Ska man börja med det positiva eller ska man börja med det som känns mindre bra? Det är frågan.

Här kommer det positiva. Igår hann garnet torka och när jag lade upp det på bordet vid strandstugan kände jag mig väldigt nöjd.

  Härliga samstämda färger som kommer att bli sååå fina plädar. Det är jag säker på.

Annars var gårdagen en lite från och till dag. Regn o sol. Kallt och varmt. AMV med man var i stugan så jag hade trevligt sällskap.

Frampå kvällskvisten var jag ner på byn på bokcirkeln och senare på kvällen kom PappersBeda med dotter.

Dom ska dra till Stockholm på äventyr och jag ska vara hundvakt till grisnäsan Bob.

Jag skjutsade dom till Bräcke där dom skulle ta tåget klockan 12 på natten.

När jag åkte hem skymde det en liten aning. Ni vet det där konstiga ljuset när allt flyter ihop och det inte hjälper att ha helljus på.

Rävar, älgar och allehanda djur dyker upp på vägen hela tiden men jag körde bara ijäl en sork så det gick bra. Dessutom älskar jag de vemodsfyllda sommarnätterna.

Grisnäsan och katten Oskar är ingen bra kombination så inatt har Oskar legat ute.

Så till det mindre bra.

En del gamla kärringar och stockholmare har nog ett annat psyke än  vi andra människor.

Det finns liksom bara dom.

Vet inte om ni minns att jag berätta om den 87-åriga tanten jag skulle hämta vid tåget för ett par somrar sedan och som var spårlöst försvunnen och hade sagt fel, kom med buss och vid annan tid.

Nu är det dags igen.

Igår kväll ringde hon och skulle ha hämtning i Sundsvall. Det är "bara" 13 mil dit enkel resa. Dessutom på onsdag kväll då jag skulle på träff med tjejgäng.

Inga bussar går så sent.

Jag har ringt till min vän snälle Sven men han är borta just då så han kunde inte hämta. Nu har jag försökt med gamle Anders så jag får väl se om han kan låna min bil och hämta henne.

Annars är det bara att ställa in mina planer och åka till Sundsvall vilket jag inte har minsta lust till.

 Hatar att köra i stan speciellt vid rusningstrafiken och med alla jävla rondeller som man fått för sig att pryda hela stan med.

Jag hatar rondeller! Vet att jag får mothugg men för mig känns det tryggare med rödljus. Då är det bara att stå stilla till det blir grönt. 

Dessutom ska jag jobba på onsdag för idag och imorgon är jag hundvakt.

Då säger ni. Det är väl bara att säga NEJ. men......man säger inte nej till en så gammal tant som inte kan fixa något själv. Det vore annat om det var en ung människa. Suck och pust.

 Samtidigt blir jag på dåligt humör för jag förstår att jag kommer att få agera hemsamarit framöver.  Handla och greja och skjutsa hit och dit.

  Nu går vi tillbaka till det positiva.

Sommaren har nått långt här i Jämtland iår. Jordgubbarna brukar vara klara i mitten- slutet av juli och nu har jag redan kart. Blir det sol några dagar så kan jag kanske smaka min första jordgubbe till midsommar om inte fåglarna hinner före förstås.

Gott om blommar att pynta med finns det också. Minns inte att ängarna och trädgården någonsin varit så fulla med blommor så här tidigt.

Till och med potatisen jag satt i pallkragarna är jättestora och det kanske till och med finns någon liten nypotatis till midsommar, något som aldrig hänt förut.

På tal om midsommar så har jag totalt slut på pengar och dom jag får snart kommer att gå till räkningar så iår har jag bestämt mig för att inte bjuda hem någon till midsommar, något som inte heller har hänt på många, många år.

Dagens ord: Den som kan bära fattigdom är rik nog. Jag har ju både kirskål och syrendricka att leva av.