Det har varit solsken nu i flera dagar och efter operationen är jag väldigt solkänslig så jag har rotat i lådor och hittat ett par gamla solglasögon. Jag har hållit mig inne hela veckan utom en liten tur till affären och igår försökte jag mig på att gå bort till Kinabrors sommarstuga. Då blev jag liggande resten av dagen och sov mest men jag har hittat något som gjort mig lite glad.

Det är en serie på ettan som heter Ginos italienska frestelser. Han börjar sin resa i venedig och fortsätter efter kusten söderöver. Jag väntar bara på att han ska komma till Cattolica. Då kan jag frossa i gamla tiders underbara tid.

Jag var inte så intresserad av mat. Det var något som man måste ha för att bli mätt. 

Men......första gången AMV och jag var i Italein så hände något.

Mimosa det lilla familjhotellet där vi bodde. Där man sjöng arior i köket och mamman lagade maten. Frukosten som bestod av nybakat bröd med vitt smör eller om det var margarin och en liten glasskål med olika marmelader som smakade helt annorlunda och ljuvligt. Te med en citronskiva i som gjorde teet gult. Å så gott det var. Köttfärssås som smakade tusen gånger mer än den man fick hemma. Soppa med pastahjul och en grönsallad som smakade lite syrligt. 

Glassen var ju helt underbar och frukten smakade och doftade helt underbart. Det var då jag för första gång upptäckte den godaste maten.

Så nu sitter jag här med en gardin nerdragen för rutan och tittar på Ginos resa genom italien och drömmer mig tillbaka. Det var dansen och det var dom söta italienska killarna förstås. Jag var ju ung. 

Ja det var den tiden.

Jag tittar också på en serie om en engelsk familj som köper ett gammalt slott i Frankrike. En del människor har ett mod och dessutom pengar och som dom kämpar med det gamla slottet men så fint det är med trädgård och vallgrav och härliga fina rum. 

Nu har julgranen börjat barra så imorgon får jag nog försöka ta ut den innan all barr har ramlat på golvet. 

Dagens ord: Det droppar i alla fall från taken och det är väl om något ett vårtecken.