Nytt för mig är att hjälpa till att fixa ett julbord för nästan 50 personer. Visst har jag fixat här hemma när vi varit så där 20 men det är en väldig skillnad.

Ingen av oss fyra som fixade är ju utbildad på storkök och hur mycket ska man göra? 

Ja. vi har pratat och handlat och fixat och donat och haft ångest för att det skulle bli för lite. Åtminstone jag har drömt mardrömmar om mat som försvunnit och folk som lynchat oss.

Började fredagen med att duka borden och det tog mer tid än vad jag kunde tänka mig.

Hörde av dom andra att det hade tagit flera timmar att hitta igen alla varor som skulle vara med.  Köttbullar och Jansson och rökt lax och gravad lax och såser till det. Att steka tre skinkor och göra sallader m m. Tunnbröd förstås.

Att skala 50 ägg som skalet sitter fast på kan man verkligen få bryt på. Att lyckas filea gravlax med en kniv som inte är vass är eller ingen barnlek. 

Lasse hade rökt och gravat laxen och lyckade filea gravlaxen trots att han hade skadat ett finger.

Gittan hade gjort köttbullar och jansson och sallader mm.

Så stektes det tre skinkor och hackades och hackades massa med annan mat. Jag skalade ägg och garnerade och letade efter skålar och sånt. Det var ett väldigt flöj innan vi fått upp allt.

Lite ostar och gott tunnbröd var det naturligtvis och prinskorv , 

Så var det förstås glögg och pepparkakor när dom kom. Inte hann vi äta något och jag nöp åt mig en mandel och det skulle jag inte gjort. Tyckte att den var hård men inte var det mandeln inte. Jag hade tappat en plomb när jag bet i mandeln. Jag som var så glad att tandläkareländet var slut . Nej då. Mitt i allt. Så är det.

Så var det förstås lotterier. Vi hade fått ett fint fårskinn av fårbonden som var första vinst..

Här är  vinnaren. 

Lotterna gick åt och resten av vinsterna delades ut.

Så var det dags för kaffe och saffranskladdkaka med grädde och lingon på. Lite godis och pepparkakor och så var det bara städningen och disken kvar.

Ingen gick därifrån hungrig tror jag så trots skadade finger och tappad tand så var vi rätt nöjda och många kom in i köket och var nöjda, i alla fall sa dom det.

Sofiepropp fick julbord i julklapp av mig och hon låg över tills söndagen.Både Gittan och jag hade ont i gammelbena och Brigitta hade ont i fötterna. Lasse däremot for omkring snabb som en blixt. Sofiepropp frågade mig om han var servitör på sitt jobb och det var ju helt fel för han kör ju lastbil men han passar ju till vad som helst faktiskt.

Klockan tre på natten vaknade jag och hade ont i åderbråcksbenen och det ilade i tanden så jag var tvungen att kliva upp och t en värktablett.

Jajamen, det var det äventyret det. Sofiepropp och jag har mest suttit och hängt idag. TuppOla kom och hämtade henne och vi åt lunch.

Sedan följde TuppOla med mig ner till uthuset och hade en undervisning om snöslungan för jag hade glömt hur man gjorde. Jag är ju rädd för allt som brummar och att köra snöslunga kan ju verka enkelt men det är det inte för mig. Nu har jag i alla fall kört undan det värsta snön och det gick väl så där.

Är väl att ringa tandläkaren  i morgon och hoppas jag får komma. Det är nog med att jag har så många tänder borta än att jag ska ha den där som känns som en krater också. 

Jag gjorde i alla fall en krans av mossa och hängde på dörren och visst har jag satt upp adventsstakar och lite sånt men än är det långt till jul.

Dagens ord: Maten räckte till och ingenting tog slut och ingen gick därifrån hungrig. Allt väl.

När jag  vaknade igår och såg att det hade snöat igen och bilen var full med snö blev jag sur. Byvägen oplogad fortfarande och jag skulle iväg till Hammarstrand. Ja det är ju bara att sopa oh sopa och skotta lite grann men sedan kom plogbilen så vägen blev fin.

