När stormen mojnat och morgonen gryr ser jag ut och inser snabbt att det ska bli en slitsam dag.

Den planerade ljusstöpardagen blev inställd och det är bara att ta på sig kläderna och ge sig ut i det, vita kladdiga snöhelvetet och börja kriget mot snön.

Ner mot uthuset har det drivit ihop så redan när jag ska gå och hämta snöspadarna rinner blötsnön ner i stövlarna och blöter ner både sockar och byxben.

Min lilla hydda ser mest ut som en iglo och mina finaste buskar står med brutna grenar.

När man pratar om att main inte är äldre än man gör sig inser jag efter en timmes skottande av den tunga snön att jag inte längre är någon ungdom. Armarna värker och ryggen känns som ett spett och jag måste göra paus.

Som tur är kommer en av sonens kompisar och hälsar på så vi tar lite glögg och pepparkakor och pratar en stund och då får jag ju vila lite grann.

Vägen är oplogad men han hade fyrhjulsdrivet så han kom fram ändå. En sådan bil skulle jag ha men jag får nog nöja mig med min gamla. Pengar tills sånt fint ju inte.

Allt är vitt, vitt, vitt.

Ut och påt igen men det går så sakta eftersom det på vissa ställen än 2 dm blötsnö. Orken vill liksom inte räcka till.

Jag känner mig nog som resten av trädgården, frusen och avbruten, kall och trött.

Vet att jag måste ut igen innan det blir mörkt. Vet att detta bara är början på vintern.

Försöker verkligen acceptera vintern och snön för jag har ju inget val men mitt hjärta och min kropp klarar inte av det och jag har svårt att förstå hur folk kan ha en sån romantisk syn på snön.

Varenda julsång handlar om snöfall och längtan till en vit jul.

Nu mina vänner måste jag ut igen innan mörkret faller. Det är många timmars arbete kvar.

Positivitetsminnistranrna  skulle säga att det kunde vara värre. Kunde vara 4 dm istället för 2 men jag vet inte om det tröstar mig nämvärt.

Dagens ord: Den som slipper skotta snö kan titta ut genom fönstret och älska den. Den som skottar önskar att han fick gå in.

Så sitter jag här då en fredags morgon och ser snön yra omkring utanför och vinden vina vilt. Som den snöhatare och gnällkärring jag är borde jag ondgöra mig inför det.

Jag har varit ut och hämtat posten, varit in till grannen med posten och sopat av hans bro, något som inte hemtjänsten gör tydligen. Matat fåglarna och ekorrarna och druckit mitt morgonkaffe.

men......jag lär mig sakta men säkert att vända tankarna åt annat håll.

Tänk vilken lycka att inte behöva ge mig ut på snöhala vägar en sådan här morgon. Tänk att välja att vara inne.

Igår hade DansBritt och jag vår pysslardag. Vi satt på golvet framför vedspisen och gjorde kransar och blomgrupper.

Vi spelade julmusik. Vi drack glögg. Föresten.... jag tycker att glögg ska smaka glögg men provade ändå en glögg från Dufvenkrooks som heter Chili Choklad. Den smakar glögg med en fin liten ton av choklad. Sååå jättegod.

Mitt på dagen gjorde vi iordning stekt fläsk med löksås och potatis och höll på att äta illa oss.

Jag hade fått en hemfläskbit av PappersBeda och vilken skillnad det är. Det blev knaprigt och brunt och jättegott. Fläsk är verkligen något som kan vara olika, det man köper på affären ligger bara och flyter i något vitt och får aldrig den fina stekytan och den goda smaken som fläsket från en lycklig bonngris.

Nåväl Dagen gick fort som den gör när man har roligt.

Ganska snart var klockan 18 och meditationsgruppen dök upp. Vi drack glögg och åt pepparkakor och pratade om vad vi varit med om sedan sist.

Jo då kommer vi till värme. Det känns som om jag fått så mycket sista veckan. De här tjejerna hade med en amaryllys till mig. Jag har faktiskt tänkt att köpa en sådan för jag gillar undret när en så fin blomma kommer upp ur en tråkig liten stam men nu behövde jag inte göra det.

Dessutom fick jag ett precentkort på ICA och det är precis vad jag behövde för att kunna köpa något extra till jul.

Så blev jag ju bjuden på julbord i fredags, fick en stomme till min julbock. Det liksom ramlar in oväntade saker och pengar.

Jag samlar på vänner och nu har jag ju några nya efter att vi bildat meditationsgruppen. Jag har bara människor jag tycker om omkring mig och som jag verkligen kan känna att dom är mina vänner.

Tråkigt nog så har jag också tappat några. Lekkamraten och hans Leila kommer att flytta till Bollnäs den här helgen och då kommer vi inte att kunnas ses så ofta. Allt har sin tid och en mix av gamla vänner och nya är inte dumt. Man lär sig alltid något av nya människor och det är intressant med människor.

Idag har jag fått elräkningen för första gången sedan jag skaffade min värmepump. Satt mig och försökte jämföra med samma tid ifjol men det är svårt eftersom det var så mycket kallare då men onekligen har det blivit betydligt billigare med strömmen fast jag inte behövt frysa inomhus iår. Att frysa inomhus och inte ha råd att ha på elementen är då INTE livskvalitet.

