Läste bloggen för ett år sedan. Då hade jag fått in veden och kände mig nöjd med det. Nu har jag inte ens fått hem den ännu och det förvånar mig inte för männen i den här byn händer det alldrig någonting för om man inte tjatar och tjatar och tjatar och jag hatar att tjata.

Bortsett från det så hände det inte så mycket igår. Jag började om med att plocka en ny hink med svartvinbär och krusbär.

Mamma sa alltid att man skulle plocka bären på buskarna så dom inte skulle "förfaras". Jag har tänkt på det och hos mig "förfars" ingenting för det är så mycket fåglar och dom behöver bär dom också.

Nu är det färdigplockat för iår.

Saftmaja skötte sig bra igår. Jag gjorde blandsaft. Svartvinbär, rabarber, blåbär och hallon allt i ett. Blev gott.

Så kom lekkamraten och han började stöka i mitt växthus. Sedan tog han hand om kryddgården och plockade lite kryddor.

Vägbasen kom och vi drack kaffe.

En liten tur på sjön blev det också fast regnet hängde i luften.

Svalan Iris har fått sina två fågelungar ur boet nu och dom tränar sig på vingliga vingar och har inte gett sig iväg ännu men det blir nog när som helst skulle jag tro. Jag kommer att sakna det underbara kvittret.

På kvällskvisten kände jag på mig att jag nog borde gå bort till StockholmsKarin eftersom hon är ensam nu.

När jag kom dit berättade hon att hon ringt till mig hela eftermiddagen men att det var upptaget. Hon ville bjuda på mat så det var väldigt lämpligt att jag gick bort och kollade. Det är inte dumt att ha den förmåga jag har blivit född med. "Att känna på mig andras tankar"

Ibland kan det vara dåligt också när man känner att någon tänker illa om en.

Nåja. Det är snart dags nu att börja inrätta sig i någon form av rutiner. Tror att man måste ha det.

Känns som om jag hela sommaren flygit runt och bara virrat på och bara gjort det jag vill och kastat mig från det ena till det andra.

Det har varit en enastående sommar och umgänget med andra har varit det roligaste. Dessutom har det varit skönt att få vara ute hela tiden, gå barfota och bada och ta det lite lätt.

Bestämde mig idag för att jag skulle sätta upp gardiner i rummet och medan jag strök satt jag på tvn och råkade se en gammal Edvard Perssonfilm.

Där var det inte fråga om att banta inte. Dom var stolta för sin fina (läs smällfeta) figur och kvinnorna skulle vara yppiga och breda över baken. Det är ju inte länge sedan men tänk hur det har förändrats. Nu ska ju alla vara beniga som gamla getter och helst inte ha ett uns fett på sig.

Så dagens ord får bli: Dit det bär, dit bär det.