12 på natten står jag på gårdsplanen i nattljuset och häggdoften och lockar in katten till natten.

Tänker på dagen som gått som min 68-de födelsedag. En dag som bara varit toppen. Fint väder. Dagen började med att Fd Grannen ringde och sjöng "med en enkel tulipan" för mig. Sedan kom Datafia och vi åt smörgåstårta och så kom DansBritt och vi satt i solen och bara njöt av den fina dagen.

Frampå eftermiddagen dök TuppOla upp och han åt middag med mig

.Det var många telefonsamtal och många hälsningar på facebook.

Blommor och lotter (vann 60 kr) och Sofiepropp hon har alltid så bra ideer och hon hade köpt mig blommiga korta stövlar lagom att ha i trädgården.

Sedan kom Sundsvallborna. Sundsvallsgumman gör det godaste kalljästa bullar och jag fick en hel påse. Ska jag avslöja något så gömde jag dom tills jag blev ensam och satt i natten och mumsade på dom och njöt.

Pappersbeda och hennes gubbe kom med två rosbuskar och ni vet ju att jag älskar rosor fast dom sällan blir gamla i det här klimatet men man kan ju försöka i alla fall

Tänk att jag snart är 70 år. Det är minsann inte klokt. Egentligen tycker många att det inte är något att fira när man börjar komma till åren men jag tycker att man ska fira allt som man kan när man nu kan. Tids nog är det för sent.

Om inte annat kan man fira att häggen slagit ut och att katten Morris tagit sin första mus som han tänkte ge mig i födelsedagsprecent. Man kan fira att gräsklipparn har startat på första rycket och att det inte blåser ett dugg och att nätterna är ljusa och myggen inte kommit ännu.

Så blev det då idag och morsdag. Sjön ligger blank som en spegel och jag lastar kärran och går bort till Stedesbacken. Nu ska det sättas potatis och morötter.

Jorden där borta är fantastisk, ingen sten, len som sammet och varm att gräva i. Inte bara det man sätter trivs där utan även ogräset speciellt kvickroten så det tar ett tag att rensa.

När jag ligger där så tänker jag¨på alla som odlat där och kanske oroat sig mer för att skörden ska bli god och räcka hela vintern och till alla i hushållet. 12 personer tror jag det var som mest.

Stedesbacken är en underbar plats. Där blommar styvmorsviolen och nässelfjärilar. citronfjärilar och kålfjärilar svirrar runt i luften. Fågelkvittret är intensivare och andra fåglar än hemma på gården och jag känner mig alltid bra till mods och iaktagen när jag är där. Tittar upp och ser rådjuret och en liten liten unge som är alldeles nyfödd. När jag får ögonkontakt så ger dom sig iväg.

Jag plockar en bukett med styvmorsviol. Det var mammas favoritblomma så jag bestämmer mig för att åka och sätta dom på mammas grav.

Jag for till TuppOla för att få sällskap och möttes av Ove Blomkvist. Han kom springande med glatt humör.

Med sig hade han alla hönor av lite olika sort alla vänskapliga och väldigt tama.

Vi tog raggarbilen upp till kyrkogården. Öppna fönster, varmt och armbågen utanför i öppna rutan och rockmusiken spelande.

Jag har aldrig varit någon raggarbrud men den här bilen gillar jag skarpt även om den blanka svarta lacken inte var så blank idag utan full av gult pollen.

Sedan drack vi kaffe och åt glass och jag åkte hem.

Jag latade mig i hammocken och läste en bok. Nu är jag klar i trädgården med rensning och sånt bara gräset ska klippas och så småningom ska väl blommor ut men det går inte ännu för det kan bli kallt.

Sundsvallgubben har återigen slagit rekord med att bada allra först. 10 grader i vattnet hualigen vilken tuffing.

