Så kom den, första snön. Det var inatt och förmodligen kommer den att försvinna rätt fort som tur är. Däremot är det skitkallt i vinden från nordväst. Det blir nog att hålla sig inne och elda i kaminen och spisen. Sätta på yllesockar för golven känns kalla nu. 

Som tur är så kom Sofiepropp och som vanligt så satt vi framför tvn och tittade på filmer som hon hade med sig.

Vi gjorde som vanligt plankstek. Det har nästan blivit en tradition nu att en gång på hösten äta plankstek och en god efterrätt. Det blev chokladmose med blåbär och grädde i botten. Jättegott. 

SopfiePropp ser lite betänksam ut men det var faktiskt gott och vi blev väldigt mätta.

Broder B kom hit en sväng. Dom har precis kommit hem från Grekland Vilken omkastning i vädret det ska bli, från värme till kyla och kallblåst.

Torsdag kom i alla fall Gamle A och hälsade på och sedan åkte jag iväg för att veckohandla. Tyvärr hade jag glömt mobilen hemma med betalkort och hela skiten så det blev att åka hem en extra gång. Börjar jag att bli alldeles förbannat glömsk. Denna jäkla ålderdom som liksom biter sig fast i kropp och själ. Jag kan inte säga annat fast jag vet att man ska vara positiv till varje pris. Tycka att rynkor är ett tecken på att man levt och sånt fjant som man hör. Nog om det.

Vattnar Kinabrors pelargonen och jag blir alltid lika förvånad över hur bra dom mår i hans hus.

Massor med blommor på dom fast dom stått ute och blommat hela sommaren.

Stora fina klasar mycket finare än dom jag har i mina fönster. 

Nu är det slut på badandet i sjön. Någon vinterbadare blir jag aldrig men jag har ju mitt älskade badkar.

Där ligger jag med bubblor i vattnet och en tidning att läsa och tittar upp på min takängel och blommorna i fönstret och mår ganska gott i det varma badet. Ibland har jag något gott att mumsa på eller dricka. Ingen ska säga att jag inte gör så gott jag kan för att ha det så bra det går.

Dagens ord: Det är oron för vintern som biter mig i näsan och säga vad ni vill. 6 månader vinter är för mycket.

Nu har det gått tre dagar då jag inte sett en enda människa och det är gruvligt tyst. Visst, i dimmiga morgonen skrek dom två kråkorna på mat men annars är det tyst. Inte ens några sjöfåglar hörs eller syns. 

Jag tog en långpromenad i dimman. Väst i gålan och ner till sjön och tillbaka efter sjöstranden. Inte ett ljud.

Idag har jag rensat ur mina blomlådor och prytt dom med granris och vackra löv och nypon. Frosten kommer varje natt och det är dags att elda varje morgon nu 

Det är så trist när inga människor kommer och hälsar på. Visst, jag skulle ju kunna åka någonstans och hälsa på men dom flesta jobbar eller är borta. Saknar hundarna. katten Morris gör mig sällskap hela dagarna men vi kan inte prata så mycket med varandra. Han säger i princip bara när han vill ha mat.

På fredag kommer SofiePropp i alla fall och det ska bli roligt. Vi har alltid något att hitta på när hon kommer så det blir kul. Broder B och Frun kommer också hem i slutet av veckan och goa hunden Nalle.

Dagens ord: Nu väntar de mörka dystra tiderna. Halka och snö och kyla.

Det var meningen att Sofiepropp skulle komma i helgen som var men det blev inte så. Lördagen var jag ute hela dagen och inte en människa syntes till. Knappt ens en bil for förbi. Det var så tyst utom att det blåste. Skatorna var inte ensamma nu utan nu kom talgoxar och blåmesar från skogen för att kolla om jag hade börjat lägga ut solrosfrö.

Det är nog dags att köpa en säck nu för när frosten börjar komma kommer skogen fåglar till gården.