Sedan kom solen och DansBritt och jag fick reda på att Ålggårsberget hade öppnat. Ett helt underbart ställe som varit stängt länge. Det är en gammal skogsskola som nu står öde men en tjej med framåtanda  och hennes man har köpt det och dit åkte vi för att äta och solen sken och det var vackert som ett julkort.

Britt hade med en av sina barnbarn och vi fick så god mat. Det var buffe med massor av mat av olika slag och efterrätter och lillkillen åt pannkaka och kladdkaka så det stod ut genom öronen. Så roligt att det är igång igen.

Stora fina hus och massor med vackra träd och parker finns det där uppe.

Mätta och glada åkte vi hemåt och jag försökte att inte tänka på snön som låg hemma och väntade på att bli skottad.

Jag skulle ju ta fram snöslungan men jag har glömt hur man gjorde med den och gruvade mig för att börja krångla med den och dagen hade gått så det skulle snart bli mörkt. Jag skottade ner till vedboden och hämtade vd i alla fall.

Nu börajde det bli kallt så det vill till att elda lite grann. Så gick dagen. Min svägerska kom en sväng och sedan glodde jag på tv och så tog jag ett bad.

Tur att ingen ser mig för då skulle dom väl skratta ijäl sig. Jag vill ju gärna läsa i badet men det är mörkt i badrummet så nu när jag ser så dåligt så tar jag på pannlampan och glasögonen och kryper ner i bubblorna i badet. Vilken syn, inte vackert skulle jag tro. 

Nu är en ny dag och jag ska snart iväg på Håsjögården och hjälpa till med att fixa julbordet tills på lördag. 15 grader kallt och det ser ut att bli en solig dag. Ingen snö i alla fall men snön jag inte skottade igår ligger ju kvar. Få se hur lång tid vi ska vara där. Det är ju korta dagar nu så det blir ju så fort mörkt. 

Dagens ord: Det blev i alla fall en trevlig dag och ett gott slut på dagen.

Snöallergi är kanske något annat men snö depp lider jag då verkligen av. Önskade nästan att jag vore katt och kunde ligga kvar i sängen och läsa men när jag tittar ut förstår jag vad som väntar och det vänder sig i magen.

Det har snöat hela natten och inte måttligt heller. Ja. det har väl bara snöat en dm men det fortsätter att vräka ner och så ligger snön sedan förut för jag har inte skottat något innan. I hopp om att det skulle bli tö och tina bort har jag gått omkring i snön. 

Nu har jag skottat i en timme och två par handskar hänger på tork vid vedspisen och jag känner att byxorna börjar bli lite blöta också. Gammeldomen sätter in och jag känner redan att jag inte är lika stark som jag var förut. För varje vinter tar krafterna slut mer och mer. Nog är man på dösidan alltid.

Nu behövs en kopp kaffe och en rast. 

Bilen är full med snö men jag kanske kunde köra fram och tillbaka och trycka ner snön åtminstone på vägen ut till byvägen. Där är oplogat och lär väl så förbli hela dagen skulle jag tro. Fåglarna sitter och kurar i björken och kvittrar lite sorgset och det är knappt ljust ute. Fy sjutton vilken jäkla dag. 

Mer kaffe, torra handskar och ut igen. Kom på att jag stoppade mobilen i fickan och satt på fyran plus där man spelar gammal musik som passar mig. 60-talsmusik som minner om en tid då livet lekte och de sura mungiporna pekade uppåt. Det var tiden för musik. kärlek och skratt.  Snön kunde man skita i för det var andra som svor över den.

Så ni som älskar snö men slipper jävlas med den kan ju vara glada minsann. Ut och rulla er och gör snöänglar men det ska jag inte göra. Få se om jag kommer ur sängen i morgon efter första striden med snön.

Dagens ord: Må det sluta snöa snart.

