Nu när snön börjar gå bort kan man se tydliga spår efter vinterns förödelse.

Stegen har trillat ner från taket. Mina blomsterbågar har säckat ihop under snötyngden.

Buskarna ligger med avbrutna grenar och hagen lutar och allt runt hänger åt fel håll och vickar. Perennerna ligger som svart slem på marken. Storsjöodjursdammen har tappat sin mossa. Här finns det minsann att göra.

Lika illa åtgången som min trädgård är jag.

Vi satt i solen på altanen DansBritt och jag. Såg till vår fasa att vi hade skrynkligt skinn till och med på knäna. Inte hade vi det ifjol inte? Jo det är sant, pattarna har trillat ytterligare en bit neråt och jag har fått ännu fler åderbråck.

Solen visar med all tydlighet att till och med händerna har blivit rynkiga och gamla.

Hualigen vilken förödelse!!!

Åldern har inte bekymrat mig förut men faan som man börjar känna sig. Stel och orörlig och för första gången måste jag sätta mig ner för att dra på gummistövlarna. Värken i kroppen har börjat ge sig nu men det knakar och knirkar i knäna.

Jag blir anfådd när jag klättrar i berg även om det är ett litet ett som rävberget som jag knallat uppför. Jag som har så många berg att utforska. Hur ska det gå?

Nåja, bara det blir lite mer bart tar jag itu med min trädgård, rätar upp och snyggar till.

Då blir det lite träning för den gamla kroppen och förhoppningsvis mjuknar jag till och får bättre form och även om skrynklorna inte rätar till sig så kan man kanske bli lite bättre.

Med lite sol på kroppen syns inte skavankerna så väl. Ett par kilo mindre i vikt, en ny bikini som håller pattarna på plats. Då blir det nog så bra det kan bli. Resten får man väl lära sig leva med.

Jag har i alla fall fina fötter och tjockt hår. Det kunde vara värre.

Ni unga människor (för jag förmodar att dom flesta som läser är yngre än jag) glöm inte att glädja er över ert släta skinn och fasta kropp medan ni har den för så småningom stundar andra tider var så säker.

Och ni..... som har en man som ser er som den vackraste i världen hur gamla ni än blir gläds åt det också för kärleken är blind som tur är.

Dagens ord:

Gläds åt din ungdom så länge du har den. Gläds åt din gammeldom så länge du tar dig ur sängen.

 

zaq

13 april 2010 18:22

Ja, de där skrynklorna och krämporna kommer till oss alla var så säker, det är ju ett tecken på att man levat och brukat sin kropp!
Jag ska njuta av det som är ok och resten tänker jag blunda för, att karl'n min älskar mig är ju bara att ta emot, men nog undrar jag vad han som är sååå fin ser hos mig?!

tur, att kärleken är blind som sagt... Men jag känner mig ful och klumpig bredvid honom...

Äh, vi skiter i det, blunda och bara VAR!
kram!

http://zaq.blogg.se

 

Marita

13 april 2010 20:07

Det är bara du som ser skrynklor och åderbråck, vi andra ser bara den söta och kloka Anita.
Kram till dej
/Marita

 

Margit

13 april 2010 23:29

Hej Anita!!
ÄNTLIGEN kom jag in på din blogg!! Försökt några ggr.men nu gick jag genoonm nån annans sida, länk..TACK för hälsningar!! Känns lite eländigt och besvärligt!! Jag brukar ju "hålla igång"...och fara som ett jEHU..för det mesta..och det var väl därför även detta kunde hända...Nu går jag sakta...framåt...
men det är HOPP OM LIVET...i alla fall...
Kramen till dej!! Fina härliga bilder du visar!!!

http://margitholm.blogg.seblogg.se

 

Lena

13 april 2010 23:49

"Det som göms i snö, kommer upp i tö". Det är lika för alla fast man inte tror det.

http://lillahonshuset.bloggplatsen.se

 

Ingrid

14 april 2010 10:57

Du säger som Åke brukar göra - Man får vara glad för varje dag man kan komma ur sängen!

Visst börjar jag också känna av åldern, det hjälps inte. Jag kan ha en del dagar då jag helt enkelt inte mår bra. Jag borde nog göra en hälsokontroll egentligen, få se om jag kan komma till skott innan jag måste söka akut.

Kram Ingrid

http://blog.stenstugu.com

 

Soldansares

14 april 2010 19:15

Ja, varför kan man aldrig förmå sig att njuta av sig själv. När jag var ung (yngre) tyckte jag att jag var hemskt ful och klumpigt otymplig. När jag tittar på kort från den tiden idag ser jag bara en smal och söt tjej. Sedan tittar jag mig i spegeln och ser bara dubblehakor och bukfetma. Om tio år kanske jag sitter och tycker att jag borde njutit av det jag ser nu. Hå hå ja ja.

http://soldansarenssida.blogspot.com

 

AnEk

14 april 2010 20:46

Kära Anita
Med tanke på alla dina kvaliteter, kommer ingen någonsin att se dina rynkor! Det är ju det innanför skalet som räknas, eller hur? Men man kan ju i bland tänka att det fanns en tid när man var både yngre och snyggare, men det är ju en av de få saker i livet som ändå är rättvist, lika för alla (även männen). Jag ser dig framför mig hur du kommer att leva upp om möjligt ännu mera nu när du får sluta jobba och det kommer att bli intressant att följa din blogg och se hur du har det!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...

  Skärtorsdagen var det skapligt väder ändå men jag lät häxan Hanna åka i mitt ställe till Blåkulla.   Så började snön vräka ner.    Att åka till Lillsjön på pimpeltävling blev inte av för någon av oss. Jag började laga mat istället.  ...

  Det har snöat sedan i måndags och just imorse satt jag och tittade ut på snön och gräddade rullrån. Dom ska jag ha på påskafton till efterrätt med glass och nykokt hjortronsylt och kaffe förstås. Nog om det.   Igår var en märklig dag. Jag kl...