I förrgår blev dagen inte som jag hade planerat. Det blev något helt annat men skit samma.

Igår kom en fin dag då det inte regnade en droppe och då måste man passa på.

Ska man till skogs för att plocka bär den här tiden tar man alltid med sig en plastkasse om man skulle råka hitta mer än vad man planerat. Lite papper om man skulle bli nödig, en vattenflaska och en kniv. Så förstås en hink och sedan kan man bara dra iväg.

Jag bad Kinabror köra mig med båten till "gyllene sanden" och därifrån vandra över åsarna för att hitta den lilla myren som så få vet finns där.

De åsarna var det en fröjd att vandra på förut. Det var lingonris, blommande ljung och fin mossa. Det var gamla tjärvedstubbar och stigen var bred och fin.

Nu när skogsmarodörerna varit framme är det bara ris och sönderkörda stigar. Man får vakta på vartenda steg man tar. Så nedanför mot myren har markberedaren varit framme och gjort djupa hemska hål och inte en enda granplant lever där, däremot manshögt gräs så man inte ser var man sätter fötterna. Därför är det viktigt att ha en backup som vet var man är så man kan få hjälp om man skulle bryta något ben.

Sedan när man kommer oskadd ner till myren ska man sjunga med hög röst.

Vaffå då då? Nja, när man ser björnspår och björnskit kan man väl tro att det finns någon liten nalle som också vill äta hjortron och går man tyst som en indian på mjuka myrtuvor hörs man inte så bra om man är ensam.

Sjunger du vackert kanske han stannar och lyssnar och sjunger du styggt som själva faaan så rusar han väl därifrån kan jag tro. Lite hjortron blev det och på hemvägen när jag gick en annan väg och såg massor med blåbär men det får bli en annan dag.

Jag är svettig och varm när jag kommer ner till viken med den gyllenen sanden. Jag vet inte alls om det är inbillning eller om den gyllengula sanden i vattnet gör att det verkligen är varmare just där.

Jag tog av mig kläderna och vadade ut. Det är en njutning att gå ut där. Så fina stenar och gamla fint formade träbitar. Man hittar alltid något man vill ta med sig hem och faktiskt var vattnet så varmt att jag tog en simtur. Jag har doppat mig förut men ingen simtur har jag tagit på hela sommaren.

Så kom kinabror och hämtade mig och solen sken fortfarande. Tog en promenad bort till Stockholmskarin. Dom åker hem på torsdag och då har alla sommarmänniskor åkt.

Svalorna har samlat sig och tänker ge sig iväg. Bara en kull iår och det är inte bra när svalorna tänker flytta så tidigt. Ger tecken om en tidig höst. Aj aj aj.

Mitt lilla indiantält är nu översållat med blommor som det blir sockerärtor av. Det är en gammal sort som inte har vita blommor utan väl så fina som luktärtor men utan lukt.

Nu kom jag på sidospår känner jag.

Kvällen följde jag med DataFia till stan en sväng och så gick hela dagen. Kinabror är förkyld och hostar och hostar.

Mina jordgubbar börjar äntligen mogna och är söta och goda trots den solfattiga sommaren.

Idag har jag jobbat en stund och sedan åkte Kinabror och jag och hälsade på grannen på sjukhuset. Idag regnar det igen.

Dagens ord: Räkna de soliga dagarna blott.