Fredagskvällen var solig men kall. DansBritt och jag bestämde oss för att gå till skogen och titta efter svamp. Egentligen ville vi bara komma ut  och njuta av den fina kvällen.

Vi vandrade upp mot Kolbjännsjön. Vis av tidigare korta turer som blivit långa turer så hade vi med oss en liten termos och var sin chokladboll.

Vid korsvägen ändrade jag mina planer och bestämde mig för att visa Britt en av mina favorittjärnar.

Tänkte att vi skulle sitta i kvällsolen och på dom varma klipporna och  titta på fiskarna i vattnet nedanför.

Vid den här lilla undanskymda tjärnen finns precis allt som får en att må riktigt bra.

Ena sidan klippor och berg. på andra sidan myr, näckrosor och doftande starr.

Det var några år sedan jag var där sist men inte var det svårt att hitta dit inte.

Trodde jag ja!

Nya skogsbilvägar både hit och dit, kalhyggen överallt. Ingenting såg lika ut.

Vi gick och gick och jag trodde att vi var på rätt ställe och lång bort såg vi vatten blänka till mitt i en myr.

En liten tjärn jag aldrig sett förut och ni ska veta att jag vandrat omkring här många. Insåg att vi var helt fel.

Vi satt på en kulle och drack vårt kaffe. Vi plockade lite tranbär på myren. Sura men läskande och fulla med vitaminer.

Vi fick gå tillbaka för kvällen blir fort mörk den här tiden. Det var många kilometer men bra för gumhullet. En titt på kartan när vi kom hem förklarade hur vi hade gått fel.

Så blev det ett långt bastubad och vi sjönk ner framför tvn och somnade. Katten Oskar sov. DansBritt sov. Jag sov.

Vid halv 12 vaknade jag och väckte dom andra.

DansBritt tröstade mig med att hon hade hittat och lärt sig om tranbär och att det var en härlig promenad i alla fall.

Stående ute på trappan när hon for såg jag för första gången i höst fladdermusen göra en lov ovanför huvudet och i stora granen satt ugglan och hoade.

Grämer mig i alla fall för att jag kom alldeles fel. Så många gånger som jag gått dit, så många hjortron jag plockat där, så många grilleldar tag tänt där. Så många lavskrikor jag matat ur handen. Så många ruschkanor jag åkt nerför berget och fiskat i tjärnen. Nu hittade jag den inte. Försvunnen tjärn. Så snopet Så snopet.

Nu börjar älgjakten så det är för sent att leta reda på den nu.

Dagens ord: Ju äldre jag blir, destom mer tvivlar jag på det vanliga påståendet att ålder ger visdom. En sak är i alla fall säker. Ålder ger dåligt minne.

 

Vicke

5 september 2010 10:41

vad härligt med bastubad, ha en fin dag nu

http://vickesblogg.bloggplatsen.se

 

Liliann

5 september 2010 16:27

Själv skulle jag plocka hallon efter en skogsbilväg jag åkt massor med gånger....inget var sig likt...avverkat och fult bitvis..tvi vale men lite hallon hittade vi till sist ändå....
Kram

http://livetefantastiskt.bloggagratis.se

 

Skatan

5 september 2010 17:28

Det är väl inte så konstigt att tjärnen försvunnit när hela omgivningen var annorlunda med nya skogsvägar, röjning av träd etc ... Att ni vågar ge er ut så där och sedan hittar tillbaka ... det är väl minne om något. Jag skulle tappat bort mig direkt. Speciellt som skogen du kände som din egen ficka var helt annorlunda.

kram!

http://skatanstankar.wordpress.com

 

Ingrid

5 september 2010 19:24

Naturen förändras hela tiden. I vår hage fanns det förr öppna fina stigar - man kunde gå här hemifrån och ända ner till stranden och om man velat skulle man nästan kunnat cykla genom skogen. Nu är det så tillvuxet så det går inte att ta sig fram överhuvudtaget. Åke har några torrgranar som ska avverkas, men vet inte hur i all världen han ska få ut dem. Ingenting är sig likt.....

http://blog.stenstugu.com

 

Hertya

7 september 2010 19:44

Trist att tjärnarna försvinner för Dej. Själv var jag uppe i Jämtland fast åt Vålådalshållet i helgen som gick. Där fanns det helt underbara tjärnar,stora och med kallt klart vatten. Helt underbart.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  När jag tittar ut och ser hur det snöat inatt blev jag först förbannad men sedan tänkte jag att det här är väl den snö som ska ta bort den gamla snön kanske.  Jag väntar ju på att Sonen och hans Fjälla ska komma. Dom åker från Skåne idag men l...

  Det går sakta med våren här i Fisksjön. Visserligen har alen gula hängen som gör att jag går omkring och nyser fast jag äter allergimedicin.  Kallt på nätterna så snön tinar inte trots att solen skiner på dagarna.  Vägen är visserligen bar m...

  Denna långa förbannade vinter som aldrig verkar ta slut. Så jag frusit och frusit och som jag längtat och saknat sol och värme. i söndags kväll åkte jag på bio och såg Möte i Rom med bl Lassgård. Jag gillar honom och han kan spela så många oli...

      Det blir bara värre och värre. Visst har jag haft 4 skrivare och visst har dom krånglat men nu går skam på torra land. Vi köpte en nya skrivare för att nu är det dags att ha vägföreningsmöte med allt det innebär. Det ska skrivas kallelse...

  Jag skrev ett långt blogginlägg om hur det är att vara pensionär och lite annat men datorn åt upp alltsammans och lika bra var det för det var bara gnäll. Snö snö snö. Kallt kallt kallt. Halt. Kinabrors hund Jack har brutit några klor i en f...