Alla inlägg under maj 2021

Av Anita - Måndag 31 maj 09:42

 

Tänk att man glömmer så fort. I lördags hände det. Tvärvarmt direkt oh det grönskade på en enda gång och gräset växte som sjutton. 

I lördags klippte jag i en timme till men jag har fortfarande en massa kvar, bla nere vid sjön.

 

AMV och Gubben var här och AMV och jag fick för oss att vi skulle bada bastu. Det blev så fort varmt när det var varmt i bastun av solen. Nytt björkris och ånga från vattnet vi tömde på kaminen. Skönt men det blev inget riktigt bad. Visserligen var det 13 grader i vattnet och Holländarna har badat i flera dagar men vi är ju två kärringar så vi doppade oss till knäna bara.


Igår var det verkligen en härlig dag.

 

Satt framför datorn och undrade om jag skulle våga ta ut fuxian men jag lät bli.


Vattnade blommor och det behövdes för det har inte kommit en droppe regn på länge. 

Gick bort till Broder B för förmiddagskaffe och så gick vi bort till Holländarna för att se på odlingarna som är imponerande. Det var verkligen rätt folk som Mustachen sålde till. Det är liv i stället igen och djur och odlingar..

 

Så blev det mera kaffe och vi blev kvar där väldigt länge för att titta på odlingarna och prata. 


Det var 25 grader i skuggan när jag vandrade hemåt på vägen och solen brände på ryggen. Nu är man ju inte van men jag vet att jag snabbt vänjer mig vid det varma. Det är värre med kylan som jag aldrig vänjer mig vid.


Jag gick ner till sjön och istället för att klippa gräs satt jag på altanen till strandstugan och läste lite grann. Det var ju mors dag och jag är ju mor så nog kan man ta en dag ledigt. Så det gjorde jag. Sonen hade redan ringt och grattat och pratat en stund.

 

Efter en stund lade jag mig i strandstugan för att vila.

 

Jag tycker om min lilla strandstuga.

 

Att ligga där med öppen dörr och höra vågorna slå mot land och höra sjöfåglarna cch fiskmåsarna utanför gör mig på riktigt bra humör och inte blev det sämre av att Broder B ringde och talade om att vi var bjudna till Holländarna på grillning frampå kvällen.


AMV och Gubben kom och jag satt där nere och pratade med dom en stund innan jag vandrade bortöver till Holländarna. Kom på att jag gått rätt mycket den dagen. Att gå över åkrarna där maskrosorna blommar är ju rätt så skönt.

 

Vilken mat vi fick. Det var grillspett och korv och flintastek och sallad och såser och gott att dricka. Jättemysigt att sitta där på kullen och solen  värmde skönt till sent på kvällen. 

 

Rätt sent gick jag hemåt och jag kände att jag var varm i ansiktet av en hel dag utomhus i den varma sköna solen. 

Nu är en ny dag och det är mulet men det kan väl vara lämpligt när jag måste ta itu med att klippa gräs igen.


Dagens ord: Sommar är underbart.



Av Anita - Fredag 28 maj 21:57

Jag har just firat min 73-dje födelsedag och jag sitter här och minns.

Jag minns när jag var liten oh fick en födelsedagstårta från Fritzes i Hammarstrand. Att få en marsipantårta från cafe var ju något alldeles extra på den tiden. Jag fyllde år på morsdag och min besvikelse var stor när jag såg att det tårtan var garnerad med "Till Mor". 


Så kom tonårstiden och jag minns en födelsedag på Mallorca. Det var AMV, en tjej som hette Marie och så jag som var där.

Ett gäng fnittriga tjejer.

 

Jag blev väckt på säng med en present i form av en burk med jordnötter. Trodde jag minsann men när jag tog upp locket hoppade det fram en lössnopp. Oj så vi skrattade.

 

På den tiden skrattade vi mycket. Vart tog skratten vägen egentligen


Så min 40-årsdag. Det kom ett helt gäng utklädda människor. Först några mitt i natten och sedan på dagen.

Det var vanligt då att man klädde ut sig och den som fyllde år skulle lista ut vilka det var. Det var svårt eftersom dom kom från Skåne och jag inte hade en enda aning om att dom skulle dyka upp.

 

Det var släkt och vänner och jag blev så glad och vi hade verkligen trevligt.