Först tittar månen in genom fönstret i norr  och sedan ser jag den i öster. Mitt i natten skiner den in genom mitt sovrumsfönster i söder och väcker mig med sitt starka vita sken som rullar in över fotändan på sängen. Jag har aldrig rullgardiner eller drar för fönster. Inte ens de ljusa sommarnätterna vill jag stänga ut ljuset. Att  leva med naturen i ljuset gör jag alltid och om sommaren så har jag fönstret öppet för att vakna till fågelsången och dofterna av livet utanför.

Nu mina vänner är det inte så mycket till dofter och det är mest månen som lyser upp lite grann och ibland lite norrsken. Inga fåglar sjunger men isen som håller på att frysa sjunger sin kusliga sång och för att höra den behöver man inte ha fönstren öppna.

Igår var det söndag och ganska fint väder. Jag gick en sväng bort till Broder B och fick lite kaffe. Sedan letade jag efter en julgran och hittade en stor fin men för stor för att ha inne. Utegran har jag för länge sedan slutat med och har en ljusslinga på väggen ute istället.

Solen sken och det är inte värre med snö än att man kan gå i skogen i alla fall än ett tag.

På eftermiddagen kom AMV och Gubben och sedan åkte jag på bokcirkeln och fick med mig en hög med böcker. Det är trevligt att ha några böcker hemma när man blir sugen på att läsa.

Jag började genast läs Karin Brunk Holmqvist:s "Kyss Karlsson i nacken". En som vanligt rolig och lättsam bok som får en att både småle och tokskratta. Fint det.

Ser att många har börjat pynta inför advent och jag ska i alla fall sätta upp ljusslingan även om jag inte tänder den än. Det gäller att göra det mesta innan det blir för mycket snö.

Mina fönster är så fullpackade med blommor så jag tror jag skiter i att byta till julgardiner. Det blir nog bara i köket. Annars är jag en julfreak som vill ha massor med pynt och grejor men det blir mindre och mindre för varje år. Som mycket annat har jag slutat baka och göra pepparkakshus och stöpa ljus och plocka fram massor med tomtar och annat pynt men julgran ska jag i alla fall ha. 

Jag har till och med fuskat med kransen på dörren och plockat fram den gamla i mossa och bara pyntat på den lite.

Förr var det alltid jäktigt med allt som skulle göras och det gick med en väldig fart. Nu kan man bara fixa en stor grej varje dag. Det är väl GAMMELDOMEN som sätter till och så den tanken som smyger på en lite då och då.

Måste jag? Vill jag? Varför ska jag göra det här? Svarar jag nej på det så kan jag ge sjutton. Varför ska man ampas med en massa onödigt. Livet är ända så fullt med måsten. Nu är det stopp på det. Vi gör så mycket onödigt och sånt som vi tror vi måste men det är bara vi själva som kräver det av oss. 

Men visst ska jag ta fram adventsbelysningarna bara för att jaga bort mörkret. Det vill jag ju i all fall.

Dagens ord: Månen lyser upp mörkret om natten om inte snöhelvetet vräker ner.

Det var igår det skulle bli. Min vän PappersBeda ska fylla 60 år. Hon är ingen människa som gillar fest och ståhej så det är lite svårt att hitta på något när hon fyller år.

Jag kan bara säga att hon är den mest påhittiga människa jag vet. När jag fyllde 50 lyckades hon samla ett helt gäng av mina släktingar och arbetskamrater och så målade dom mitt stora hus och fixade med mat och grejor. Det var den mest otroliga present man kan tänka sig.

Så en gång så kom jag hem och det var utkastat mattor och grejor på gården och då hade hon och Marjatta storstädat mitt hus och putsat fönster. En otrolig present att få när man fyller år. Tror att det var när jag fyllde 60. Städa är ju det värsta jag vet så att få huset städat var den bästa present jag kunde tänka mig.

Ja vad kan man hitta på till någon som har allt?

