resorna till Italien. Minns dansnätterna på taket vid ett slott och alla fina nattklubbar med ljusen i träden och syrsornas sång. Minns den fina musiken. Minns den goda maten. Minns männen som visslade på en och gav komplimanger på den fina italienska språket. Minns flörtiga ögonkast. Sånt var jag ju inte van vid. Det mesta i komplimangväg här i Sverige var " Snyggt asle för att vara en gammal kärring" Ja ni förstår skillnaden

När längtan blir för svår så tittar jag på alla snuttar på facebook. Här musiken, och allt det vackra och jag minns till och med doften av maten och blommorna och havet. Det känns så sorgligt att jag aldrig mer får vara där och njuta av allt. 

Nu är det bara ålderdomen som väntar.

Kvällarna blir mörka nu. Det blir kolsvart  så tidigt redan. 

Idag fortsätter jag väl i trädgården. Hoppas att någon kommer och hälsar på  i alla fall men knappast troligt. Alla är  borta på både det ena och det andra . Ser i alla fall ut att bli fint väder bara dimman har lättat.

Dagens ord: Jag längtar till Italien till italiens vackra land.