 


Så kommer vi till det absolut mest  otroliga. Det var min 50-årsdag. Vaknade av att ett gång arbetsklädda människor stod i mitt sovrum. Mamma sparkade undan mina trosor in under sängen. Jag skulle gissa vad vi skulle göra. Kanske kasta in veden i vedboden? Kanske forsränning? Nej minsann. 

Dom skulle måla huset. Mitt stora fula bruna hus.

 

Två dagar målades det. Tjejerna från jobbet kom med mat och nog var det en present som heter duga. Tänk vilka vänner och släktingar jag har som gjorde en sådan fantastisk insats för mig. Jag glömmer det aldrig.

 

Så fint det blev. Det var som en saga. Mitt bruna fula hus förvandlades till ett solgult fint. Jag blir fortfarande tårögd när jag tänker på det.


Så har det varit en hemsk födelsedag också. För 10 år sedan drunknade en man från ön i Fisksjön.

Jag hämtade tårta och när jag kom hem var gårdsplanen full med bilar. Det var räddningstjänsten och poliser och på marken låg den drunknade mannen. Det var kallt och blåsigt och grannen hade låst in sig för han trodde att polisen skulle ta mig och att jag gjort någonting. Det var en hemsk upplevelse och jag glömmer aldrig den dagen.


Sedan har det varit många fina födelsedagar men dom här minns jag mest. också de resor jag gjort med vänner.


Nu till dagens som dagen är.

Började med att försöka få igång gräsklipparen. Första gången brukar det vara värst. Som ni vet så jag har inte den rätta knycken och jag drog och svor och drog och svor och till slut gick fanskapet igång och jag var redan trött innan jag började men jag klippte i en timme i alla fall.


Så snodde jag ihop en smörgåstårta.

 

Den blev rätt så god.


DansBritt kom med en fin blomma och frampå eftermiddagen kom TuppOla och Broder B.

 

Dom hade med dom gulliga hundarna Waimo och Nalle.

 

Dom är så kärvänliga och snälla och försöker få plats i soffan båda två.


Så gick den här dagen och jag var så glad för alla hälsningar på Mail, alla presenter och sms. Alla telefonsamtal och jag fick till och med en sång av DansAnn.

Det är roligt att fylla år även om det inte är så roligt att vara så gammal och inte orka dra igång gräsklipparen ens. Nåja, solen skiner och häggen doftar och blommorna börjar komma upp. Nu är det violer och maskrosor som pryder marken och granen har fått jättefina små röda kottar.

 

Dagens ord: Livet ska vara lätt att leva och idag så stämmer de orden verkligen. Det är lätt att leva idag trots en tjurig gräsklippare.


Av Anita - Torsdag 27 maj 15:22

 

När jag gick ut imorse värkte min ena arm lite efter vaccinationen igår.

Ute gol göken för första gång. Den gol i vänster. Västergök är bästergök sägs det och det får vi hoppas är sant. Vi behöver det alla.


Jo tålamodet med plantorna som väller över alla bredder i fönstren tar slut och dom får faktiskt flytta ut i växthuset nu.

 

Tålamodet är slut så jag tar risken att dom fryser om både blad och ben. Skulle det bli minusgrader ute får jag väl lägga över dom eller tända lite värmeljus.

 

Jag har fått så många plantor av holländarn. Det är tomater, olika gurkor pumpa och chili. Själv har jag satt brockoli och lite av varje. Nu får jag inte plats med mer innan jag kan sätta ut blommor och sånt som ska ut om en vecka eller två.

 

Det har blåst och varit mulet diag men börjar bli lite lugnare nu.


Gamle A kom en sväng och fikade som han alltid brukar göra på torsdagarna.

Jag håller på att göra smörgåstårta till imorgon. Bra att bottnarna får ligga till sig lite och bli lite saftiga.


Idag ska jag åka till TuppOlas sambo för hon fyller år och imorgon fyller jag. Idag fyller "mitt ljus i mörkret" på andra sidan sjön år. Det är många födelsedagar nu. 


Jag tar det rätt lugnt idag och jag ska göra det imorgon också. 