Så igår så åkte jag iväg och handlade tidigt tidigt för det skulle bli oväder och ni vet vad jag tycker om snö och halka. Precis när jag kom ut ur affären började det falla stora snöflingor så man såg inte vägen framför sig.  Nåja jag kom hem i alla fall utan att svära alltför mycket. Att få eld på marchallerna var också svårt men gick till slut.

Jag tände lite marchaller utanför och så gjorde jag lite små mackor och stökade med lite tacos med en massa grejor till.

Marjatta fixade vin och kladdkaka och så blev PappersBeda hitlurad och vi hade fått tag i en tjej som är massör och hon kom med sin bänk och masserad PappersBeda väldigt länge. Vi vet ju att hon sitter framför datorn och får ont i både axlar och nacke så det kändes som en lagom lugn grej för henne. Bara vi tre och en massör och snön som hade blivit till regn utanför och vi satt länge och pratade och åt och drack. ja så blev det i alla fall. Lugnt och stillsamt 

Idag har det slutat att regna och snöa men blåser kallt istället. Nu börjar julmarknaderna men jag som är en sådan fegis vill inte ut och köra om jag slipper och så har jag inget sällskap heller så det får bli en stökardag istället. Att vattna och stöka med alla blommor tog en hel timmar och så att plocka undan och diska efter gårdagen. 

Jag ska plocka fram julgrejor för det är ju snart första advent och den här veckan som kommer är det så mycket på gång som ska fixas. Jag har så många funderingar just nu men jag ska inte belasta er med det för då blir inlägget alldeles för långt. Vi tar det en annan dag.

Så ha en fin helg och hoppas att det är jättemycket snö hos er som gillar snö. Jag är glad att nästan allt har gått bort.

Dagens ord: En liten fest är ändå en fest.

Vissa dagar blir annorlunda än vad man tänkt sig. Det var i förrgår som jag tittade ut och såg att det inte blåste och var 5 grader kallt. Nog får man passa på att gå ut då och vandra iväg så länge det går.

Jag gick ner till badstranden och bort till Kinabrors sommarstuga och vidare till Broder B:s hus. Fick reda på att han och Nalle var ute på promenad så jag fortsatt "väst i gålan" och gick gamla stigen uppöver skogen.

Det var länge sedan jag gått där och det var ramlade träd och sly i stigen så hade inte en liten hare sprungit och visat var stigen går så hade jag inte hittat.

Så mötte jag Broder B och hans Nalle och vi vandrade uppöver Vallbovägen en bit. Solen sken och det var varmt och skönt fast det var minusgrader. En helt perfekt dag att vara ute i.

På vägen hem ringde telefonen och det var Gulliga Susanne som var hemma och hos mig och vi möttes på vägen. Det är alltid så roligt när hon kommer och just den dagen längtade jag efter sällskap och vi sällskapade rätt länge och fikade och pratade. Så gick den dagen. Skön promenad och trevligt sällskap. Kan man önska sig bättre.

Igår satt jag igång med städning och det tog mest hela dagen. Så ringde Broder Bs fru och undrade om jag skulle följa med till TuppOla en sväng och det är klart att jag gjorde det. Där blev vi rätt länge och fikade och sällskapade.

Så vaknar jag till en dag då det droppar från taket och det är helt plötsligt plusgrader.

Ute på isen har snön smält och det ser ut som det är öppet vatten men så är det inte. Det är vatten som ligger uppe på isen men visst ser det lite trevligare ut än när det är bara ett stort vitt fält. Massor med fåglar är det som vanligt. 

Nu är det vattengympa idag och jag gruvar mig för att köra ner till Kälarne. Fisksjövägen är säkert glashal och man vet inte hur det är på stora vägen men jag måste ju börja köra på vinterföre. Ju mer man gruvar sig ju fegare blir man och jag är feg nog som det är och hatar att köra bil.

Det är mycket i livet som jag hatar och gruvar mig för och så har det alltid varit. Jag är en fegskit och inte blir det bättre med åren. 

Om jag skulle önska mig något så vore det att jag vore modigare och rikare och yngre och vackrare och friskare och få tillbaka den energi som jag en gång hade.