Så tänker jag igen på att jag börjar bli så gammal och ankommen och skrynklig och hängig men vad ska man göra. Det är inte så mycket att göra åt. Ungdomen gick alldeles för fort och inte hann man njuta bara för att man skulle jobba alldeles för mycket. Nu när man har tid så har man varken pengar eller skönhet att stö sig på men vem är jag att klaga.

Inte hjälper det ett dugg och nu är paradiset Fisksjön i sin vackraste blomning så det gäller att glömma bort hur gammal och ful man är och vara glad att man lever och fortfarande kan skutta omkring och njuta av livet.

Dagens ord: I soliga och varma tiden känns man ung och vacker om man låter bli att se sig i spegeln..

Häftiga kast i vädret minsann.

Igår började det regna igen och jag fortsatt att måla i loppisen.

Usch så trist men nu har jag bara en vägg kvar så det händer en del.

Så kom Storfiskarn och vi blev sittande resten av eftermiddagen framför tvn med kaffe och kex. Vi trivs bra tillsammans och behöver inte ens prata, bara slöa i lugn och ro.

Frampå kvällen for jag ner till Datafia och vi tog en promenad för helt plötsligt blev det varmt och fint ute. Björkar och gräs lyste grönt. Ni vet, den där lysande skira grönskan som bara finns när allt nyss slagit ut.

Jag åkte till jobbet för att putsa fönster idag. Det skiljer i klimatet fast det är bara ett par mil men det beror väl på indalsälven skulle jag tro. Hela byn doftade av hägg, helt ljuvligt. Här har inte häggen slagit ut ännu.

Inhandlade blomplant till mina tre lådor.

Sedan träffades Dansbritt och jag och vi åt lunch på hotellet. Vet ni vi satt ute och luften var ljummen och härlig och inte ens en mygga surrade omkring. Det var första gången iår som man kunde sitta ute och njuta av vädret.Vete gudarna om den här tiden inte är den vackraste på hela året.

Så styrde jag bilen åt motsatt håll till Kälarne och hälsade på Fd Grannen. Han pratar om surströmming så jag köpte ett par burkar så får vi se när vi kan hämta honom. Det får väl bli när Kinabror kommer hem.

Handlade mat och hämtade smörgåstårta tills imorgon och hem igen.

I gamla dammen blommar det för fullt nu.

Planterade och så ut med flaggan, inte för kungabarndopet, utan för att jag fyller år imorgon och för att våren äntligen kommit.

Hängde ut mina lyktor och ser att allt blivit grönt bara på några dagar. Snart är det dags för första gräsklippningen.

Till och med harsyran blommar för fullt.

Ni vet väl att den är god att äta, rena rama sura karamellerna. Prova.

Nu har den här dagen gått och det har varit ett par bra dagar trots att bilen varit konstig men det visade sig att det var en masonitskiva i bagaget som låg och skakade så det var inget farligt i alla fall.

Nu har pelargonerna fått flytta ut i växthuset och gyckelblomstren har tokväxt på några dagar så nu är det bara att vänta på att dom kan planeras ut någon gång i juni när järnnätterna har varit.

Klockan är halv 11 men det är fortfarande ljust, kanske en liten aning skymning men nu är vår ljusaste tid.

Dagens ord: Nu går solen ner och hinner knapp försvinna innan den går upp igen.

Att vakna och se på termometern att det är 16 grader måste man titta en gång till och inte tro sina ögon.

Jag rensade rabatter och sätter frö och så kommer Storfiskarn och han äter soppa med mig.

Att göra soppa på en spik har ni väl hört talas om och det brukar jag göra när jag inte har någon mat hemma.

En buljongtärning finns det väl alltid. morötter, lök,potatis och så ser jag vad mer jag kan hitta. Lite örter och så en burk vitabönor i tomatsås och lite rökt skinka och lite salami. Det blev riktigt gott kan du tro. Lite kirskål ur blomrabatten och lite gräslök blir också fint. Så pass bra att jag struntade i att lägga i spiken.