Egenltigen skulle jag klippa gräset men jag gruvar mig för att dra igång gräsklipparen. Det är alltid ett skit när det är första gången. Jag drar och  drar oh drar och svär och drar. Nog ville jag ha en elektrisk maskin men jag har inte råd nu. Det blev ju dyrt med både tänder och kamin så jag får väl slåss men det gamla åbäket ett tag till.

 

Solen skiner in genom köksfönstret och ger värme till dom vita pelargonerna och till påskliljorna. Allt känns bra. 


Dagens ord: Häggen bakom maskin har slagit ut och när jag sitter hår i hammocken så kommer doften farande och jag hade nästan glömt hur gott det luktade.


Av Anita - Tisdag 25 maj 09:56

 

Jag har väntat i det längst med att ta ut dynorna till hammocken för det skulle bli regn men nu kunde jag inte hålla mig längre. 

 

Å min gamla fula hammock men så älskad.

Nu ligger jag här med en tidning och en kopp kaffe och runt mig flyger fåglarna. Ett fågelkvitter som är bedövande. Konstigt nog har domherrarna kommit i stora flockar. Dom som bara brukar vara här när det snöar och är kallt. Inte är dom rädda heller utan en hona sätter sig till och med på bordet och på hammocken och tittar på mig. Det är mulet men ingen blåst och björkarna börjar slå ut.


Jag har satt potatisen. Ser inte ut så mycket men det räcker nog till jul i alla fall.

 

Igår gjorde DansBritt och jag en tur till handelsträdgården och handlade blommor. Ja, det var jag som handlade blommor och hon som var sällskap. Vi åt hamburgare och hade en riktigt trevlig dag.

 

Hemma igen började jag genast plantera. Hittade prickiga petunior och randiga. Det finns så mycket roliga blommor  u för tiden så det är riktigt kul att prova nytt. Dom ska få stå i växthuset ett tag för det är alldeles för kallt ute ännu.


Har ni tänkt på hur ivrig man kan bli ibland. Det hände mig härom dagen då jag tänkt att laga mina bågar som jag gjort av sly. Några var lite murkna och jag började gå till skogen och hämta hem en massa kvistar. Dom är ju lätta att böja den här tiden utan att dom går av. 


Nu blev jag så ivrig Fram med sträng och tång och jag började sätta ihop bågen. Det fanns ju början till en längre båge och jag kunde bara inte låta bli.

 

Jag flätade och böjde och glömde tid och rum. Glömde äta lunch och glömde dricka kaffe. Jag bara höll på. Det var länge sedan jag hade en sådan iver. Nu ska jag bara plantera lite humle som får klättar och få till det grönt och fint.


Våren har kommit. Fåglarna har kommit. Blommorna sprutar upp och mitt humör är på topp trots att alla dagar som jag legat hopvikt på marken med spadar och krattor.

Gammelkärringen har ont i varenda led och tar mig knappt uppför trappen på kvällen men skit samma. Det är fullkomligt underbart när snön är borta.


 

Jag har fått en tidig födelsedagspresent av Sofie Propp. En gullig liten tomte som lyser om natten. Han får göra sällskap med dom andra figurerna. Jag ska snart bära ut dom andra tomtarna också. Vet att en del tycker att det smaklösaste som finns är tomtar i trädgården men det skiter jag fullständigt i. Vill ha ha tomtar så har jag tomtar. 


Förmodar att figurer och prickiga och randiga blommor också är smaklöst men det skiter jag också i. Tänk att få göra som man vill. Det är väl frihet det. Ingen karl som bestämmer eller andra som tycker. Frihet är det bästa ting.

 

Ibland gör jag mig en tur för att se hur långt naturen har kommit. Kabbelekan har börjat blomma och dom blanka gula lysande blommorna växer i alla diken. 

 

Dom fina trollgubbarna har fått en fin liten krona på huvudet som luktar så gott.

 

Jag såg inne i skogen att det fanns en stor liten hydda av gräs. Jag gick lite närmare och såg att det var spår som gick dit. Nej jag vände om. Man vet aldrig vad som bor där inne. Lika bra att gå hem igen.

Sorry det blev dubbla bilder och jag vet inte hur man tar bort den.

  

Nu börjar gräset växa så egentligen skulle jag ta fram gräsklipparen och klippa lite men jag skiter i det för jag vet att jag blir på dåligt humör när jag ska stå och dra oh dra i snöret utan att få liv i skrället. Jag skulle vilja ha en elektrisk så man slapp bli förbannad var enda gång. Jag har inte råd så jag får väl dras med skrället ett tag till.


