Är det bara jag som gruvar sig? Speciellt nu på vintern när det är så gruvsamt med det mesta och energin finns inte. Jag gruvar mig för att skotta snö

Jag gruvar mig för att köra bil.

Jag gruvar mig för att fylla i ett papper jag fått från banken med dumma frågor om vägföreningen.

Jag gruvar mig för att byta gardiner och för att klippa ner boganvillan som fyller hela fönstret med blad och tappar blad på hela golvet och under sängen och bakom elementet. Gruvar mig för att putsa fönstret som inte sett ljus på evigheter

Nog är det mörkt men idag kom en liten solstråle i alla fall.

Så kom Gamle A och hjälpte mig att flytta undan blombord och sång för nu skulle det minsann bli det jag gruvade mig så länge för.

Tre fyllda korgar med skräp från blomman blev det och jag bar ut det för att rådjuren skulle få mumsa på bladen.

Nu är det gjort och visst ser den tråkig ut min gamla blomma som är 48 år gammal. Jag vet att med lite sol så kommer den att växa och blomma framöver våren.

Annars har det varit hemskt grått och snöigt den här veckan. Dock har det varit några ögonblick som varit riktigt trevliga.

Tisdag plågade jag mig iväg för att handla lite grann. Då ringde min väninna M och var på väg till mig. Jag köpte var sin semla och så satt vi någon timme och pratade och fikade och glömde snön utanför

Så igår sopade jag av bilen och skottade lite framför bron och tänkte åka till vattengympan men då dök två av mina gamla kompisar upp helt oväntat och så blev jag hemma och det var trevligt att träffa dom för det var väldigt länge sedan.

När jag satt här igår kväll så kände jag mig lite trist och tänkte på att det är så länge sedan det var sommar och så länge tills jag får se barmark igen. Då blir jag så lessen men kom på att i frysen har jag lite smultron som jag plockat för att ha som tröst när jag deppar ihop för vinterns famntag som känns mer som ett slag än en kram.

Doften av smultron och minnet av när jag plockade dom. Barfota i gräset och med solen värma och  då minns jag känslan när jag sitter här i mörkret och ser flingorna fara runt utanför. Då vet jag att smultron är tröst om inget annat.

Nu ska jag snart ge mig iväg till Broder B som fyller år idag och så gick den här dagen men en sak jag gruvat mig för har jag i alla fall gjort

Dagens ord: Tröstesmultron är det inte dumt att ha undangömda till trista dagar.