Det var inte kallt på lördag och jag var ute och klippte ner rabatter. Så mycket löv har fallit och jag klippte gräset och naturligtvis löven också. Jag bryr mig inte om att kratta utan låter löven bli gödning.

Jag plockar in de sista blommorna. Vilken konstig höst. Jag får se något underligt. Aldrig har jag sett att vitsipporna blommar om men nu står dom där på väg att slå ut.

Det är ett konstigt år på många sätt. 

Söndagen var det lika folktomt och jag fortsätter mitt pysslande utomhus. Ensamt och trist förstås men så ringde telefonen och det var PappersBeda som ville bjuda på middag. Så kul. Där borta vid indalsälven och bergen runt om hade inte löven blåst av och solen sken och vi satt i uterummet där det var så varmt och skönt och såg ut över den fina trädgården . Visst var det trevligt och så fick jag träffa lite folk. Det är kanske det jag saknar mest nu när den svarta tiden kommer. Jag tycker om att ha folk omkring mig.

Jag inser att det inte kommer att hända mer i växthuset nu. Plockade in sista tomaterna och gurkorna och paprika.

Hängde upp i köksfönstret och får se om dom mognar.

Så var det morgonfrost på gräsmattan. Alldeles vitt när jag vaknade. Mulet och grått och mitt på dagen kom det faktiskt lite snö. Bara lite flingor som gick bort när dom landade men jag vet att oktober är en lurig månad. Man vet aldrig hur det blir.

Visst, jag gick en sväng till sjön för att kolla läget Sjön hade lugnat sig,

Måndagen var lika folktom men jag började se på Robinson på tv. Så fint det är med sand och grönt vatten även om dom har det lite jobbigt med mat och eld

En gång för länge sedan sökte jag dit. Då när det inte var så mycket intriger och skit och kanske tur att jag inte kom med. Visserligen skulle jag nog klara mycket utom tävlingarna för jag har ingen vinnarskalle. 

Idag dimma och en minusgrad. Blir väl bättre framöver dagen kanske.

Dagens ord: Oktober är en lurig månad.

Löven faller hela tiden. Synd för nu är färgerna som vackrast. Golvet i hallen blir fullt av löv så fort jag öppnar dörren.

Igår var det faktiskt en riktigt fin dag fast det var mulet. Ingen blåst och lagom jobbarväder. 

Synd bara att det är så folktomt nu. En hel dag utan en enda människa som hälsade på. Det gillar jag inte.

Jag har klippt ner de fleråriga blommorna nu. Vet att en del sparar det till våren men jag vet hur det blir. När snön lagat på så blir det bara en blöt snor att ta reda på när det blir vår och då finns så mycket att göra i alla fall. Som vanligt tar allting mycket längre tid än vad jag kunnat tänka mig. Två rabatter är klara men jag har ju många fler och idag regnar det.

Kvällarna blir mörka tidigt nu även om fullmånen försöker lysa upp så gott den kan. Då sover jag inte men jag har hittat en ny serie som jag tittar på i natten. Indiska doktorn och handlar om ett par som kommer från indien till Wales för att jobba i en gruvstad på 50talet. Så bra. Vad gör det om man är vaken någon natt när jag är pensionär och kan ta en tupplur när jag vill om jag blir trött.

Nu har jag tagit in alla dynor till och med dom på förstukvisten för även om dom inte blir blöta av regnet så är dom alltid fuktiga den här tiden och man blir bara blöt i ändan om man sitter på dom.

En del blommor har börjat blomma om bla annat nävorna. Plockade in dom och jag tycker om den blå färgen.

Fick se något konstigt som aldrig hänt förut.

Vitsipporna har börjat blomma om. har aldrig hänt förut. Nog är man bekymrad över hur allting i denna världen håller på att ändra sig väldigt mycket. Snart vill man inte ens titta på tv för alla skjutningar och sprängningar och naturkatastrofer som händer varje dag men jag ska inte skriva så mycket om det. Det finns så många som gör det i alla fall.