Mera bra saker. Pratat med sonen och nu är det bestämt att han kommer upp tillsammans med 2 av mina bröder. Dom kommer på nyårsafton. Jag saknar honom för han har inte varit upp sedan semestern i somras.

Meditationstjejerna tyckte att jag hade jul och tomtar överallt men det är bara början. Jag plockar fram lite grejor hela tiden fram till jul.

Julkrubban som Britt och jag gjorde ifjol har fått komma fram och tomtelandet är uppe men utan pepparkakshus iår.

Sitter här och ångrar att jag inte letat upp någon julgran för nu ligger snön över alla granar och man kan inte se hur dom ser ut men jag har en reservgran på min källarkulle som jag kan ta om det kniper. Jag har så mycket julgrejor på så det syns inte om den inte är så väldigt fin.

Som sagt. Jag har gjort mitt bästa för att inte gnälla för snön och ovädret för som sagt: Jag kan ju ligga inne i värmen och gona mig. Katten Oskar han vet bestämt hur man ska göra när det är dåligt väder, lapa grädde och ligga precis i värmen från fläkten och rulla ihop sig och snarka och må bott.

Dagens ord: Katter, dom vet minsann hur man ska kunna njuta.

  Kvällen igår ägnade jag mest åt att prata i telefon, först med sonen och sedan med min kusin. Så kom DataFia med man och vi fikade lite.

Även en pensionär måste ha lite struktur och planering med tillvaron så idag blev julkorten klara och jag började stöka med lite av varje.

Fåglarna utanför var massor och rätt vad det är får jag se en stor hök komma farande och plötsligt var alla fåglar spårlöst borta. Jag vet inte om han lyckades ta några men det tog en hel timme innan dom var tillbaka vid fågelbordet.

Såg att det var rätt fint ute och fick för mig att jag skulle åka spark på sjön. Ser ni så tråkigt det ser ut nu när snön har landat på både isen och på land. Borta är allt grönt och det är bara vitt vitt vitt.

Jag kan inte på något vis få in i skallen vad som är fint med snö. bara enformigt och tråkigt kan jag tycka.

Dagen blev inte alls som jag planerat. En kompis ringde och frågade om jag ville ha en stomme till en julbock och det är klart att jag ville. Jag har visserligen inte gjort någon bock förut men jag blev eld och lågor och lade alla andra planer på hyllan.

Satt iväg ut i skogen och klippte granris och började jobba med att binda och göra iordning bocken.

Det var inte särskilt svårt och det var riktigt roligt.

Så här blev den. Det är klart att den inte ska stå inne utan den får gå ut.

Nu får han stå ute och vakta huset som en annan vakthund. Jag hittade till och med en gammal bjällra som han får ha ring halsen. Så kul.

Det började blåsa på eftermiddagen så det blev inte något av med att ta fram sparken och åka på sjön utan istället så blev den en skön stund framför tvn och dr Qvinn. Så har ännu en dag gått sin väg och mörkret har lagt sin svarta jacka över världen, månen  kikar ut genom halsringningen och fåglarna har gått till ro.

Katten Oskar har hittat en ny älsklingsplats precis där värmepumpen blåser som värst och varmast. Där ligger han och myser.

Jag tänker lägga mig i badkaret och mysa lite och bara ta det lugnt resten av dagen. Hungrig är jag men hittar just ingen mat. En potatisbulle fanns kvar och en klick lingonsylt. Det får väl bli min middag. Imorgon är jag bjuden på julbord så det skadar väl inte att äta lite idag.

Dagens ord: När mörkret är som värst lyser stjärnorna starkast. 

Snödrottningen sa en av mina syskonbarn att jag var. Den som trollar fram snö var hon går! Ofrivllig förmåga som jag helst inte skulle ha men banne mig tror jag inte att det är sant.

När jag far till Island snöar det.

När vi kom hem snöade det.

I lördags vaknade jag till en strålande fin dag så jag hämtade Sofie Propp och vi gick till skogen för att plocka mossor att göra julkorgar och vad händer då.

Jo det börjar snöa.

När jag ska skjutsa hem henne på kvällen. Jo då börjar det snöa igen så jag måste möta plogbilen och du vet vad jag gillar om mörker, snö halka och lastbilar.

Så igår följde jag med PappersBeda med familj till Östersund för att lyssna till Roger Pontares julkonsert i stora kyrkan och redan efter ett tag började snön tokfalla där också.

Det var verkligen en härlig stund i kyrkan och man fick lite julstämning av hans underbart fina sång.

Imorse när jag vaknade var det -8 grader och såg klart och fint ut. Nu har jag fått tillbaka 2 ekorrar och dom är så söta men knackar irriterat på fönstret om maten  är slut.

En flock domherrar dyker upp och dom är alltid en förvarnare om snö och mycket riktigt.

Snön börjar falla i rejäla flingor och nu har isen lagt sig på sjön och snön har lagt sig uppepå så skridskorna

får ligga kvar i trappkontoret suck.

