Tre gubbar, tre gubbar från pepparkakeland heter det i visan men riktigt  så är det ju inte, dom är ju från grannskapet men jag kunde inte låta bli att tänka på den visan. Ibland fastnar kostiga saker i mitt röriga huvud.

Jag vaknade igår morse och började läsa facebook. En av mina vänner där började längta efter snö och påstod att det snart skulle komma. Då tände jag på alla vinterhatande cylindrar och inser hur mycket ogjort utomhus jag hade.

Jag har varit rätt lat den här veckan och bara sällskapat med kompisar och varit ute på långa skogspromenader och njutit av hösten. Solen, doften, färgerna.

Nu jäklar måste här sättas fart. Jag har förnekat inom mig själv att det snart kan hända, eländet med snön.

Utanför bläste det en ilsken västanvind och jag började klippa ner gamla perenner och frakta bort löv och annan skit som inte ska vara kvar.

Då kom första gubben. Han blev kvar jättelänge men han hjälpte mig att dra bort löven och växtdelarna i alla fall.

Han hann knappt åka iväg förrän nästa gubbe kom. Han ville prata om gamla tider.

Så när han åkt kom tredje gubben och han var nog mest kaffesugen.

Dessutom dök det upp tvä såna där pingstvänner eller vad dom nu var. Stackars folk som till och med förirrar sig ända upp i skogen för att leta offer.

På tal om förirra sig. Döm om min förvåning när det for förbi en riktigt buss, sån som går till stan. Vad i sjutton skulle den ta vägen på den här grusvägen. Mysterium.

Visst hann jag med en hel del i alla fall igår men blir det snö redan bryter jag ihop. Jag hatar snö. Alla goda lukter. alla fina färger. allt den gröna fina mossan. Tanken å¨snöhelvetet har jag skjutit framför mig och jag hoppas, hoppas att det får vara snöfritt länge ännu.

Nog känns det ändå att något är nära för de isande västvindarna skar genom alla kläder och jag fick till slut både ha på vantar och mössa och extrajacka.

Pannkaka med hallonsylt satt fint i magen. Frampå kvällen kom Datafia med gubbe och hälsade på en sväng.

Så blev det dags att gå och lägga sig och då började nästa äventyr.

I sovrummet flög en liten talgoxe omkring. Han måste ha flugit in när jag haft dörren öppen och fladdrat sig upp för trappan och in i sovrummet. Oroligt flög han omkring och jag öppnade balkongdörren och försökte mota ut honom. Hur får man ut en rädd fågel? Högt i tak så jag nådde honom inte.

Beslöt mig för att gå ner i uthuset och hämta en håv. Mörkt mörkt är det nu. Ficklampa på. Vad får jag då se.

  På vägen ner till uthusen står en stor rackars älgtjur och glor på mig och liksom grymtar. Inte vågade jag gå förbi honom inte. Vände och gick in.

Göra håv. Av vad då. Tejpade fast ett durkslag på en skurkäpp och försökte med den.

Gick inte.

Rädd fågel.

Gav upp.

Tänkte att han får väl stanna inne hos mig till imorgon då. Han somnade uppe på ett skåp och jag somnade i min säng. Vid 7-tiden ljusnade det och jag öppnade balkongdörren igen och när han såg ljuset så åkte han ut. Han hade i alla fall haft det varmt och skönt under natten och verkade ha sovit lika gott som jag.

Så börjad då en ny dag. Broder B och SnickarMagnus är på väg från Skåne och dyker väl upp snart kan jag tro.

Det blåser och ser kallt ut ute så jag tror jag stannar inomhus några timmar från morgonen och stökar på lite grann.

Dagens ord: Bussar, gubbar, fåglar och älgar. Man vet aldrig vad som ska hända.