Nu är det sista dagen i september och den ruggiga månaden oktober kommer. Det är då man inte vet om det blir skapligt väder och kan vara höst. Lika gärna kan det bli kallgrader och snö och storm. Jag har varit med förut så jag vet vilken konstig månad det brukar vara. 

Idag regnar det och blåser så jag får väl hålla mig inne för det finns minsann att göra inomhus också  Skatorna är suraj på mig och sitter på förstutrappen och skriker. Får väl gå ut och ge dom något i alla fall.

Dagens ord: Jag har inget spännade att skriva om bara vanlig dag i min lilla by,

Jag har ett skatpar i närheten. Så fort jag kommer ut på morgonen så kommer dom flygande och kraxande och undrar om jag inte har något till dom. Visst, alltid finns det något lite att ge dom. Jag tycker om dom Varje morgon går jag ut på trappan och tittar vilket väder det är. Känner hur det känns i luften och ser löven bli gulare och gulare för varje dag. Då kommer dom genast.

Tisdagen var det dags att gå till tandläkaren igen. En gammal plomb som gett upp efter 60 år. Det är ju ett under att den funkat så länge. Visst blir det dyrt men tack och lov har jag en jättegullig tandläkare och det är ju en tröst i alla fall.

Det regnade väldigt den här dagen men jag skulle få mig till att hälsa på Moster på äldreboendet. Hon har bytt avdelning och  visste inte riktigt var hon bodde. Tänkte att jag skulle hitta någon personal som kunde visa mig men det var helt tomt i korridorerna. Snurrade runt lite överallt men till slut hörde jag någon ropa och Moster och en annan tant satt i matsalen och pratade. Det blev en trevlig timme med kaffe och prat. Glad att jag kom iväg dit.

På kvällen åt jag med Broder B och Frun. Hemlagad pölsa. Jättegott.

Jag åkte en sväng till Kälarne för att uträtta ett ärende och så kom Broder B och Frun. Dom är på väg till Grekland  . Lyckliga dom. Jag är på sin höjd på väg till tandläkaren. Men......igår var det nästan otroligt väder.

Det var så tyst. Nu börjar ensamhetens tid tänkte jag. Gick bort till Kinabrors stuga för att göra en liten koll och när jag kom hem satt Gamle A på trappan i solen. Så det blev sällskap en liten stund och en kaffetår.

Så började jag klippa gräs för nu har det blivit väldigt tjockt. Det var rätt jobbigt för solen gassade och gräset var blött och tjockt men till slut så fick jag till det och tog ledigt och gick ner till sjön

Träden börjar få fin färg men tyvärr har det blåst så löven faller innan man hunnit njuta av färgen. Den här dagen var det lugnt och fint.

Satt mig i sanden och blundade och kände solen värma så skönt.

Här inne vid badstranden är det grunt och när solen gassat på sandbotten blev vattnet riktigt varmt

Tog av mig skor och sockar och gick omkring i vattnet. Det var riktigt skönt. Troligen sista gången för i år som jag går här. Sorgset att tänka på.

En nu dag kommer. Skatorna kommer och får mat. Katten Morris ligger kvar i sängen. Han är en riktig sjusovare och idag är det ingen sol som lockar. Det ska bli regn och kanske åska så det blir innejobb idag.

Dagens ord: Enda sällskapet idag blir troligen två skator och en katt.

Det har varit några fina dagar. Nästan lite sommar. Torsdagen tog jag in de sista blommorna och en del av paprikaplantorna. Tänker att dom mognar bättre inomhus. Sedan var det dags att plocka in alla moina figurer som jag har i trädgården

Tomtarna som bott i lövsalen hela sommaren får komma in och en del andra figurer och djur fick flytta in i växthuset. Även om det känns lite sommarlikt över dagen så är det höst. Luften har den där krispigheten och löven börjar få gula och röda färger.

Det är tyst. Fåglarna har försvunnit utom tvä små ringärlor som bor nere vid badstranden.