Planeringen för dagen var pepparkaksbak men iår blir det inga pepparkakashus. Jag har ju byggt sådan i de sista 30 åren men nu är alla barnen vuxna och har tappat lusten och det är inte kul att stå och göra det själv så det fick räcka med lite pepparkakor. Inte blev det så bra heller för glasyren blev för lös så det blev inga större mästerverk.

Känns lite tråkigt med julen nu. Ser på tv alla reklam som man har för julklappar och jag bara ruskar på huvudet och undrar hur folk har råd. Det är tvapparater, telefoner som är rena datamaskinerna, dyra kameror, datorer och allt möjligt. Allt kostar tusentals kronor.

Barnen och ungdomarna får så dyra grejor så dom uppskattar ju ingenting snart. Jag som så gärna skulle vilja ge julklappar men som bara har råd med en jultidning eller något enklare och billigare förstår att det är inte ens ide. Man skulle inte uppskatta eller tycka att det är någonting att få. Just i jultider känns det jobbigt att inte ha råd att ge julklappar. Tänker på min son som aldrig fått något dyrt av mig bara livets nödtorft.

Sedan finns det barn som inte får knappt mat på grund av föräldrarnas situation eller deras egna missbruk. Den här världen blir hårdare och hårdare och jag känner för alla som gruvar sig för julen istället för tvärt om.

Min orkidee blommar i alla fall och tomten hade varit hit igår när jag var borta och gått in i köket och lagt ett paket med hembakat tunnbröd på bordet.

PappersBeda och jag brukar baka till jul men iår hinner vi inte med det.

Gamla Anders har varit hit på fika och jag sitter nu och skriver julkort, ett av julens trevligaste nöjen.

För att återgå till snön så förstår jag inte riktigt varför man drömmer om en vit jul i julsånger och annat. Jag för min del drömmer om en grön jul då jag kan gå i skogen och njuta och slippa halka och blötsnö men ok då.

Ha er jäkla snö för jag vet att alla utom jag gillar det så jag får väl lägga ner. Nu är det trots allt december och jag får försöka acceptera att det vita helvetet har kommit igång. Det har ju ändå varit bra i november och det får man väl vara tacksam för. Så kära vänner. Säg bara till så kommer jag och brer ut mina vita vingar så ska ni se att snön vräker ner hos er också.

Dagens ord: Julen är trots allt en magisk tid så man vet aldrig vad som händer.

Sedan jag kom hem från Island har jag varit förfärligt lat och av allt jag tänkt har det inte blivit mycket.

När jag ser hur jävligt det var ifjol den här dagen och hela december föresten så känner jag mig väldigt tacksam även om vägen är hal som en snorloska.

Då var det 25 grader kallt och jag frös så jag skakade dag som natt. Nu är det nästan varmgrader och snön har nästan smält bort och isen på sjön är också borta. Nu finns det chans att plocka lingonris och annat fint att göra kransar och julkorgar av.

Som sagt. Jag har drabbats av lathet.

 Igår drabbades jag dessutom av feghet och smet iväg när sotare skulle komma. Jag vet att plattorna i min spis är kass och jag har väntat på killen som ska laga sedan i februari. Han var hit för en månad sedan och tittade men det har inte blivit mer och jag förstod att jag skulle få skäll av sotaren så jag drog iväg till DansBritt innan han kom och höll mig där nästan hela dagen.

Vi pratade, fikade och hon masserade mina ben och vi var iväg och åt lunch på Lottis. Så kom jag hem lagom till dr Qvinn och sedan blev det inte mer.

Idag åkte jag på jobbet och på bibblan och sedan hem. Knäppte på tvn och hamnade i en ÅsaNissefilm och ni vet hur förtjust jag är i sådana. Sedan var det dr Qvinn igen och så hade några timmar gått och det hade inte blivit ett dugg nyttigt gjort.

Jag har badat och tvättat håret. Egentligen skulle jag ha bastat men jag ides inte. Det fick bli badkaret istället.

Jag har inte ens gått badstrandsrundan den här veckan och inte vävt någonting. Tiden bar liksom bara glidit iväg till just ingenting. Så konstigt.

Katten Oskar är precis lika slö som jag. Han ligger i min famn hela tiden och gosar och spinner och klappar mig med sina tassar. Han blir rent irriterad när jag kliver upp en liten stund.

Vad är det som har drabbat oss? Nu är det ju dags att sätta fart, baka pepparkakor och slå in julklappar och skicka julkort och tusen små ting som man ska göra före jul, ja ni vet.

Är det för att man har så mycket tid som man blir så lat och tänker :Äsch jag gör det imorgon istället.

Jag har ialla fall fått upp adventsgrejorna så jag är väl en bit på väg.

Jag har fått en bok som jag måste läsa också. Måste, det är en sådan som man inte kan släppa när man börjat med den.

Nåja,vi får se. Är man lat ska man väl vara lat, man hinner väl ändå skulle jag tro.

Dagens ord: Om latmasken gnager hårt så låt honom hållas tills han är mätt.