Den ensamma svanen har hittat en vän. Utanför bryggan simmar dom tätt tillsammans.

I grannens granskog kuttrar skogsduvorna.

Talgoxar och rödstjärt sitter sida vid sida på fågelborden och mumsar.

Den minsta ekorren har blivit mindre rädd nu och sitter stilla och väntar på att jag ska fylla på mat.

Igår kväll när Kinabror, Jack och jag gick i skogen kvittrade kaltrasten för fullt.

En tjäderhona gick ensam på vägen. Tuppen har dom väl skjutit. jägartokarna.

En skata vandra fram och tillbaka på gården. Undrar om hon tänker bygga bo i björken eller om falkarna kommer tillbaka och bygger som ifjol.

Det är 0-gradig på mornarna men för en gång skull är sjön blank och vacker och det blåser inte ett dugg.

Älgkon med fjolårskalv på Gubbflon har visst varit på dåligt humör och gjort utfall mot en bil. Man får väl vara lite vaksam när man går på hennes revir för hon ska väl snart kalva och då blir hon sur.

Lördag var Kinabror och jag till TuppOla på födelsedagskalas. Han hade som vanligt bakat en fin tårta. Han är duktig på sånt. Hans sambos barn och barnbarn dök upp. En av dom en alldeles liten nyfödd tjej.

Tur att det fanns två tårtor.

I förrgår var det för första gången åska. Det blev bara någon knall så både data och telefoner klarade sig. Annars brukar ju alltid något gå sönder när åskan går.

På tal om sönder. Igår var jag till doktorn med min skadade hand. Jag fick fara till Hammarstrand på röntgen men jag har inte hört något från doktorn ännu. Trist är det i alla fall att inte kunna använda handen  nu när det är så mycket att göra utomhus.

Kratta går inte alls och lyfta går inte heller. Var jag tittar finns det mycket att göra och just ingenting kan jag ta itu med.

Nåja, jag kan i alla fall gå ut och njuta av fågelsången.

Dagens ord: Jag är bara en, men en är jag ändå. Jag kan inte göra allt, men något kan jag ändå göra.