Så började det regna rejält men varmt och härligt regn och inte blåste det heller. Två dagar har det regnat och då började jag faktiskt måla i loppisen. Jag som gruvat mig länge kom äntligen igång. Inte är det kul men det blir fint. Jag har hunnit måla en och en halv vägg så jag är på god väg. Träningsvärk i benen har jag av att klättra upp och ner på stegen hela tiden. Tänkte bli klar och öppna till efter midsommar och tiden går fort så det gäller att ligga på.

Idag är det uppehåll och jag hade en viss plan. Det gick åt fanders.

Gamle A kom för att röja klart ner mot sjön.

Jag gick bort till Sundsvallsborna för att se hur utsikten mot sjön blev. Såg att det växte som sjutton i deras pallkragar. Vilken stor gräslök.

Rabarbern började också växa fint. Min är ganska ynklig än och ingenting att äta men jag längtar efter rabarberpaj. Det är verkligen gott. Snart snart så är det dags för vårens härligaste grej.

Nåja, jag skulle fara och jobba men något i bilen lät konstigt så jag vände när jag kom ner till byn. Kändes inte som om jag ville bli stående efter vägen med något fel. Kinabror är ju kvar i Skåne och TuppOla jobbar så jag har ingen att ringa till om det skulle gå på tok.

Tänkte att jag skulle fortsätta att rensa rabatter men så blev det inte.

Telefonen ringede och dom ville ha hjälp på Håsjögården så då åkte jag ner dit för att hjälpa till och så gick hela dagen sin kos.

Nu kvittrar svalorna sitt härligt glada kvitter och björkarna har börjat bli gröna. Det är en härlig tid.

Har ni tänkt på en sak? Jag är inte lika arg på gammeldagan. När jag läser bloggen från förut så slås jag av hur ilsken och förbannad jag var för det mesta. Jag säger det igen. Arbete med det man inte gillar gör en på dåligt humör och tänk jag som haft sådana jobb i hela mitt liv. Inte undra på att jag var arg för det mesta.Dessutom fick man inte visa hur förbannad man var så ilskan gick liksom inåt och kom ut i bloggen. Tur det kanske att det fanns en ventil att ösa ur sig ilskan på.

Så gott det luktar efter regnet. Jag och katten Morris tog en liten promenad på kvällskvisten. Morris börjar bli lika som min förra katt Oskar. Han vill alltid följa med när jag går någonstans och tänk att vi hittade de sötaste små violer man kan tänka sig. så nu börjar blommorna komma så sakta och häggen har stora knoppar och slår snart ut tror jag.

Jag har ett litet hopp nu, så pass att jag skickat efter en ny bikini för den gamla har tagit slut och iår kanske det blir bättre väder och jag kan ligga på bryggan på mitt röda sidentäcke och läsa lite och sola lite. Jag har inte stora krav på livet men en dag på bryggan vore väl fint och riktigt många danskvällar önskar jag mig också. Som vanligt så undrar jag om jag får vara panelhöna eller om jag får dansa en sommar till. Håll tummarna för det.

Om vädret håller sig så ska jag sätta potatisen imorgon. En liten mager rad ska jag väl kunna åstadkomma, tror ni inte?

Dagens ord: Nu börjar det faktiskt likna någonting. 

Det var en regnig och kall och kulen dag när vi skulle skrika vårskriket. "Du ska inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart" så skrika skulle vi. Med täckjackor och långkalsonger så bestämde vi oss för att göra en latare variant. Istället för att gå några kilometer till Kolbjännsjön så tog vi bilen upp till ett berg ovanför Fisksjön.

Högt hög upp och med Fisksjön långt ner ställde vi oss och skrek allt vi kunde alla fyra.

Undrar hur många djur vi skrämde. Att vi skrämde några människor är väl osäkert för här är det vildmark överallt runt omkring.

Sen for vi hem och värmde oss framför braskaminen och drack kaffe. Visst det blev inte som det brukade med termos och mackor utomhus men man får alltid ha en plan b när man bor som man bor.

Vaknade igår med att det var mulet och tänkte att skriket inte hade hjälpt men faktiskt så blev det bättre och bättre frampå dagen.

TuppOla och jag for till Östersund för att fira Sofiepropp som fyllde år. Det var en massa veteranbilar överallt för det var någon träff av något slag.

Sofie hade bakat en jättegod tårta som vi smörde i oss och sedan gick vi lite var stans på stan och handlade lite sånt där ni vet, tvättmedel och champo och sånt billigt.

Senare gick vi på bio och såg den nya "Djungelboken" och den var fantastiskt gjort och väldigt trevlig att se och den hade nog varit ännu bättre om vi sett den i 3D.

När vi kom ut från bion var det varmt och ljust fast klockan var 9 på kvällen och när vi åkte hem såg vi två älgar och det var en helt underbar kväll. Spegelblanka vatten och skirt grön på träden. Med andra ord en härlig vårkväll. Där ser ni. Vårskriket hjälper om man bara är nog många som skriker.

Så idag så var det en helt bra dag för att gräva och stöka i jorden. Inte kan man vara inne i loppisen en sådan här dag. Jag har rensat och lukat nästan alla rabatter nu och luften har varit ljum och skön.

Tog en promenad bort till Kinabrors postlåda för att se om han fått post och då hade kabbelekorna slagit ut och lyst blanka och gula i dikena.

Ännu en fin vårdag har det varit och jag tror att om det här vädret fortsätter så ska jag gå till Stedesbacken imorgon och förbereda inte att sätta potatis. Tror jag kanske om inget annat dyker upp. Man vet ju aldrig den här tiden. Planer ändras så fort men det gör ingenting. Jag är på ett strålande humör och livet är lätt att leva precis som det ska vara.

Dagens ord: I fullmånens tid är det bra läge att börja plantera. 

Tittade ut och såg att duvparet spankulerade runt min sockerärtshydda. Då och då tog dom något ur jorden. Jag vet nog vad dom lurar på. I flera år har dom nallat mina nysatta ärtor men nu blev det tji för jag har inte satt några ännu. Jorden är för kall.

Det är segt med våren, inte ens påskliljor och krokus har kommit upp. Det är nästan så jag tror något hänt med dom.

Löven har nätt och jämt slagit ut och när jag gick byvägen för att kolla i dikena ser jag att kabbeleka, gullpudra och pestilskråp inte slagit ut ännu utan är bara i knopp. Åtminstone dom brukar ju blomma den här tiden.

Vaknade i förrgår av att det snöade och var kallt och ruggigt ute. Vad gör man då? Jo visst skulle jag kunna börja måla i loppisen men jag gruvar mig så. Jag for iväg hemifrån istället.

I ett litet gulligt hus med utsikt för Ragundadalen bodde mina Vedänglar, ett gammalt rart par som jag besökte ofta. Där var så hemtrevligt. På fredagarna eldades i deras bastu och deras dotter och jag badade och sedan drack vi kaffe och åt goda små kakor. Det var så mysigt. Min son gillade också att vara där inte bara för kakorna utan för alla fina små bilar som han fick leka med.

När livet var jobbigt var de här människorna med sin genuina värme en trygghet för mig. När jag frös och veden var slut kom dom med ved till mig och en höst kom en kille med ett helt lass färdig ved som dom beställt och gett till mig. Kan ni tänka er så härligt. All ångest och rädsla för en förestående vinter liksom smalt bort. Verkligen änglar på jorden.

Och tiden går och allt förändras för oss alla. Nu bor dom i lägenhet och mannen sitter i rullstol. Jag har länge tänkt hälsa på och nu blev det äntligen av. En lägenhet kan aldrig bli som en gammal mysig gård men nu förstår jag något som jag inte tänkt på förut.

Det är människorna och deras energi som gör ett hem. Samma goda hemtrevnad, samma känsla av harmoni och godhet slog emot mig och vi satt där vid köksbordet och hade så mycket att prata om. Dom hembakta masarinerna som bara hon kan göra smakade himmelskt och jag hade glömt hur goda dom var.

Nu ser dom inte ut över Ragundadalen men kyrkan skymtar på andra sidan älven och trots allt är dom förnöjsamma och härliga människor. Dom är sig precis lika, mina alldeles egna vedänglar.

Dagen gick fort och så blev det torsdag och jag fick besök av en väninna som flyttat och bara var på kort besök men kom och hälsade på en sväng.

Sedan ringde Datafia och hörde om vi skulle ta en promenad och klart att vi skulle det fast det var kyligt. Så fikade vi och så gick ytterligare några timmar och dagen tog slut.

Idag ska jag till fd Grannen och fixa hans räkningar och jag ska fixa lite koskit och sedan ikväll kommer några av Meditationstjejerna hit och vi ska skrika vårskriket för nu måste det till grejor för att få till någon vår och värme.

Vi brukar ju gå till berget vid Kolbjännsjön men det verkar bli regn så vi får se hur det blir. I värsta fall får vi väl stå på källarkullen för skrika ska vi.

Dagens ord: Du kan inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart

Jag ligger på knä i trädgårdslandet och rensar och luckrar upp jorden. Föresten, vem har bestämt att ett trädgårdsland ska vara fyrkantigt. Så här blir väl finare tycker jag. Jorden är iskall så jag blandar upp den med ny jord och luftar den så blir den fortare varm och det går att sätta tidigare.

Det stormar och jag har täckbyxor och fibertröja och jacka. Jag hatar blåst men älskar att rota i jorden. Jag har alltid njutit av att gräva i jorden. känna myllan mellan fingrarna. Nog blir man torr och skitig men vad gör det.

När jag ligger här ser jag på storbjörken och på min nya fågelholk. Han har nyss kommit svart-vita flugsnapparen. Han har jagat bort talgoxarna ur holkarna som han brukar och tittat på sin nya fågelholk. Han kvittrar för fullt och jobbar för att få en fjälla. Jag kan riktigt höra vad han säger:"Tjejer kom hit till mig. Jag har en ny lägenhet att bjuda på. ny och ren och tjusigt dekorerad med näver." Så kom dom tjejerna, tittade och flög iväg och där satt han med snopen min men bättre tur imorgon för inte ska dom väl rata min fågelholk som jag kämpat så med?

Nu när jag ligger på knä i myllan så är huvudet fullt av funderingar. Förnekelse och skjuta upp saker.Varför skjuter man alltid upp det man gruvar sig för? Skyller på allt möjligt som man intalar sig själv är mycket mer bråttom. Som jag nu med loppisen. 

Inte har jag kommit igång med målningen där ute. Skyller på att jag ska laga staket. kratta. fixa rabatter. planta om blommor, leta kåda och en massa annat. Nu idag då förbereda landen för frösättning.

Nå vad har hänt sedan sist?. Det har varit dåligt med skrivande nu ett tag för som ni vet så har alla pensionärer så mycket att stå i. Det är ju verkligen en gåta hur det blivit så. Man borde ha hur mycket tid som helst.

Fredagen var som vanligt Kinabror och jag och fixade en massa grejor i Hammarstrand. Nya stolpar till mina grindar bla.

Lördagen for Datafia och jag till Krokom för att gå på hälsomässa. Vi lyssnade på två föredrag och den ena var kinesisk medicin och det var väldigt intressant. Det andra var om att bryta blockeringar och att leva i nuet. Det var en trevlig dag. Ibland behöver man komma iväg en sväng.

Svalorna har kommit så jag har öppnat dörrarna till "maskin" så dom ska kunna flyga ut och in som dom vill och bygga i frid och ro.

Svalorna kom och Kinabror for. Han for till Skåne ett litet tag.

Gamle A har varit här och röjt och hans bil har stått på min gård tidigt om mornarna så jag ska dementera alla eventuella rykten. Han har inte legat över hos mig om någon råkat se bilen. Jag vet ju hur skvaller sprider sig med vindens hastighet ibland.

Igår stack jag iväg till Moster med gyckelblomster men hon var inte hemma. Då for jag och jobbade en stund och sedan fikade jag hos PappersBeda så igår blev det ingenting med loppisen heller. Lyckades komma undan ännu en dag.

Ibland tar jag lite paus från trädgårdsjobbandet och kryper in i hörnet på altanen och läser lite och lyssnar på fåglarna. Där är lite lä så man kan känna solens värme och inte bara isande västanvindar. Nu ska det snart skrikas vårskrik för det här går ju inte ann. Täckbyxor mitt i vårens finaste tid. Fy sjutton.

Dagens ord: Undrar om det är fler än jag som har så lätt att skjuta upp den man gruvar sig för.

Göken gal i sydväst.

Södergök är dödergök.

Västergök är bästergök.

Då må det betyda att den här sommaren blir ömsom vin ömsom vatten. Alltså, bra och dålig om vart annat så då blir det väl som vanligt då. Alldeles normalt.

Nu har magsjukan gett sig efter allt tjafs så igår kväll kände jag mig hungrig och maten smakade gott. Smaken är ett viktigt sinne det också och det märker man när man inte velat ha mat på några dagar.

Nu är aptiten ok och vädret är ok.

Gamle A röjer sly. Kinabror städar runt huset och så blir det ju en pratpaus lite då och då.

Datafia kommer och vi sitter i hammocken och gungade lite fridfullt och fikar och pratar och luften är ljummen

'  

Mellan björkarna lyste vitsipporna och fåglarna kvittrade. Katten Morris skiter i min blomrabatt. Hunden Jack bråkar med en rutten stubbe. Det är liksom mysigt.

Nu sks jag äntligen städa och laga mitt växthus. Det är fallfärdigt så det krävs massor med plast, tape och diverse annat för att få det i skick en sommar till. Det skulle nog fortfarande vara "Sveriges fulaste växthus" men vad sjutton. Det fyller sin funktion och det är väl det viktigaste. Don efter person kan man ju säga. Jag är inte så fin jag heller.

Förr lagade jag sprickor med ull men fåglarna stal den så nu är det hopknycklade plastpåsar som gäller Det blir så bra så.

En gång gjorde jag ett försök med att plantera en vinranka. Skulle vara snyggt om den hängde ner från taket var tanken. Den dog. Paradiset Fisksjön har ju inte något vidare klimat för sådana förlustelser men istället kom det upp en planta av svartvinbär alldeles av sig själv.  Den har jag bundit upp i taket och den blommar och doftar så fint och visst kan väl klasar av stora svartvinbär likna druvor lite. Man ska ju inte se misslyckade i allt så det blir nog bra det också.

Den här tiden brukar jag bära ut dom gamla stora pelargonerna till växthuset för att dom ska vänja sig vid svalt ett tag innan jag planterar dom i dom stora järngrytorna men man varnar för frost så dom få stå inne i stugvärmen ett tag till

gyckelblomsterna har i alla fall fått komma ut ur jordkällaren och växa på sig lite grann innan dom kommer ut. Snart nog blommar dom och gör så hela sommaren.

Ja, det var en helt vanlig majdag i paradiset Fisksjön och det var väl inte så spännande men allt behöver inte vara spännande här i världen. Ganska skönt när det inte händer så mycket för händer det något är det mest bara något tok som magsjuka skadade tummar och knän och pest och elände.

Dagens ord: Apropå vindruvorna, om det inte alltid blir som man tänkt kan det bli skapligt bra ändå.

Så kom den fina våren som man drömt om så länge. Hastigt och varmt och skönt. Fredagen var vi som vanligt på hotellet i Hammarstrand och åt och handlade och stökade lite grann med både det ena och det andra. Det handlar om att inhandla en del till trädgården nu för nu skulle det odlas. Planera på gravarna bla.

Jag har krattat så gott som klart i alla fall.

På lördagen kom DansBritt och vi satt i solen utanför mitt hus ett tag. Sedan gick vi bort till Kinabrors sommarstuga och Dansbritt hjälpte honom att sätta upp paveljonen. Jag krattade löv åt honom och sedan bjöd han på grillat för första gången i sommar.

Sedan började eländet.

Sent på kvällen blev jag magsjuk och kräktes hela natten och halva dagen på söndag. Låg som en död padda resten av dagen och kunde knappt stå på benen. Lyckade ta mig ut och lägga mig i hammocken och låg där och lyssnade på fåglarna

Berättade jag att falkarna har kommit tillbaka och bor nu i stora granen. Honan ligger på ägg och väntar på mat och iår finns det dåligt med möss och sorkar så hanen är borta länge innan han kommer med bytet till henne.

Tittade på den pyttelilla chokladbruna fågeln som håller på att bygga bo i den torra fjolårshumlen. Vilken tur att jag inte ides klippa ner den. Så söt är den fågeln som jag inte vet vad den heter.

På sjön ropar lommarna. Det verkar vara ovanligt många iår och det ekar över sjön när dom skriker.

Jag har hört ryktas att folk som ätit på samma ställe blivit sjuka och så ringde det någon från hälsovårdsnämnden och ville höra vad jag ätit av., Ingen av dom andra blev sjuka men jag mitt nyttiga elände åt ju en massa sallad förstås så troligen är det väl något där.

Nu har jag legat som en gammal halvdöd padda i flera dagar och jag som hade så mycket att stå i utomhus och så många planer.

Kom mig i alla fall upp och gjorde iordning på förstukvisten och skurade bort allt gammalt skit som var på trappan.

Fick mig till att plocka lite nässlor och göra nässelsoppa med ägg och jag gör den lite annorlunda än receptet på mitt eget lilla vis. Det gick faktiskt bra att äta den.

Kinabror kom med lite filmjölk till mig och det går också att få ner även om jag tycker väldigt illa om filmjölk men med lite havregryn i och lite bär så går det väl ner. Nyttigt ska det ju vara i alla fall.

Det kom några regnskurar på eftermiddagen och sedan blev luften rent doftande av nyutslaget grönt och skymningen kommer sent nu. Det är ljust väldigt länge.

Inga foton har jag tagit till er heller men vitsipporna nere mellan björkarna har slagit ut. Jag planterade penseer och försökte rensa dammarna och sätta ut min fontän. Den gamla dammen hade gått sönder så nu får den väl bli blomrabatt istället. Den är så gammal så plasten har väl spruckit. Det är väl precis som med mig. Jag känner mig krakelerad och sprucken jag också just nu.

Som en padda eller en sprucken plastdamm. Ja ni hör hur det kan bli. men........va faan, fåglarna sjunger och blommorna slår ut och om jag inte orkar mer kan jag ligga i hammocken och bara vila. Det är ju tider för det också så jag får väl ta det lugnt så länge och hoppas att den gamla kroppen repar sig.

Ser ni björken ute på åkern har börjat grönska och sjön ligger blank och fin i morgonljuset. Det finns ingen anledning av klaga. Katten Morris har hållit mig sällskap när jag varit sjuk. Han har legat tillsammans med mig i många timmar. Så gjorde katten Oskar alltid när jag var sjuk men att den busiga katten Morris skulle göra det trodde jag inte. Katter verkar försöka vara botare så gott dom kan. Något vårskrik lär det inte bli den här veckan. Känns inte som jag orkar klättra upp på något berg men det kommer väl en ny vecka med nya möjligheter hoppas jag.

Dagens ord: Det blir aldrig som man tänkt så därför ska man inte tänka så mycket utan ta dagen som den kommer.