Midsommarafton och tyvärr har det varit kallt och blåsigt några dagar men jag har ändå försökt att få upp lite björkar framför bron och gjort en lövmatta och några kransar. Det finns ju otroligt mycket blommor i år så blomprakt finns det gott om.

Frampå eftermiddagen dök TuppOla upp. Han har tagit fram sin gamla fula pv, den han kör backtävlingar med.

Hans sambo kör husbilen för dom ska ligga över inatt. 

Nu ska det bli midsommarfest och iår är det borta hos Broder B vi ska vara.

Det är pyntat på hans veranda med löv och krans och vi har samlats alla syskon med familjer och så AMV och Gubben. Datafia med man och en av sönerna och så Snickarmagnus med fru. Nu ska det bli midsommarfest och som tur är så har vinden slutat riva och slita i allt och det är riktigt skapligt väder. 

Broder B grillar och deras fina blombuske blommar mer än någonsin precis som alla andra blommor den här sommaren.

Visst får hundarna vara med också.

Så är det bara att börja äta och mycket gott finns det att smaka av.

Som ni ser så är det inga tunna sommarklänningar utan man fick ha rejält med kläder för att inte frysa men det är vi ju vana med. Det regnar inte. Det blåser inte så man får vara nöjd.

Vi dansade inte längre runt någon majstång nu när alla barn är vuxna och inte finns med oss.

Det finns ju ett som man ska göra här i skogarnas land där det finns en hel del saker som ska till.

Jag frågade hur många som ville följa med och ge gåvor till vättarna som bor i den underjordiska bäcken och vi blev några stycken som styrde kosan till skogen trots brännäslor och högt gräs och mygg.

För att få ett bra år framåt är det bra om man har vättarna med sig och inte gjort oss ovänner med dom för ni ska veta att dom kan ställa till det om dom känner sig illa behandlade. Därför är det inte dumt att samla lite pärlor och blänkande stenar och ge i gåva på midsommarafton så då gjorde vi det. Kastade pärlor och stenar i bäcken och önskade oss ett bra år. Så då får vi hoppas på det. Jag har gjort det sedan jag var ca 5 år så bäcken är nog fullt med blänkande gåvor och många har följt med under åren. 

Nattviolen blommade och doftade vida omkring och så var den dagen över och natten var ljus och det blev inte mörkt och vi hoppas bara på en fin sommar och ett gott nytt år.

Dagens ord: Att fira midsommar med släkt och vänner är en gåva som man får ta till vara.

Nu ni ska ni få höra. Alla har vi våra drömmar och jag har haft en del och jag har nog inte fått några förverkligat men nu ni.

Jag har alltid älskat ånglok. Tror att dom första jag såg var på tv på gamla filmer. Dom är så mätkiga och har sådan styrka och är så härliga. Kanske har jag någon gång sett något ånga förbi vid Håsjö Station medan den var kvar.

Jag har en vän som är som en otrolig kraft och kundskap. Det är min PappersBeda. Hon kan fixa allt och nu hittade hon på att vi skulle fara på en hemlig resa och jag visste ingenting. Så nu drog Hon och jag och vännenr Marjatta iväg och jag visste ingenting. Tre kärringar i husbil på väg söderöver.

Rätt mysigt med husbil och vi satt ute och åt och fikade och vädret var fint. 

Vi låg över i Ockelbo och vandrade omkring lite på kvällen och såg på trädgårdar som blommade och var så varckra. Vi hörde på musik som kom från en gård där människor stod och sjöng. 

Så kom dag två och jag visste fortfarande ingenting.

Så åkte vi till en konstig liten by som hette Jädraås. Vilket namn och vilken by. Vi forstod snart att det var en gammal järnvägsknut. 

Stora lite underliga hus överallt och nu förstod jag när jag såg röken och kände lukten av kolrök.ÅNGLOK

Oj jag fick hjälrtklappning. Min dröm skulle bli verklighet.

Så blev vi förflyttad till en annan och lugnare tid. Det fanns gamla skyltar .

Så skulle vi gå in och lösa biljett och förstås fanns det en lucka för det och man lade förr pengarna i ett fack och så fick den som satt i luckan trycka på en annan grej och då kom det en biljett.