Ser så mycket när jag läser mina gamla bloggar och allt jag pysslade med den här tiden. Gjorde kransar och andra saker att sälja på marknad. Bakade pepparkakshus och en massa annat julpynt. I år tror jag inte ens jag ska byta gardiner mer än i köket. Lusten har liksom tagit slut. Gammeldagan Gammeldagan. Kan det vara det tro???

Dagens ord: Det gäller att övervinna fegheten. Nog så svårt. Att hitta energin är ännu svårare när den en gång försvunnit.

November är en konstig månad. Nu har det varit kallt ett par dagar till och med 12 grader kallt på natten och solen sken. 

Klart att man måste ut en sväng då så jag gick iväg bort till Broder B och drack kaffe. Det är snö men strandstigen nere vid sjön var tinad. Isen ligger nu på hela sjön men det var lugnt och fint ute.

Hemvägen gick jag genom skogen över stedesbacken.

Där nere ligger min gamla bastu och strandstugan men jag mitt lata skrälle har inte badat på länge. Det är gruvsamt att gå ner och elda i bastun och sedan gå upp i kyla, mörker och snö. Tänk så jag längtade till bastu när jag ingen hade men sista tiden har latheten gjort att jag inte bastat utan nöjt mig med bastun på vattengympan. Konstigt hur människan är (åtminstone jag) Man längtar till det man inte har och har man det så blir det vardag och inte så viktigt längre.

Så går jag stigen mot gamla ladugården och solen värmer lite i alla fall. Det är ju vinden som är värst men nu var det kav lugnt och riktigt skönt ute.

Så där ligger mitt hus i skogkanten och lyser gult. Jag är så glad att huset är gult. Förr när jag inte fick bestämma var det brunt och dystert och fult och syntes knappt i skogen. 

Det har varit en väldigt orolig natt. Av någon anledning har jag inte kunnat sova och jag har haft ont här och där och det var iskallt i sovrummet. Två täcken men jag frös ändå. . Det är väl gammeldomen som slår till men nu är jag i alla fall uppe på benen och har tänt i spisen, kokat kaffe, hämtat posten och matat fåglarna.

Nu är det plötsligt bara en grad kallt så vädret växlar väldigt. Solen håller på att gå upp i alla fall. Blir nog en promenad idag också. Jag får passa på för man vet aldrig när snön vräker ner och man inte kan gå någonstans utom möjligen på vägen.

Hoppas att någon kommer och hälsar på idag. Det brukar komma någon varje dag men igår var det inte hit en enda människa.

Dagens ord: November är en lurig månad. Man vet aldrig vilket väder det är när man vaknar.

Det blir kallare och kallare för varje dag. I morse var det 10 grader kallt. 

Fåglarna hackade på fönstret och tiggde mat.

Katten Morris vände i dörren och gick inte ut mer den dagen.

Visst gick jag ut en sväng sedan jag tänt i spisen och kokat kaffe. Fåglarna vill ju ha mat.

Solen sken i alla fall men jag blev kall om kinderna när jag tog en promenad bort till Broder B. Där höll dom på med att lägga golv och sätta upp kakel. Det blir nog fint.

Halt på vägen när jag gick hem men solen värmde lite grann i alla fall och det blåste inte i alla fall.

På kvällen kom Broder B med fru och Nalle för att äta middag hos mig.

Den gullige hunden vill gärna sitta i knä för tydligen förstår inte han hur stor han är. Visst får han sitta i knä på mig för han är så charmig och snäll och vi gillar varandra väldigt mycket.

Ja, inte finns det mer att berätta en sådan här söndag. Jag har pratat i telefon med AMV som är i Uppsala och med Moster som kurar i Näset.

Ska väl försöka hämta in lite mer ved och kanske ta en promenad om det bir lite varmare men nu är det ju bara vägen att gå på och det är halt. Få se hur det blir.

Dagens ord: Kallare och kallare för varje dag. Undrar hur det här ska sluta.