Vad är det med mig och mitt egendomliga förhållande till fåglarna. Om jag tänker till så är det lite annorlunda än med andra människors.

Jag berättade om talgoxen i sovrummet som inte ville flyga ut och stannade hela natten. Så fånig jag var som trodde att jag skulle fånga den och släppa ut den och att han kommit in av misstag.

Vilket löjligt fångstredskap jag gjorde och inte fick jag tag i honom för det.

Nu har han funnits i sovrummet två nätter till fast jag släppt ut honom på morgonen genom balkongdörren. Han måste komma in genom skorstenen för jag vet säkert att jag inte haft ytterdörren uppe. Lite trevligt är det att ha honom sovande på sängbordet med huvudet under vingen. Lite trevligt att vakna med ett litet kvitter från honom på mornarna och vill att jag ska släppa ut honom.

Gullig är han och det känns som vi förstår varandra nu. När jag klivit upp och dricker mitt kaffe i köket knackar han på fönstret och talar om att han vill ha mat och hans kompisar också. Hoppas bara att han inte tar med sina kompisar till sovrummet också.

Så tidigare i somras hade jag ju en fiskmås som satt på sidan om mig och gosade i flera dagar ända tills han hittade en fiickvän som var bättre på att flyga än jag och yngre och vackrare också.

Korparna kan jag inte låta bli att kraxa med när dom flyger förbi. På mina vinterpromenader till Kolbjännsjön har jag flera gånger haft sällskap med en korp och i somras kom en och  kurrade med mig på bara en meters håll. Stora och fina är dom när dom är så nära.

När jag höll på att bygga en liten trumma kom en korp och släppte en pinne i min hand alldeles lagomt stor att göra en trumpinne av.

När jag trummar kommer ofta en flock sädesärleungar och sitter i rad och lyssnar.

Nötväckeparet sitter i min hand för att inte tala om svalan Iris som också satt på min hand i 8 somrar. Nu är hon tyvärr borta men hennes barn bygger bo hos mig och jag hoppas att någon av dom ska bli så tam också.

Svanarna verkar dock hata mig och jag har blivit jagad och nypen ett antal gånger.

Vad är det mellan mig och fåglarna?  Varför är det på dette viset? Äsch det är väl inget man ska fundera på bara acceptera och glädjas åt det utom att bli jagad av svanar förstås.

Det har varit ett par fina dagar. Jag har hunnit lite i trädgården och igår hade jag besök av kvinnan som lärde mig att göra trummor. Åt middag hos Datafia. Killarna hade jagat älg och SnickarMagnus hade skjutit sin första älg och var stolt som en tupp.

Idag ska alla äta middag hos mig och jag står här och gör en jättegryta med mat för jag vet inte hur många vi blir till middagen och inte riktigt när heller men det ordar sig väl ska jag tro. Roligt är det att stå och laga mat. Jag gillar det.

Dagens ord: Om jag kunde flyga skulle jag följa med svalorna när dom lämnande kalla landet på vintern.