Det fanns en gammal telefon också.

Nu hörde jag ljudet av dunket från loket och såg röken. Vagnarna var redan framme så vi fick kliva på.

Loket kom backande fram och sattes fast i vagnarna.

Eldaren tittade ut från sin plats.

Nu far vi. Där sitter vi och skakar lite lätt på 3.de plats. Bänkar av trä men allt prydligt och fint.

Så kom konduktören och klippte biljetten och var en vänlig man som berättade att dom gått på charmkurs en gång i tiden för Sj folk var kända för att vara griniga. Jo då han varå så charmig så.

Resan skulle ta en och en halv timme ungefär och gick genom en fint landskap med vatten och små hus och tallmoar och allt gick stilla. Rätt som det var så frustade tåget till lite grann och det kom rökmoln förbi rutan. Så tutade tåget vid varje övergång.

Vi stannde på halva vägen och där fanns det ett hus där man kunde fika och titta sig omkring på ännu flera roliga saker.

Vi kom i samtal med stinsen och han ville visa oss hur det såg ut där stinsen bodde en gång i tiden. Det var primitivt utan vatten och slask och el.

Detta fantastiska maskiner. Oj vilken lycka.

Det här var väl helt underbart.

Att dom kunnat behålla det här och varje helg under sommarmånaderna köra tåget på det här viset. Förstår att det minsann är eldsjälar som driver det här.

Även stationsarbetare behöver lite mat. 

När vi satt i tåget börjde det regna men det gick över till vi kom tillbaka.

Så här var resan slut och jag var lite vimmelkantig och det krävs nog lite tid för att smälta det här. 

Att ha sådana vänner som jag har är ju helt fantastiskt. Visst jag är gammal och har inte råd med mer än livets nödtorft men jag har världens bästa vänner och vi hade så roligt på vår kärringtripp. PappersBeda körde husbilden som hon inte gjort annat och så fortsatt vår resa upp mot Dalarna.

På krokiga vägar, över backar och kullar. Säga vad man vill men lupinkantade vägar var överväldigande vackra och ömsom regnade det och ömsom sken solen.

När vi kom fram till  vackra Siljan hade det slutat regna och efter lite strul så hittade vi till campingen som låg så att man såg kyrkan på andra sidan sjön och vi såg en lång kyrkbåt åka på sjön.

Så vackert är det överallt. Röda hus fina trädgårdar och små krokiga vägar mellan husen. Så fint.  Vi sov ganska bra den natten men på morgonen skrek fåglarna rätt bra.

Vi åt frukost och sedan åkte vi till Leksands knäckebrödsfabrik och köpte billigt knäckebröd.

Så började resan hemöver och vi stannade vid en fors och åt lunch och vi stannde hos en kundi  till PappersBeda och fikade och så kom vi hem. Stannde nere vid vägkorsningen i Håsjö och Marjatta fick skjuts hem av sin man. Kinabror hämtade mig. När vi kom hem ringde PappersBeda och berättade att hon stod nere i korsningen i byn och husbilen gick inte. Dessutom hade jag glömt en väska i bilen.

PappersBedas sambo rycket ut och Kinabror ryckte ut. Dom hade batterilattare i bilarna båda två och med gemensamma krafter och extra el fick dom igång husbilden och vilken tur att det hände just här när vi nästan var hemma. Oj vilket strul det skulle blivit om det hänt tidigare.

Dagens ord: Att ha fantastiska vänner är viktigt än pengar, det är då ett som är säkert.

Rackars katt, han har börjat vara ute tidigt på morgonen. Halv 5 väcker han mig och jag drar täcket över öronen och försöker somna om men när han inte ger sig så är det bara att kliva upp. Solen har redan gått upp och jag ser ut över sjön från balkongfönstret i sovrummet.

Tyvärr är det bara 4 grader varmt och katten går ut och katten går in och jag börjar städa. Det skulle jag göra igår men när något annat roligare hamnar i min väg så ångrar jag mig och så blev det så här istället.

Kyligt och blåsigt och AMV och Gubben har kommit. Jag gick bort till Kinabror och åt hans goda kinamat. Så gudomligt gott. Sedan ringde jag AMV och vi bestämdes att mötas på halva vägen. 