 

Nej nu ska jag ut och fortsätta ett tag till med det som ska göras men ha en fin dag kära vänner och njut av fågelsång och stressa inte.


Dagens ord: Inget är som en kopp kaffe i hammocken med fågelsång och doft av grönt.




Av Anita - Lördag 22 maj 09:38

 

Pingst igen men inte är den som den brukar. Det är verkligen sent. Det blommar inte mycket. Inte blir det någon dans den här pingsten heller. Det brukar bli den första dansen på Hanssons loge i vanliga fall.


Här har vi alltid satt potatisen på pingst. Få se hur det blir imorgon. Kanske om det inte regnar.

När grannen levde brukade vi stå på hans bro och skåla in våren med hans skitiga ölsejdlar fyllda av skumpa. Han i hellyhansen kalsonger och sockar med hål på tårna. Den tiden är borta också.


Det har i alla fall varit en vecka fylld av händelser. Det är vår i alla fall. En dag kom Dansbritt. Hon hade varit i skogen och letat murklor och det var så varmt så vi satt på altanen och fikade.

 

Jag åkte ner på byn och planterade blommor på gravarna.

 

Där nere flög svalorna fram och tillbaka och ute på Singsjön skrek svanarna. 


Så kom Gamle A en sväng och Kinabror och jag åkte till AMV och Gubben en dag.


Så var det fika hos Broder B med fru. Hon åkte till Skåne i torsdags för att hälsa på sina släktingar och vänner. Det är ett och ett halvt år sedan hon träffade dom.

 

Så i förrgår åkte Kinabror och jag och handlade och var upp på mammas grav och satt blommor.

Kinabror åkte till Skåne igår så nu är Broder B och jag ensamma här. 


Torsdags kväll följde jag med PappersBeda för att hälsa på vår kompis. Hon var barnvakt hos sin son och vi åkte iväg och det var trevligt med en kvällstur i den fina grönskande våren.


Så igår fyllde Sofiepropp år och Tuppola och jag åkte till Östersund för att fira. Åt det hållet var det inte lika utslaget men det är ju närmare fjällen.

 

Innan vi for tittade jag på hans gulliga höns och gav dom lite maskrosblad.


Vi fick god mat och en sagolik kaka hos Sofie och sedan stannade jag kvar hos TuppOla och såg på tv. När jag åkte hem började solen gå ner och klockan var nästa halv elva.

 

Flera älgar och en räv såg jag och en massa skogsfåglar. Det var en sådan vårkväll.

 

Det är ljust så länge och en konstig skymning. Jag ville ha in katten till natten. Han vill vara ute så länge den här tiden men vid tolvtiden fick jag in honom.


Annars har jag mest bara fixat i rabatter och i växthuset. Pelargonerna är ute i växthuset men alla tomatplantor och gurka och sånt står inne i fönstren. Tror att risken för frost är för nära så dom får vara inne ett tag till. 


Idag kommer HunnGun och man och hälsar på och det ska bli kul. Det är mulet men blåser inte. 


Dagens ord: Lite kul har det i alla fall varit den här veckan tro inte annat.



Av Anita - Måndag 17 maj 15:17

 

Det blev bara ett par dagar med sol och värme. Lördagen började det regna och var bara några grader varmt . På sätt och vis var det bra för då var jag ju tvungen att hålla mig inne.


  och när man inte städat på flera veckor så behövdes det. 


Först sopade jag upp tre fulla sopskyfflar med jord och grus. Sedan dammsög jag upp så mycket katt och hundhår och folkhår så jag måste tömma dammsugaren flera gånger. Mattorna var nästan tunga och svåra att skaka av all jord.


Efter att ha torkat och till och med skurat förstukvisten och tagit in en blombukett kände jag mig ganska nöjd i alla fall.


Så kom regniga söndagen och i skulle ha vågmöte.

Det var första gången för holländaren Carl. Han gick runt och lade märke till alla mina målade möbler och andra saker som folk inte brukar lägga märke till. Han tillhör en annan tid egentligen.. Vill inte ha mobiltelefon eller mail och egentligen inte bil heller. Han var ju tvungen att köpa en när man bor så här och då cyklade han till Sundsvall och köpte en. Det är 12 mil dit. 

