Katten Oskar är urförbannad fortfarande och i ren protest när jag stängde in honom på mitt sovrum inatt har han totalt rivit sönder en rulle hushållspapper som jag hade där och rivit ner ett par blomkrukor.

 Under dagen har hunden varit inne när katten varit ut och tvärt om. Mötet i dörren har varit ett fräsande och morrande utan like.

Nåja nog om det. Det droppar och rinner och töar utomhus.

Imorse  vaknade jag  av att hunden Bob skällde som en idiot när hemtjänsten kom till grannen .

Ett av lyckan för mig är att få ligga och dra mig på morgonen, sträcka på sig som en katt, gäspa. Inte kasta sig upp när man är halvt medvetslös utan ligga och känna att man sakta sakta låter sömnen försvinna. Det är SÅ härligt.

En annan sak jag märkte igår och som jag inte vet hur det kom sig var att jag helt plötsligt började se tydligare. Missförstå mig rätt. Kanske att jag heller ska säga att jag började lägga märke till saker jag inte tidigare gjort.

Fick besök av några kompisar och såg att den ena hade en vacker ring (som hon påstår ha haft massor med år) Lade märke till hennes snygga hårfärg. Lade märke till att en annan hade nya kläder.

Jag börjar titta på saker på ett annat sätt tex när jag vattnar mina blommor. Förut tänkte jag: Skynda mig att vattna. Nu ser jag liksom hur dom ser ut, hur dom växer, vad dom vill. Så underbart att ha tid att se livet på ett mycket mer fullvärdigt sätt. Känns som om jag öppnat upp ett sinne som varit gömt bakom alla vardagliga sysslor som skulle utföras.

Känner också att jag har tid att lyssna på människor mycket mer nu utan att tänka att jag skulle ha gjort det och det och det i all oändlighet.

En annan sak är underbart och det är att slippa få skäll. Jag vet att jag fått skäll i hela vuxna liv (jobbat på försäkringskassan och bland åkare så då förstår du).

Förmodligen har jag haft svårt att inte ta det personligt och inte kunnat skaka det av mig som man skulle. Inte heller har jag kunnat skälla tillbaka. Förmodligen är all det uppdämda behovet orsak till att jag inte tål att dricka sprit för då blir jag verkligen folkilsken.

Så det här med min eviga längtan ut när jag suttit instängd på kontor och solen har gassat. Våren speciellt har varit en sådan tid.

Nu ligger hela naturen och bara väntar på att jag ska vara ute och jag väntar bara på att det ska slut blåsa för att vara ute i storm gillar jag inte alls.

Så här skulle katten Oskar vilja göra med hunden Bob om jag inte ställde mig ivägen och det värsta är att hunden börjar ta emot nu och det verkar inte bli bättre snarare sämre men snart åker Bob hem och istället kommer Kinabror och han kommer bra överens med Oskar.

Tänk att glömskan faktiskt är av goda många gånger inom rimliga gränser.

Nu när jag slipper frysa inomhus och det är så varmt i sovrummet av solen att jag slipper klä på mig under täcket har jag nästan glömt hur hemskt jag frös ivinter.

Jag har nästan glömt hur det kändes att vara så sjuk så jag knappast kunde orka gå och lägga in ved i spisen och äta.

Dagens ord: Det är ingen ordning i det här huset sa katten som blev utkörd när hunden kom.