De kloka orden sa min son till mig när jag tänkte försöka laga dörren till jordkällaren och det kan nog vara så sant men man måste ju göra så gott det går. Jag hade en pappa som lagade allt med sträng och plastic padding och tro det eller ej. Han byggde ett garage av gamla höbalar. Det såg för jäkligt ut men funkade i alla fall. 

Lite brås jag nog på honom för har man inga pengar så får man göra så gott man kan med de möjligheter man har. Så jag försöker nog laga dörren i alla fall. Få se hur det går.

Annars har det varit blåsigt och kallt några dagar och idag ska AMV och jag på sommarcafe och jobba och eftersom vädret är som det är så kanske det kommer mycket folk. Inget väder att sola och bada precis.

AMV och jag har suttit och läst min dagbok sedan 1964. Så vi skattat och vilket äventyr den sommaren var. Dagar på öar i ett blommigt tält och sjöturer på en flotte med de gulligaste killar vi sett. Dom var till och med från stan och väldigt spännande. Nåja nog om det. Livet blev inte som man drömt om, det är då ett som är säkert.

Trädgården blommar för fullt och jag går omkring och tittar och försöker fixa lite efter blåsten. Mycket har blåst sönder men en del har klarat sig.

Blommorna under fönstren har börjat växa och jag har ätit dom första jordgubbarna och smultronen.

Sallad och sockerärtor växer för fullt runt stora stenen. Den alstrar värme så det växer bra.

Fuxian har repat sig efter lusangreppet och börjar blomma så fint nu.

Grodan gosar sig i solen med en liten badgubbe i lilla polen.

Min fot värker och jag börjar tveka på om jag kan åka på dans på lördag. Får väl se hur det går.

Sonen kommer på lördag och i helgen kommer Kinabrors son med familj och hundar.

Myggen bits och jag har inte badat på flera dagar nu. 

Dagens ord: Ingen ide att sminka en gris men man kan i alla fall försöka. Det kan ju inte bli sämre.