När jag simmade omkring i Fisksjön härom dagen såg jag på mina händer som klöv vattnet så fint och så började jag tänka.

Tänka att jag är så glad för mina händer.

Har ni tänkt på så fantastiska händer är.

Dom känner kallt och varmt.

Dom känner hur mjuk en päls är eller lenheten hos ett barns kind.

När du borrar ner händerna i jorden känner du vilken jord det är, livgivande mjuk mull. grovt grus eller sand.

Du kan hålla någons hand och det känns tryggt och bra.

Du kan smekas med din hand.

Även ett litet nyfött barn använder sin lilla näve att klämma runt ett finger med en förvånandsvärd styrka.

Man kan klippa, skära, plocka bär utan att klämma sönder dom. 

Jag kan böja hårda strängar till fina luffarslöjdsgrejor. Jag kan skriva maskin så det bara smattrar om det och trumma på min trolltrumma. Jag kan klyva ved och såga och hamra och bära saker.

Det känns som om man kanske glömt hur tacksam man ska vara för sina händer. Mina är så starka och bra. Aldrig att jag får hudsprickor eller blir nariga fast jag jobbar med dom hela tiden.

Visst är dom rynkiga på utsidan men insidan ser lika lena och fina ut som när jag var ung.

Man kan läsa sitt öde i händerna.

Naglarna är också bra att ha. Mina är starka och hårda och man kan både bända upp lock och pilla bort stickor med dom.

Man kan hålla i en pensel och måla tavlor lätt som en plätt. Jag är vänsterhänt men det är inget problem för jag kan använda höger också utom till att skriva.

Allt det där vet vi ju men vi tar allt för givet för vi är människor och vi är såna. Tar allt för givet.

Så ta en titt på dina händer och tänk på hur fantastiska redskap dom är och vilken nytta dom gör för dig varje dag.

Dagens ord: Man ska vara glad åt fötter men kanske ännu gladare åt sina händer.