Ja nu är vägmötet fixat i alla fall och jag har skrivit protokoll och gjort klart.


Nu vill jag berätta en sak. Jag har ju en bloggvän Soldansaren som har skrivit en bok om frankrike. En härlig bok om hur det var att tillbringa tid där. Så härlig bok att läsa.


Nu i dagarna kom en skolkamrat ut med sin fjärde bok.

 

Dom handlar om hur det är att bo i inlandet i Norrland. Om vänskapen mellan bybor och för all del ovänskap. Hur allt dras in och till och med dansbanan ruttnar och försvinner. Rolig var boken och jag kände igen mig så väl i hur det är oh hur annorlunda vårt liv här nog ter sig för andra.

Hur hus blir tomma och köps upp av folk utifrån som kommer hit en vecka på sommaren. Ja, en helt härlig bok.Låter inte så men det positiva och vänskapen och att alla hjälper varandra var det härligaste.


Så duktiga dom är. Jag skulle gärna vilja skriva också men tror inte att jag har tålamod. Dessutom skriver jag som jag pratar och har dåligt sinne för hur man ska skriva egentligen. Jag skriver bara ur hjärtat bara så där och kollar aldrig efteråt så ibland kan det bli lite fel men skit samma.

Saker ska göras av hjärtat inte för att andra ska tycka. Därför passar bloggen nog bäst för mig.

 

Idag regnar det hela dagen och jag hann inte göra så mycket ute men så kom holländaren och han skulle få svart-vinbärsplant av mig. Då hade han med sig tomatplantor och gurka och pumpa till mig. Jag ligger efter med frö och plantor eftersom våren är så sen men allt får väl stå inne ett tag till tills det blir lite varmare i växthuset.


Nu har jag inte mer att berätta. I morgon ska vi åka till AMV och Gubben för Kinabror ska klippa hår och skägg innan han drar iväg till Skåne för att hälsa på barn och barnbarn. Det är jättelänge sedan han var där nere nu så det blir säkert kul. 


Dagens ord: Vårskriket var nog lite för ynkligt för våren höll bara ett par dagar. 



Av Anita - Lördag 15 maj 08:31

 

Sen vår men så plötsligt blev det så varmt så det blev nästan sommar och allt rasade över oss människor och djur på en enda gång.

Blommorna som legat under snön blommar.

Vitsipporna nere mellan björkarna lyser vitt.

 

Minipåskliljorna lyser gula i rabatten.

 

I diket på Gubbflon blommar kabeleka, bestilskråp och gullpudra.

 

Björken har nästan slagit ut och gräset börjar bli grönt.


Lommen ropar på sjön och det är massor med sjöfåglar.

Det är kvitter och fågelbråk. Några fågelholkar har gjort sitt och ramlat ner till förfång för fåglarna som kommer sent. Det är flugsnapparen som kommer lite sent och blir helt rasande när holken är upptagen av talgoxen. Oj så dom har bråkat sista dagarna. När man ligger med och grejar i jorden hör man alla ljud så bra och ser vilka fåglar som kommit. Svalorna älskar jag. Jag hade ju svalan Iris i många år och hon var så tam att hon satt på min hand och hälsade när hon kom. Det gör inte hennes ungar som nu är vuxna men visst gjorde dom en sväng runt mitt huvud så nära att vingarna nästan tuschade min kind. Dom känner igen mig och det gjorde mig glad.


Jag har krattat klart men nu är det rabatterna som ska skötas om. Frön som ska sättas och det ska fixas potatisland och gödslas. Oj så jag står i. 

 

Dammen har fått rent vatten och nu porlar det fint när den solenerifontänen kommit på plats.

 

Vedhögen har blivit rätt fin och stor.


Sjön är öppen och så kom Kinabrors son med sin nya hund. 

 

Jack är förtjust när det går att bada igen. Han älskar att bada.


Så kommer det folk också. AMV och Gubben och Krumeluren är vid stugan och det är dags att plocka bort pinnarna från vägkanterna för imorgon är det vägmöte och då ska det vara fint.


Så kommer Sundsvallsborna och det är roligt att träffa dom igen. Jack blev alldeles till sig när han såg dom. Han log med hela ansiktet och svansen gick värre än en elvisp. Oj så glad han blev. Han gillar människor mer än hundar.


