Söndagsmorgon och jag ligger ända till klockan 9. Ser att det är halvmörkt och grått utanför så inte har jag någon brådska upp inte.

Vad har hänt de sista dagarna. Eftersom jag är utan bil så får jag förlita mig på kinabror och att han kan skjutsa.

Annars har det väl varit en rätt lugn pensionärsvecka.

Vi har naturligtvis varit till gravarna och tänt ljus. Vi hämtade upp  Sofiepropp och Tuppola och for upp till mammas grav.

Det lyste överallt på hela kyrkogården.

Vackert men lite kusligt också. Lugnt och fint ute så det gick bra att tända ljusen. Sedan for kinabror och jag och åt pizza för vi kände oss lata.

Ekorren har kommit tillbaka till fågelborden och det är så roligt att det finns någon kvar i skogen. Ett tag hade jag 8 stycken här men så försvann dom.

Vad annars. Målat en skylt. Pratat i telefon. Gick bort till brorsan och åt hos honom och när jag skulle gå hem i mörkret mötte jag en man med gevär. Höll på att skita på mig när det plötsligt dök upp någon i mörkret. Du ska veta att här möter man väldigt sällan någon människa, möjligen någon älg.

När jag gick där så började jag tänka på just det......att gå alltså.

En del går bortåt vägen.

En del går hem

En del går ut med hunden.

En del går med en vän.

En del går till jobbet.

En del går för att plocka bär eller för att jaga.

En del går för att man är för full för att köra bil.

En del går fort så dom blir svettiga för att hälsofreakerna har så sagt.

En del gär sakta för att inte missa någonting.

En del går vaktrundan.

En del gör sakta för att inte missa någonting.

Varför går du? Vart går du? Vilken sort är du? Har du tänkt på det. Berätta för mig.

Jag går varje dag, mest för att titta på allt som händer i skogen, ser på spåren efter djuren. Se på vilken blomma som har slagit ut och för att lyssna på fåglarna och titta på djuren och för att tänka.

Dagens ord: Egentligen är livet just det, en evig vandring genom tillvaron.