Åt middag hos Broder B på kvällen.

Fredagen for Broder B och Frun och jag till handelsträdgården i Bispgården för att skaffa ljung till gravarna. Han hade lagt upp olika sorters äpplen som man fick smaka om man skulle handla äppelträd. Nog var jag sugen men jag har ju försökt förut och misslyckats. Den isande vinden som drar över min trägård från väst dödar så lätt. Dessutom är jag så gammal så man vet inte om man hinner njuta av äpplen 

Så var vi på skoaffären och där provade jag ett par sketcerr (såna som man inte behöver knyta ). Så sköna men 1300 kr. Det har jag inte råd med. Jag ska ju till tandläkaren på måndag.

Så igår Soligt och fint och jag for ner till byn och ordnade med gravarna. Det blev så fint. Så skönt det var att gå där i solen och plantera. När jag kom hem så hörde jag tystnaden.

Gick ner till stranden och stt mig en stund . Jag har varit bortskämd i sommar med sällskap. Nu insåg jag att jag var ensam. Kinabror i Skåne. Broder B med fru i Sundsvall.

Tog en promenad väst i gålan men inte en människa någonstans. Alla hus tomma. Det är älgjakt men troligen är dom någon annanstans. Inga hundar skällde. 

Jag gick bort till Holländarna och dom var hemma Det var så länge sedan jag träffade dom men nu blev jag sittande där en hel timme och prata och titta på trädgårdsodlingarna och dricka kaffe. Att vara ensam är inte min grej och det här är bara början

AMV och Gubben kommer idag för att göra vinter och stänga sin stuga.

Broder B med Fru åker till Grekland i veckan.

Bara jag är kvar och det roligaste jag ska göra i veckan är att åka till tandläkaren och göra av med pengar. Ska försöka komma iväg och hälsa på moster. Få tag i plåtslagaren så jag kan få stegen på taket fastsatt. 

Kanske komma SofiePropp till helgen och stannar över hos mig över helgen. Hoppas det. Finns visst saker att göra men utan pengar är det ingen ide att åka någonstans. 

Hoppas att ni får en fin vecka och en fin söndag.

Dagens ord: Nu är nätterna mörka och framtiden inte alltför ljus.

I måndag bestämde jag mig för att ta upp potatisen. Det var fint väder och nu växer den inte mer. Jag har bara några pallkragar och vi har ätit av potatisen sedan i början av augusti så jag fick en glad överraskning när jag fick se att jag fått väldigt mycket fin potatis på så liten yta.

King Edvard blev det mest av och så min favoritpotatis Prinsess

Det är dom godaste faktiskt Röda utanpå men gula innanför skalet. Fasta och blir dessutom fina att steka. Så nöjd jag blev och ännu mer nöjd blev jag när jag hade besök av min väninna M. Vi satt på Kinabrors bro och fikade Där är det varmast och soligast och minst blåst den här tiden Jag har tagit in mina trädgårdsmöbler för nu är det minsann slut på sommaren. Blir det soliga dagar får man väl sitta på trappen

Så igår var det ytterligare en trevlig dag. Jag gick bort till Broder B och hans fru hade kommit hem från en resa och visade så fina kort.

Det var en regnig dag men inte så kallt. På eftermiddagen for jag på PRO:s surströmmingsskiva i Sörbygden. Hämtade upp Gamle A på vägen Det var rätt mycket folk och det var trevligt att träffas En del hade jag inte träffat sedan vattengympan i våras. Det är något särskilt med att känna folk och prata med lite då och då.

Här väntar man på att maten ska dukas fram och under tiden var det en trubadur som spelade och sjöng. Maten var god och lotterier var det också. Jag vann en chokladask och en påse äpplen. Så bra med äpplen Fick ett recept av DansAnn på åppeldricka och nu hade jag precis lagom till att göra den.