 

Älgarna betar på vägkanterna och bryr sig inte ett dugg om att man stannar och tittar. Den här älgen tittade inte ens upp när vi pratade med den.


Idag är det lite mulet och nu ska jag faktiskt städa. När jag gick barfota igår kände jag gruset under fötterna. Med tre hundar och en katt och en massa folk kan det inte bli annorlunda och jag har inte tid att städa inomhus. Det gäller att försöka få till det ute nu så frön och annat ska komma i jorden. Så nu har jag stadigt jordiga händer som inte går att få riktigt rena. Jag vill inte ha handskar när jag rotar i jorden. Jag vill känna och njuta.

 

Då och då lutar jag mig mot en björk och njuter av solens värme. Ja så här jävligt ser jag ut nu för tiden. När solskenet lyser starkt ser man att den här vintern har givit mig ännu flera rynkor än ifjol. Usch säger jag.


Dagens ord: Idag ska jag städa och göra fint på farstukvisten.


Av Anita - Tisdag 11 maj 17:31

Igår vaknade jag och upptäcker att det för första gången att det inte är minusgrader.

 

I flera dagar har jag väntat på att sjön skulle gå upp. Det går så väldigt långsamt.

 

Isen flyttar sig fram och tillbaka över sjön men till slut så ger den upp.

 

Igår gick den upp och bara några ynka isflak for omkring. Härligt härligt.


Vitsipporna som inte velat slå ut står plötsligt i full blom.

 

Nu tog jag och flyttade fram hammocken. Den är gammal och rostig och plasten är lagade med silvertape. Vet inte men tror att jag fick den när jag fyllde 40 och det är ju över 30 år sedan. Inte bara hammocken är gammal.

Altanen är rutten och jag byter någon bräda lite då och då. Det är en spänning att se vem som trampar igenom först. Det är sånt man får roa sig med här på landet där ingenting händer.

 

Nu kan jag vara ute äntligen. Fåglarna kvittrar och jag jobbar med att fixa i rabatter och lite av varje. 

 

Som att plantera i mina gamla grytor även dom rostiga. En blomma lyser upp i alla fall.


Så imorse var det alldeles ljummet ute när jag släppte ut katten och jag bestämde mig för att ta ut mina pelargoner i växthuset. Fyllde tre kärror med blommor.

 

Det tog lite tid och sedan for Kinabror och jag till Hammarn för att köpa sättpotatis. Oj så bråttom det blir nu.

Så finns det plötsligt nässelfjärilar, sorgmantel och citronfjärilar i trädgården. Det ska planteras och rensas och göras fint. Dammen ska få sin fontän och blommor runt om. Ja det finns hur mycket som helst och jag vet inte var jag ska börja riktigt.


Nu måste man passa på. Coronan gör att man inte kan träffas många men vårskriket måste skrikas hur det än blir. Det blir bara DansBritt och jag. 

Vi börjar bli lite gamla men vi vandrade upp till Kolbjännsjön. Tog oss upp på vättarna berg under pust och stånk.

 

I kolbjännsjön hade inte ens isen försvunnit och innan skrikandet var vi tvungna att sätta oss och vila och dricka lite kaffe.

 

Ingenstans är kaffe så gott som när man är trött och är utomhus. Härligt.

 

Innan vårskriket vilar vi lite men sedan satt vi igång med att skrika. Det ekade från alla håll och några änder började kvacka i ren förskräckelse. Vi undrade om vi skrämt både älgar och björnar och div andra djur men ingen människa fanns där i alla fall. Konstigt, vägen dit var lång och uppför men efter lite kaffe gick hemvägen ganska lätt. Gamla kärringar får trötta ben minsann. Det trodde man aldrig förut men så är det.


När vi kom hem kom nästa överraskning. Svalorna som brukar komma den 21 maj var redan hemma hos mig och flög runt och kvittrade sin underbara glada kvittersång. 


Nog kan man säga att det här är en härlig dag den första riktiga vårdagen och nu när vi skrikit vårskriket så må väl våren kommit på riktigt.


Dagens ord: En svala gör ingen sommar men kanske fem stycken gör både vår och sommar.


Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

55 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
31
<<< Maj 2021 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se