AMV och jag tog en dag av barndomsminnen och nostalgi. Packade ryggsäcken och drog iväg på cyklarna. AMV bodde i en del av byn som heter By. 

Backar och dalar, berg och vatten, ängar och skog, en underbar plats att vara barn på.

Nerför Karlssonsbacken brukade vi släppa på för fullt och susa nerför backen men det var då det. Nu bromsade jag hela tiden. Så kom vi ner till stora myren och stannade för att gå ner i allén.

Där nere vid stranden låg wivstavarvs båtar som man lånade och rodde över till stationen och gick till Konrads och köpte godis. Om man hade pengar och det var ju inte så vanligt. Men man kunde köpa en 5-öreskola och dela på två.

Nu är både stationen och affären borta sedan länge.

Vi satt och där för att minnas och dricka kaffe.

Vilka minnen som bubblar upp.

Det var då man trodde att allt spännande skulle hända. Nu får man vara nöjd med lugn och ro.

Nu gick vi för att söka oss till spökravinen. Den består av fyrkantiga stenblock, travade på varande i flera nivåer ner mot sjön.

Vi lekte riddare och hade fiender på andra sidan sjön som vi kämpade mot. Det var så många barn i den lilla byn speciellt på sommaren. 

Wiwstavarv hade ett semesterhem där och där kom sommargäster från Sundvallsfabrikerna varje vecka under sommaren. De barnen lekte vi med. Vi hade sjöstrider med båtar och inte hade vi flytvästar heller. Vi knuffade varandra i sjön ute vid klipporna men vi hade nog änglavakt för ingen dränkte sig.

Nu när vi kom till spökravinen flödade minnen över oss. Tallar, granar och aspar hade blivit jättestora så det var mörkt under träden och till och med som gamla kände vi  den speciella känslan.

Nu som vuxna har vi pratat om platsen och läst lite grann i gamla handlingar om By.

På 1300-talet låg ett herrasäte där och en adelsman vid namn Lavrans Diäke bodde där. Han var riksdagsman, fogde och en av Jämtlands mäktigaste män. På den tiden var vi norskar. Är det hans gamla herrasäte som vi kallar spökravinen?? Önskar att vi visste och kunde komma tillbaka till den tiden och se hur det såg ut.

Nu är alla som bodde där borta och lador är nerfallna, dansbanan finns inte längre och Sundmans barack finns inte heller men våra minnen finns kvar.

Vi minns Håkan och Anders och Margareta Jutbo från Bergeforsen. Dom var här många somrar.

Vi minns Matte och Lasse från Östersund som vi var så kära i .

Tänk så länge sedan och nu är det bara spökborgen som är sig lik där den ligger med sina stora orörliga stenblock.

Det har hänt mer sista dagarna men det här får räcka innan ni lessnar på att läsa. Nu börjar älgjakten och det kommer att bli ett väldigt åkande på vägen och hundskall och skott .

Dagens ord: Ibland önskar man att man kunde backa tiden.

 

Lena i Wales och Spanien

6 september 2020 11:31

Vilken trevlig nostalgiutflykt!
Gillar den där allén, så vacker.
Gäller att hålla sig undan lite då när älgjakten börjar.
Önskar dig en skön söndag!

http://lenaiwales.wordpress.com

 

ibod11 - Ingrid

6 september 2020 19:44

Vilka fina minnen och ibland är det riktigt skönt att bli lite nostalgisk.

http://ibod11.com

 

Ann

6 september 2020 22:18

Hej Anita! Va kul att höra om dina barndomsminnen! Jag älskar att prata minnen! Ha det så gott, så ses vi på torsdag!

http://dansann.blogg.se

 

Anki

7 september 2020 06:56

Ett härligt nostalgiskt inlägg. Verkligen roligt att läsa om hur ni mindes hur det var och hur det är nu. Tack för berättelsen Anita!

http://ankisbildblogg.wordpress.com

 

Göran

7 september 2020 09:08

Alltid kul med en tripp längs minnenas allé. Det blir det ibland då jag och mina syskon träffas och pratar. Intressant också hur ofta vi minns saker på var sitt vis och alla tre är lika tvärsäkra på att det är just deras bild som stämmer.

http://singelfarsan.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Det snöade i onsdags och det var nästan en dm och jag höll mig inne för att min allergi skulle bli bättre. Inget ont som inte har något gott med sig. Pollen föll till marken och det blev lite bättre på det viset.   Igår åkte Sonen och Fjälla...

  Vilken vecka vi har haft och så roligt när Sonen och Fjällan varit här. Dom har verkligen fått se både vinter,, snösmältning och sommarvärme på några dagar. Dagar då det ena dagen ligger snö i drivor och hur krokusen sticker upp ur snön bara så ...

  Man tror inte sina ögon. Det är fortfarande mycket snö. Det här har ramlat ner från vedbodtaket. Söndag eftermiddag kom Sonen och Fjällan från Skåne. AMV och Gubben kom en sväng också.   Måndagen regnade det och snöade och haglade men fr...

  När jag tittar ut och ser hur det snöat inatt blev jag först förbannad men sedan tänkte jag att det här är väl den snö som ska ta bort den gamla snön kanske.  Jag väntar ju på att Sonen och hans Fjälla ska komma. Dom åker från Skåne idag men l...

  Det går sakta med våren här i Fisksjön. Visserligen har alen gula hängen som gör att jag går omkring och nyser fast jag äter allergimedicin.  Kallt på nätterna så snön tinar inte trots att solen skiner på dagarna.  Vägen är visserligen bar m...