Alla inlägg den 25 november 2014

Av Anita - 25 november 2014 08:12

 

Förr fanns det fäbovallar lite här och där i skogarna. Dit ledde vackra gröna stigar. Där hördes skällkornas klockor ljuda i sommarkvällen. Där gick dom fina fjällkorna omkring. Jag älskar kor. Deras lugn och vackra ögon.


Vallpigorna mjölkade, gjorde messmör och ostar.

 

Jag hann aldrig med att vara vallpiga innan fäbodarna försvann. Det hade annars varit en dröm för mig istället för att plågas inomhus på kontor.


Även här på skogen fanns en fäbod, Vallbodarna. Det bodde till och med en familj med många barn där en tid. De stackars barnen som i snö och kylade trampade fram i snön kilometer efter kilomter för att komma ner till skolan som faktiskt fanns i Fisksjön hur otroligt det än låter.


Så flyttade dom, bostugan brann upp men ladugården fanns länge kvar. När vi var små gick vi dit för att plocka bär. Runt vallen växte de största rödaste hallon man sett och de sötaste smultron.

 

Varmt och skönt var det på vallen för de jättegranarns som fanns där stod som skyddande soldater mot vinden. Vid den gamla husgrunden växte en rosbuske av okänd sort. Vem hade planterat den tro?

Jag tog en ltien bit rot och nu blommar den i min rabatt och minner mig om den tiden. Den doftar så otroligt gott även om den blommar kort tid.

 

Så i söndags då vädret var skapligt så gick Kinabror, Jack och jag upp dit. Det var så länge sedan jag varit dit och om jag vetat vad jag vet nu skulle jag inte gått dit.


Så tråkigt. så ledsen blev jag. Stigen var totalt förstörd.

 

Djupa vattenfyllda spår efter skogsmaskin, kalhyggen överallt och vallen full med nerfallna träd och ris.

Ladugården lyckades vi hitta men det var bara några ruttna brädor kvar.

 

Endast en gammal jaktkoja står kvar. Vi vilade där en stund och då kom en jägare vandrande.

 

Kände mig ledsen hela dagen. Allt det vackra är snart borta överallt runt omkring, alla djur borta, alla människor försvunna, i skogarna finna bara mullrande skogsmaskiner och skjutgalna jägare, kalhyggen brer ut sig, stigar är borta överallt. Det är ett äventyr att gå överallt där markberedarna dragit fram och gjort hålor överallt.


Det känns som om allt är slut och det är bara någon envis figur som jag som kämpar mig kvar på rena tjurn.


Nåja på kvällen var jag på bokcirkel och igår var det regn hela dagen. Vi for och hälsade på fd grannen en stund och så gick den dagen.


Idag ska jag till tandläkaren och laga en tand. Pengar går det till både det ena och det andra minsann. Skulle väl ta och leta reda på adventsstakar och stjärnor men jag är inte på något humör precis.


Dagens ord: Aldrig mer ljuder några koklockor i skogen runt omkring. Aldrig mer hör man någon locka på korna som farmor gjorde.

Presentation

DET SKA VARA LÄTT ATT LEVA...

Fråga mig

56 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards