Jag satt här och gjorde iordning en årskrönika med allt som hänt och det tog flera timmar. Så blev det strömlöst och allt jag skrivit var bara borta uppslukad av datavärlden. Nu sitter jag här och har tappat sugen. Skiter i årskrönikan. 

Några grejor kan jag kanske berätta om lite snabbt. Som att vi har fått en ny familj till lilla Fisksjön. En trevlig holländsk familj med två barn. Jättetrevliga.

Så har Broder B m fru fått ta hand om en hund, en stor baddare som heter Bamse.  

Så har tre av våra nära dött. Morbror Axel och Stockholmskarin. Båda var över 90 men så onödigt tidigt dog vår vän Mustachen och det känns väldigt sorgligt.

Annars är det ju det skiten med coronan som gjort att vi sitter här i skogen och inte gör så mycket.

Vädret har varit bra i december knappt kallgrader och lite snö. Det är först sista dagarna det kommit en massa.

Som tur är så är Kinabror kvar och jag slipper skotta.

I skogen är det jullorv. Pappa sa det när det var snö som satt fast på träden.

Broder B och jag gick med hundarna genom skogen bort till Kinabror. Det var mycket snö att pulsa i och jag hatar att pulsa i snö. 

Vilade en stund på Kinabrors trappa. Fy sjutton vad man börjar bli ankommen, blev och ful.

Sedan gick jag hem på byvägen. Inget mer pulsande för mig.

Hemma är kylskåpet fullt med julkort. Jag läser och tittar med stor glädje på julkort. Det är kul att få och kul att skicka.

Nu är då det här året slut och vi kan väl bara önska att nästa år ska bli bättre.

Jag vill kramas, hälsa på vänner och gå på vattengympa och marknader och framför allt dansa och dansa och få vara frisk och pigg. Man kan väl alltid hoppas kära ni.

Dagens ord: Gott Nytt År önskar jag er alla.

En annorlunda jul och ändå inte. Jack var överlycklig över tomten han fått. 

Jag lagade för mycket mat så Kinabror och jag kommer att få äta julmat i evigheter.

Kvällen innan satt Kinabror, Broder B och jag och spelade bingolotto och det brukar vi inte göra.

Visst har jag pyntat som vanligt. Det enda jag inte satt upp är girlangerna i taket.

Visst har jag tänt marchaller och lyktor överallt utomhus.

Så klart har Kinabror och jag tänt lyktorna på kyrkogården.

Däremot blev det ingen mässa vid 23-tiden pga coronan. Synd för det brukar bli en fin stund att avsluta julen med. Enda gången jag går i kyrkan dessutom. 

Det där med tomten blev som det blev. Kinabror fick det slitsamt. Tomtens renar hade gått  protesterat mot arbetsförhållande och Kinabror fick dra släden med fyrhjulingen. Två gånger, först mitt på dagen och så sent på kvällen och sedan skulle tomten trött och hungrig ha skjuts hem till Vårkallhöjda.

Beställningen på julsnö funkade också. Att susa fram i snöfallet på släden och se hollandsbarnens glada miner när dom för första gången fick se en svensk tomte värmde hjärtat.

Konstigt nog hade jag fått några julklappar som jag inte alls tänkt på. Av sonen fick jag presentkort på böcker så nu ska jag köpa Mandelsmans andra kokbok. Blommor har jag fått av vedänglarna och amaryllysen slog ut på julaftonen precis som det ska vara.

'  

Hemstickade fina sockar och badskum och badbomber som jag provade på julaftonsnatten. Först blev det regnbågsfärger och sedan turkosfärgat vatten. Härligt. En pläd och muggar och en ängel. Tänk så roligt det är att öppna julklappar och jag gillar julpapper också. En del extra fina sparar jag tom.

Jag hade förstås min jultröja på och trots allt blev det en rolig julafton. Juldagen var stora lataredagen. Kinabror och jag såg på roliga filmer på tv, eldade i braskaminen, fikade och mådde gott. Åt gamla rester så ingen matlagning behövdes.

Nu väntar ett nytt år och jag hoppas att det blir ett bättre år då man får träffa lite mer folk. Då man till och med kanske kan få en kram och få dansa lite grann. Man kan alltid hoppas.

Dagens ord: Det gäller att glädjas över det som blev bra och inte grämas sig över det som man missade.

Nu är det mesta fixat. Inte för att det är så mycket en sådan här helg som blir lugn här i skogen. Här sitter vi och kurar och aktar oss för smittan men jag ska berätta om en lite kul dag.

Det var så här. Holländarna längst bort i byn har bilen på verkstad och måste köra barnen ner till byn i kärra. Det är fyra km och dåligt väglag, halt och besvärligt. Dom är tuffingar ska ni veta. Att bo i det gamla huset utan vatten och slask och med utedass är minsann ingen lek. Fick för mig att jag skulle gå dit och ge dom en spark. Med en spark och glashalt kan man lätt åka ner till byn för det är nerförsbacke åtminstone på nervägen. Annars har dom skjutsat barnen i en kärra.

Broder B följer med mig till holländarna för hans engelska är bättre än min.

Det var länge sedan jag var i det huset nu. Först tant Alma och så Ragnar och till sist Mustachen. Alla dom borta nu men huset var sig likt. Stämningen fanns kvar och holländarna är underbara människor. Duktiga och verkar ta allt med gott humör. Stökar och snickrar och gör fint. Ingen tv har dom heller. Glad för sparken blev dom och vi blev kvar i flera timmar. 

Det var en jättefin dag och solen tiltade fram.

Vi gick ner mot sjön i skogen. 

Det började mörkna när vi kom ner till sjön.

Broder B och Carl har blivit kompisar och pratar med varandra hela tiden.

Vi hade det trevligt och sedan gick jag på isen bort till Kinabror för att äta middag. 

När jag kom hem låg det två paket på bron. AMV hade varit där och lagt ett och Gulliga Susanne ett annan. Finns det något så spännande som oväntade paket.

Så har jag fått present att köpa blommor för av vedänglarna. Cyklamen är favoritblommor och jag hoppas att dom klarar sig ett tag för dom är lite svåra minsann.

Av Sonen kom ett presentkort på böcker och då ska jag unna mig att köpa mandelmans kokbok. Den har jag suktat efter ett tag.

Så har jag lagt granris framför bron och satt ut mina marschalltomtar. Lagat mat och är väl så gott som klara. Jag önskar er en god jul och hoppas att vi får vara friska och får ett gott nytt år.

Dagens ord: Huvudsaken att vi får vara friska.

Ingen har väl ungått att höra vad jag tycker om snö. Snö ger jobb och ont i ryggen. Snö gör att det inte finns någonstans att gå utom på vägen. Snö gör att man måste sopa bilen så fort man ska ut. Snö gör det svårt att köra bil på vägen. Snö gör att man blir blöt och kall när man är ute. Men fortsätt att älska snö ni.

Jag hade i alla fall ställt in julgranen under tak och den är snöfri. Visst är det lite tidigt men jag tog in den och började klä den. 

Den var liten och tjok men den får duga. Huvudsaken är att den är grön och har många kraftiga grenar som orkar hålla upp alla saker som ska vara på. Nu står hon där den julens brud som granen sak vara. Den luktar så gott och lyser upp.

Att klä granen brukar ibland vara speciellt när jag har någon som hjälper till. Alla saker bär med sig minnen och jag vet precis hur gamla sakerna är. Kulor som alltid har funnits sedan jag var liten och mycket längre. Det är bara flaggorna somm jag inte satt upp. Tycker att det känns lite hemskt att sticka in dom i grenarna.

Julgranskaramellerna är gamla. Dom innehåller inte någon godis för dom har sedan länge plundrats men änglar och tomtar finns kvar som dekoration.

Vet att en del vill ha vita kulor och ljus. Det är väl samma där. Blekt , vitt grått och svart är ju bevars modern. Nu är jag inte modern utan en gammaldags tant och jag vill ha rött och färg och tomtar och girlanger. Det är liksom jag och gamla grejor passar mig. Samma saker som alltid funnits i det här huset. Barnens hemgjorda och 100-åriga kulor. Det är grejor det.

Så åter till det där med snö.

Det kom så där en dm igår natt och nu har jag ju tur som har Kinabror kvar här. Han drog ut med traktorn med söslunga och sedan tog han fyrhjulingen och skrapade av resten. Jag tog snölassen och skottade runt bron.

Det var första gången jag skottade och jag tänkte att jag kanske skulle ha ändrat mig och tycka att det var kul men inte var det så inte.

Jag hatar fortfarande att skotta snö. Nåja det hade kunnat vara värre. Det som Kinabror gjorde på ett par timmar hade tagit hela dagen för mig om jag skottat för hand. Det fanns sådana tider också.

Vi satt en stund och såg på skidskytte på eftermiddagen och jag klädde klart julgranen och satt och mös när jag tittade på den. Så fin den blev. Så tycker jag i alla fall fast jag vet att dom flesta tycker att jag har för mycket grejs på den men det skiter jag i. En gran ska lysa och blänka och lukta skog och det har hänt att den klarat sig ända till påsk och fått små rosa kottar och gröna skott. Vi får se hur det går.

Nu har jag sett adventskalendern och druckit morgonkaffe. Ska väl ut och mata fåglar och lite annat men idag är en lugn dag. Ser att det är nillgradigt så kanske smälter snön bort.

Man kan alltid hoppas att det blir lokalt varmare just här för jag missunnar inte er snöälskare att få ha kvar snön hos er. Tro inte det. Rulla er i snön och bygg snögubbar och gör snöänglar och åk skidor och vad ni vill bara jag slipper. 

Dagens ord: Som jag sagt förut. Snö gör sig bäst på kort.

Nu i dessa tider är det tur att tvn finns även om en del kultursnubbar tycker att det bara är skit på tv. Jag tycker att det är rätt mycket bra så här inför julen. men .....jag är en enkel själ.

Härom kvällen såg jag på "Dirty dancing" och suktade över både dansen och den ursexiga killen som dansade.

Adventskalendern tittar jag på och luciafirandet var det bästa jag sett på flera år. Så är det " bonde söker fru" och så förstås Ernst som dom flesta män hatar. 

Man kan till och med följa med på gympa varje morgon om man vill. Nu gör inte jag det för jag är alldeles för lat på mornarna men nog skulle man behöva nu när det inte finns någon vattengympa att mjuka upp kroppen med, utan bara motionerar med promenader, sparkturer och vedbärande. Nog skulle man behöva nu när skinnet hänger som på en gammal elefant.

Nog om det. Igår var en jättefin dag. Jag gick bort till Broder B och frun och tittade på deras renovering och drack kaffe.

Då plötsligt kom solen fram.

Det var länge sedan den visade sig och humöret blir genast bättre.

Jag gick hem och gjorde lite bivaxljus och torkade älgkött i ugnen 

Sol, nollgradigt och ingen vind. Jag lockades ut ganska fort igen för att gå ner och elda bastun och ta mig ett bastubad. Det var länge sedan nu men så skönt.

Nu är jag ju av den fega sorten som inte rullar mig i snön utan går upp och duschar inne. Tvättade håret och så tittade jag på tomteparet som jag fått av mamma. Dom passar väl i badrummet.

Egentligen ska dom spela julmusik och jucka i takt med musiken men dom tiderna är slut för både tomteparet och mig och inte räcker det med att byta batterier heller för det har jag försökt. Nåja sånt är livet. När batterierna tar slut och motorn inte funkar så blir det så.

Dagens ord: Tänk om det vore så enkelt att man kunde byta batteri och bli som ung på nytt.

Visst kunde det vara värre men det kunde vara bättre också.

Visst är det lagom med snö och bara någon grad kallt och ingen blåst. Visserligen blir det aldrig ljust men i alla fall.

Det är luciamorgon och jag kliver upp för att se på tv och firandet. I år från Jukasjärvi och utomhus.

Sätter mig i soffan efter att jag kokat kaffe och tänt i braskaminen. Tänt lite ljus. Visserligen har jag inga lussekatter men en pepparkaka plockar jag fram.

Mina små lucior är väl det närmaste jag kommer idag. Annat var det förr.

Lucian och tärnorna på tv är så vackra med sina släta ansikten och tjocka fina hår och sjunger fint gör dom också.

Minnen sköljer över mig.

Det var lussande varje år. Redan när Sonen var en söt liten plutt gick vi i granngårdarna och lussade med kaffe och pepparkakor.

Jag har inga minnen från luciafirande när jag gick i skolan. Var nog aldrig lucia men visst var man tärna.

Här lussar vi hos Ragnar. Det hus som Mustachen fick ärva. Nu är han borta och i huset bor holländarna. Allt ändras.

Sven och Rut Väst i gålan är också borta sedan länge och de vackra huset är bara sommarställe nu mera. Minnen av de snälla och rara människorna lever kvar. 

Klart att vi lussade på jobbet också och det var riktigt roligt och lyste upp tristessen. Allt är borta där också nu. Inte ens lokalen finns kvar. 

Även senare har jag lussat för de män som levt med mig och även det har ju upphört nu och dom är försvunna åt alla möjliga håll. Jag har knallat upp i sovrummet med brinnande ljus i hår och fika på säng. Jag har i alla fall inte plågat dom med att sjunga så det är inte därför ingen av dom finns kvar.

Nog om det. Allt förändras och det var mycket som var bättre förr men jag må ju erkänna att vädret har varit bra utan just någon snö och ingen kyla. Det var varit luciamorgnar som det var minus 30 grader också. 

Så det har kunnat vara värre men också bättre. Folk säger alltid att det kunde bara värre och jag har aldrig hittat någon tröst i det. Ingen säger att det kunde vara bättre och när folk frågar hur det är så svarar det alltid bra eller fint.

