Man kan inte vara annat än tacksam för att det inte kommit så mycket snö, lite ligger det på marken men det är bara pyttevitt.

Man kan vara tacksam för att jag har Kinabror i närheten nu när bilen är på verkstaden.

Det har gått några dagar nu igen och då blir det svårt att skriva för man börjar få dåligt minne också. Kanske beror det på att jag inte använder hjärnan så väldigt längre utan det är mer kroppen som får motion.

Speciellt den här veckan då det varit långa vandringar över kullar och backar, i skogen och efter sjön.

Äsch nu får jag väl börja försöka få någon ordning på det jag minns.

Torsdagen var det meditationskurs och vi skulle som sagt rita vårt älsklingsboende. Alla hade sina önskningar och det konstiga var att många ville ha ett hus i skogen uppe på en backe med sjön nedanför, en bastu och en brygga och en båt.

Jaha, precis som jag har det och inte har jag tänkt på det som ett drömboende men så är det ju. Som sagt har jag ju bara velat ändra lite småsaker och inte är det särskilt viktigt heller.

Till nästa gång ska vi beskriva en dag som vore det optimala och bortse från pengar och allt sådant. Det blev ju svårt för jag vill ju ha frihet och omväxling men om jag fick välja en dag så skulle det vara att få dela ut alla guldkuvert med postnummerlotteriet. Tänk vilket drömjobb att få gå runt och göra människor glada. Jag som ju  vet hur det är att vara utan pengar kan tänka mig vilken lycka att vinna. Vilken poppis person man skulle vara den dagen.

Nåja vidare i dagarna.

Fredagen fyllde sonen år. Jag ringde och pratade med honom och minns så väl hur det var när han var liten.

Gullig var han och faktiskt sig ganska lik i ansiktet och lika lite hår har han nu som då fast han snart blir 40 år. Det är konstigt så fort tiden går. Tycker att han nyss var den lilla gulliga mjuka killen med maskrosorna runt fötterna. Fast han är faktiskt ganska gullig nu också, speciellt när han sitter på min förstukivst och spelar gitarr och sjunger för mig. Nu är det långe dit men han kommer ju hem till julen och det ser jag fram emot.

Så var det långpromenade med grisnäsan Bob, det var pannakaka med hjortronsylt tillsammans med Kinabror och vi satt hemma hos mig och såg på "Idol".

Lördagen var vi iväg och handlade och sedan kom DataFia och vi fortsatt att se på Rosmunde Pilcer-filmer och så gick hela dagen och så köttfärssås och spagetti hos brorsan och vi tittade på tv.

Jaha, då var det då söndag och farsdag. Dessutom var det Kinabrors födelsedag som ju skulle firas med tårta naturligtvis. Först en promenad med hunden och så åkte Kinabror och jag ner till kyrkan och satt ljus på pappas grav.

Film med DataFia och sedan lånade jag brorsans bil och hämtade DansBritt för hon hade också fel på bilen, smittsamt?

Så gjorde jag plankstek som vi satt och smarrade i oss och sedan kom TuppOa med sambo och Sofiepropp och Datafia med familj.

Så kom PappersBeda och hämtade tillbaka grisnäsan Bob så nu är jag hundutta. Det var vä'ldigt vad det blev utta plötslig.

Jag är hundutta, bilutta och kattutta och pengarutta men va faan. Jag bor ju i drömhuset med sjön nedanför och spisen sprakar och vedkorgen är full och mat finns i kylskåpet och på golvet finns det massor av hundhår och jord från skitiga tassar och dammtussar som flyger omkring.

Nog vet man vad man skulle göra en sådan här dag om man vore en ordentlig liten kärring men det får vi se.

Jag äger ju friheten och ännu bättre vore det om jag fick tillbaka bilen och att det blev billigt och att solen skulle fortsätta att skina så fint som den gör just nu.

Dagens ord: Det är så lätt att fokusera på det man är "utta" och glömma det man faktiskt har.