Du undrar väl varför. Jo, innan midsommar kommer så vill vi förstås se hur guckuskorna mår.

En lämplig kväll när det blåser så det inte är alltför mycket myggor på gång. Det är inte enkelt att gå till guckuskornas land.

Att försöka komma sig fram bland knähöga brännässlor och älgört. Trampa i svart dy och undvika hålor. Försöka komma över bäcken som har branta kanter och vi är trots allt gamla kärringar som inte hoppar så bra längre. 

När vi korsat bäcken känner man doften. Det här året är det rent otroligt med guckusko. Den doften är något alldeles speciellt. Ingenting luktar så gott. 

Stora ruggar med hundratals blommor.

Nu ska jag berätta för er om guckuskon. Här kallar vi den för göksko. Min farmor berättade för mig när vi gick för att se på gökskorna. Hon höll min hand och vi gick där bland nässlor och högt gräs och hon berättade  varför den heter göksko.

Jo göken gal ju den här tiden och visst gör den det fortfarande. I år gal göken varje dag. Det kan inte vara för att hitta igen sina skor eller?

Farmor berättade att den en gång var en gök som letade efter en fru på våren. Han ropade och ropade men ingen svarade. Han tyckte att han inte var så vacker så han skulle finna någon att älska men ....... när han råkade se en dunge med gökskor och känna doften kom han på råd.

Blomman ser ju ut som en toffel och göken han satt dom på sina fötter och blev så populär bland tjejerna så han hade inga problem att få en gökfru. Därför heter guckuskon göksko här. Ni får tro det om ni vill. 

Men än blommar gökskorna och än gal göken i juni månad och än går AMV och jag och tittar på dom så underbart vackra blommorna.

Jag hörde igår på radion att jämtland har mest guckusko i hela europa och igår var det alldeles otroligt mycket. Jag har aldrig sett så mycket blommor. En del år är det bara någon enstaka. Att något så vackert kan blomma där det är bara blött och snårigt och mörkt bland träden.

Vi sa just att vi får passa på för vi vet inte hur länge vi klarar att ta oss fram och hoppa över diken för trots allt är vi gamla nu och man har svårt att fatta det men nog känns det i kroppen.

Nåja nu får jag väl ta och städa. Kinabror och Broder B håller på att försöka laga bryggan och jag tror att Kinabror längtar efter att få ut båten så han kan fara ut och fiska. Jag ska försöka få mig till att klippa gräs nere vid stranden för det är så mycket gräs där så troligen måste jag slå lite med lien först. Vi får se.

Dagens ord: En välsignelse så länge man kan njuta av guckuskorna den här tiden och njuta av ljuset som strålar mest hela natten.

En gång var det enkelt. Man ringde och fick prata med en levande människa som fixade det man ville.

 Nu är det mesta svårt, för att inte säga omöjligt.

Att datorer och telefoner skulle göra livet lättare att leva är fan ett stort skämt.

Som jag kanske berättat så ska jag på tre dagars semester (hemlig) och det är minst 10 år sedan jag var på semester sist.

Nästa måndag är jag alltså borta och naturligtvis händer allt just då.

1. Konsert som jag velat gå på.

2. Läkartid på ögon i Östersund.

3. Halvårskoll hos sköterskan i Kälarne.

Ok konserten kunde jag väl skippa.

2. Som tur var så kunde sköterskan på ögon fixa att ändra tid när jag var där.

3. Nu ni kommer jag till det värsta. Att ändra en tid på en läkarstation borde väl vara enkelt.

MEN -- numera är det ingen människa som svarar. Man ska trycka siffror för det man ska ha.

Fick till svar att dom kunde ringa upp om en timme. Ingen ringde. Jag ringde igen och fick svar att dom kunde ringa upp men det kunde ta upp till tre dagar.

Då ringde jag 1177. Där fick jag svaret att jag skulle trycka på den läkarstation jag tillhörde. När jag gjorde det fick jag svaret ett det inte fanns någon sådan läkarstation. Då gav jag upp.