Ny dag och jag låg länge och läste en så bra bok

Så ringde Broder B och hörde om jag ville följa med och plocka lingon och naturligtvis gjorde jag det. Frun och hunden Nalle var också med och han är så rolig. Han måste ha koll på var vi är så han sitter högt så han kan se oss alla tre hela tiden.

När vi kom hem gjorde jag äppeldricka och nu ska den stå och dra i tre dagar. Få se hur det blir.

Dagens ord; Golvet i hallen är fullt med löv som blåser in och det är minsann ett hösttecken om något.

Det händer ibland att det blir mycket trevligare än vad jag tänkt. Fredagen åkte Kinabror och hunden Jack till Skåne och det blev tomt och tyst. Men så......ringde DansAnn överraskningarnas drottning.

Frågade om jag ville med på en liten tripp i gammelmersan. Klart att jag ville det.

En solig och kall höstdag drog vi iväg mot Borgvattnet. Ni har väl hört om sveriges mest spöklika prästgård dit spökjägaren kommer från när och fjärran för att bo där en natt. Visst har vi bott där för länge sedan. Jag har visst ett diplom någonstans till och med.  Nåja vi var inte dit den här dagen men vi satt utanför kyrkan och fikade. Ann hade gjort goda mackor och åppeldricka.

Sjön låg blank men när man är på sista anhalten mot ödemarken är det kyligt  och nog var det kallare än hemma för löven började gulna mycket mer. 

Trots att byn ligger så långt bort från allt så finns det en affär där. Man kan köpa allt man behöver och det finns ett litet cafe och så har dom de godaste ostar man kan tänka sig. Öppet var det också.

Vi for vidare upp på byn och tittade lite grann och så for vi över Köttsjön hem. En väg som är både smal och krokig och högt upp på berg och ner i djupa dalar.

En liten loppis hann vi med och så hem till DansAnn och mannen.

Där satt dom igång med att laga mat. Älgfärsbiffar med dragon och grönsaker och potatis från eget land. Äppelpaj till efterrätt. 

Mannen som varit på jakt är efterlängtad av hunden som står och spanar om han ska komma.

Fint dukat i rummet och jättegott.

Å så vi pratat den här dagen. Att sitta i bilen och ha prattid är så kul och vi har alltid så mycket att prata om.

Klart att vi åt med god aptit. Det kan ni tro.

Så åkte jag hem efter den där trevliga och oväntade dagen och så kom TuppOla med älgkött.

Så igår satt jag igång med att paketera och frysa in kött. Nu kom nostalgin över mig.

När det var älgjakt och köttet kom så åt vi alla en härlig god middag. Mamma skar cm tjocka biffar som bultades och stekte och fick stå och bli möra i stor järngrytan. Nu är vi inte många som ska äta men TuppOla med Sambon och Broder B och jag. Jag gör likadant som mamma. Skar och bultade och stekte och grytan är kvar och funkar lika bra som då fast det var länge sedan.

Jag tände i vedspisen för första gången i höst för inget är bättre än att maten får stå och puttra i lagom värme på spisen.

Näst efter abborrfiler och italiensk mat så är det just det här.

Älgbiff med gräddsås, pressgurka och svartvinbärsgele och lingondricka och potatis. Det känns som fest och har alltid varit så. Doften och värmen från spisen. Kan man tänka sig bättre.

Nu när jag är gammal och inte kan se fram emot så mycket kul så kan jag i alla fall njuta av mat. Förr var det mest dans och snygga män som intresserade mig men det är länge sedan nu. Då när jag var vacker och alla ville dansa med mig. Nåja, än så länge kan jag stå på benen och njuta av maten.

Jag hann med att åka ner på byn och gå på bokcirkel också men nu är det måndag och jag såg med förskräckelse att det var 1 grad kallt. Katten gick ut men kom in genast igen. Det brinner i spisen och jag är glad att jag hann ta in blommorna i alla fall.

Dagens ord: Goda vänner och snälla bröder är en guds gåva att ha.