En gammal jobbarkompis som ganska ofta mådde skit svarade " huvudet upp och fötterna ner". Det tyckte jag var ett bra svar. Folk frågar inte hur man mår för att få svaret att man mår skit. Varför man frågar vet jag inte.

Jag mår i alla fall inte skit fast det kunde vara bättre. Men jag tog mig till att ta fram det gamla rullrånjärnet och började med det kletiga jobbet att göra rullrån.

Det rinner smör runt om och ryker och dom första blir alltid brända men några skapliga fick jag till i alla fall. Jag kan ju inte baka egentligen. Det var min mamma och farmor som var dom bästa bakarna. Jag åt mest degen men jag är en mästare på att göra pepparkakshus men även det är en tid som för evigt är försvunnen.

Det var nog mer än 10 år som jag gjorde en massa hus men ritningarna är kvar om jag skulle drabbas av någon lust men det är inte kul att göra sånt ensam. Ibland blev det en hel by med hus. Dom här har jag fått hjälp med garnering av lite olika barn som hjälpte till.

Så börjar det ljusna lite ute, bara lite men i alla fall en aning. Ha nu en fin lucia och jag hoppas att någon av er åtminstone får besök av någon lucia.

Dagens ord: Det kunde vara värre men det kunde också vara bättre.

Jag låg i badkaret som vanligt. Att ligga i badet och läsa har varit en njutning ända sedan jag fick badkar men....

Nu låg jag och läste hemmets journal som vanligt och hittade en artikel om hur njutningsfullt att bli äldre. Någon klok psykolog som gav goda råd om att bejaka gammeldomen. Pytt skit i pannkakan.

Som tex när jag låg i badet. Nu för tiden får jag ha pannlampa och glasögon som immar igen. Det behövde jag inte förut och jag kan tänka mig hur jag ser ut. Inget njutningsfullt i det. Inte känns det så kul att höra att man är den gamla gruppen som är i farosonen för pesten heller. Varje dag hittar jag nytt förfall på kropp och själ. Allt nytt som kommer som jag inte begriper mig på. 

Nya bilen tex som jag har haft i ett år och fortfarande inte lärt mig alla knappar och grejor. Jag hade in den på verkstad för service härom dagen och där rök några tusenlappar. 

Feg blir man också. Jag är rädd att ramla och bryta benen på blankisen och inte har jag vågat åka skridskor än.

Dom råden kan psykologen stoppa upp i ändan.

Det enda positiva med att bli gammal är att man slipper jobba och kan ligga och dra sig på morgon. Ligga och läsa och gosa med katten. Nog om ålder.

Mörkt är det ute men det snöar inte i alla fall. Julgranen står kvar i skogen men det är ingen brådska med den.

Annars är det nästan färdigpyntad men iår kommer jag inte att ta ur alla 17 lådorna. Lat och bekväm blir man också på gammeldagarna. 

Dom två gamla julbonaderna vill jag i alla fall ha upp. Dom fanns när jag var liten.

Köket är klart. Det blir inte bättre än så här.

Fönstren är fulla med tomtar och grejor.

Sakta ljusnar det lite utanför och en ny dag kommer. En ny dag som man får ta som den kommer.

Dagens ord: En sur gammal kärring som jag kan inte ta till sig kloka ord om ålderdomen.

Jag har bestämt mig att inte låta mig nerslås av elände nu i svarta tiden. Det är tomtarnas tid och så ska det vara. Jag har plockat fram tomtelandet och katten Morris tittar intresserat på. Han vill bra gärna putta ner tomtarna på golvet men jag pratar med honom och förmanar honom. Vi får väl se hur det går.

Det är tö ute nu och kommer lite blötsnö då och då. Jag vandrar bort till Kinabror igår för att äta middag och inte undrar jag på att han vill bo kvar vid sommarstugan.

Man skulle kunna tro att det är tomten som bor där borta i timmerhuset.

Det är verkligen ett tomteställe och så fint.

Ja, vad gör man mer då. Jo fram med julbocken och tomtarna som ska stå på farstukvisten och välkomna.

Så ta fram lite av varje. Hänga upp halmsaker och tomtar i min krona.

Skriva julkort gillar jag. Köksbordet fullt och när korten inte räcker gör jag egna.

Tror att det blev 26 julkort i år. 

Vad mer att säga.  Tomtarna tittar fram ur vrårna och på spisen puttar älgkalopsen och på tv är det skidskytte. En helt vanlig dag i december och jag är glad att det inte kommit mer snö.

Dagens ord: Jag gläder mig åt att jag har tunnbröd och älgkött och bär i frysen så jag kan laga god mat. men nog skulle det var fint med en dans eller åtminstone en kram.