När jag ändå satt här vid datorn och våndades så tänkte jag beställa bilbesiktningen. Jaha ja, hur jag än tryckte på dagar så hände inte ett skit. Jag bad Kinabror försöka på sin mobil men inte ens han fick fram något. Tänkte att dom hade semester men i så fall borde det väl stå på hemsidan eller någonstans. Gav upp på det också.

Nytt pass eller sånt där europakort behöver jag ha om min mobil lägger av och jag ska ha ett nytt bankide för snart går det inte att använda körkort som leg. Ingen tid på länge. Att åka 20 mil för att få ett pass och 20 mil för att hämta det.

Förr när livet var enkelt gick jag in på polisen och dom fixade det ganska snabbt. Bara 2 mil dit men nu finns det varken bank eller poliser på långt längt håll. ibland hände det till och med att polisen kom in på jobbet med ett nytt pass. Det var service det.

Det fanns fler bussar också och tidtabellen stod vid busshållplatsen. Nu finns inget sånt och knappt några bussar heller. Att hitta tidtabellen på datorn är minsann inte det enklaste ska ni veta åtminstone inte för mig. 

Skulle man parkera i stan kunde man stoppa in pengar eller använda bankkortet inte en app eller flera appar.

Ingen app behövde man för att komma in på toan heller. Det var enklare förr.

Så imorgon ska jag på det igen. Försöka i alla fall och se om det går bättre. Idag regnar det och jag har tänt i kaminen för att få till lite skönare luft inomhus. Jag är så less på allt krångel, livet skulle väl vara gott att leva eller?????

Dagens ord: Det var enklare förr och man kunde i alla fall få prata med en levande människa.

Jag vet inte om jag kommer ihåg allt men jag får väl försöka.

Torsdag kom AMV och Gubben och på fredag åkte vi till handelsträdgården för att köpa de sista blommorna. Det är till mina tre blomlådor under fönstren och AMV skulle ha till sommarstugan. 

Lördag planterade jag det sista och så gick jag ner till sjön för att börja stapla upp stenarna som ska vara för att hålla upp bryggan. Där gick jag naken bland småfiskarna som sam och fötterna och det var 22 grader varmt i vattnet och just då var livet lätt att leva. 

Söndag tog vi en tur upp till Strömgården för att äta lunch. Mysigt att sitta ute i solen och se på korna som går på åkern och hönsen som springer omkring. En väldigt mysig blomlåda såg jag också som jag var tvungen att fota. Så en sväng på loppisen. Så for AMV och Gubben hem och jag och Jack badade.

Konstigt nog så verkar han aldrig bli berörd av värmen och ligger i solen fast det är varmt.

Så kom måndagen och Kinabror och jag åkte till Östersund för jag skulle på Ögon och det tog så gott som hela dagen innan vi var hemma igen. På kvällen dundrade åskan och det kom en rejäl regnskur för första gången på länge.

Så kom gårdagen roliga äventyr. Det var en resa till tulpanstället i Backsjön, en by långt ovanför Sollefteå i skogen.

Vi började med fika.

Vilket ställe. Sjön låg blank. Det var lagom varmt för en utflykt och trots att tulpanerna började gå ut så lyste det överallt av de vackraste tulpaner i alla färger.

Det var inte bara det. Tänk när man går hemma så blir man fantasilös men här hade fantasin blommat ut och det fanns så mycket att titta på.

Vi gick en tipsrunda. Runt stora odlingen hade man gjort bänkar av gamla lastpallar målade i olika färger.

Klart att det fanns en trädgårdstomte. Det måste det ju finnas förstås.

En häftig damm med rinnande vatten ur en rotvälta.

Ner i en liten damm.

Överallt små figurer som tittade fram.

Överallt små söta dammar med djur.

Det var en fröjd att gå runt och titta.

Så fanns en underlig liten hydda som var så häftig.

Där skulle man nig kunna sitta och titta på molnen och drömma sig bort.

Vackra metallgrejor fanns överallt. Hon holländskan berättade hur hon kom hit upp och började odla tulpaner och så fick vi mat förstås innan vi drog hemåt. Vilken härlig dag.

Dagens ord: Om det inte vore för min onda fot skulle jag verkligen kunna säga att livet varit lätt att leva den här veckan.