Idag ska det handla om en gammal sliten bänk och det låter väl väldigt tråkigt. Inte nog med tråkigt. Sonen utbrast förskräckt: Ska du släpa in det där gamla skrället. men......

för mig är det inte bara en gammal bänk. För mig är det minnen.

Farfar hade en bror som föddes i ladugården som yngst av 9 barn. Han var dövstum och harmynt. Kanske inte stum men han kunde inte prata så man förstod riktigt.

Han var en väldig tillgång på gården. Han var den som skötte djuren, drog mjölkkärran ända ner till byn, skottade snö, hämtade vatten och fixade ved. Jag minns honom alltid rensande i trädgårdsland och blomrabatter.

Han bodde på kammarn i andra huset och där stod nu den här bänken. Med så många människor så behövde skor lagas och i den här bänken stod skomakarmaskinen och hjulet stack ut på ena sidan. Jag minns inte om han gjorde skor eller om han bara lagade.

Han hade också ett mikroskåp och man kunde med skräckblandad förtjusning få titta i det. Böcker hade han också så det var för sin tid en speciell man.

Dessutom fixade han med sina jordgubbar och hade ett lite provland i skogskanten där han korsade smultron och jordgubbar. Dom har jag fortfarande kvar och vårdar dom ömt. Små jordgubbar som är sååååå söta.

Så småningom gick han ur tiden och bänken hamnade som snickarbänk i ladugården.

Korna försvann och ladugården skulle rivas. Då fick jag ta bänken till min loppis och där har den stått.

Jag har skurat och skurat och skurat och tvingat killarna att bära in den till mig. Det var fullt med gammal koskit på baksidan efter vistelsen i ladugården men vad då. Gammal koskit som är snart 50 år luktar inte ens.

Jag har oljat den och gjort allt vad jag kunnat för att den skulle återfå lite av sin gamla stolthet och fast alla andra rynkar på näsan så tycker jag att den är så fin och den ger mig sådana minnen från barndomen.

Dessutom finns det jättemycket plats i den och där ska jag ha mitt porslin, det man bara använder till jul och så.

Farmors gamla duk och en skoläst i trä får pryda den.

Det har varit skapligt väder nu några dagar och igår var det riktigt varmt och skönt. Lille gullige Liam och jag gick till skogen och plockade dom första blåbären. Lite blåbär och lite jordgubbar och sitta på förstukvisten och äta. Det är också svensk sommar och äntligen är det lite varmt som sagt.

Gubbarna sitter också på förstukvisten och gonar sig och slår ijäl broms som kom i massor när värmen kom.

Det blev en bastukväll med ett dopp efteråt men det var inte varmt i vattnet precis så det blev bara ett snabbt dopp.

Imorgon åker sonen och broder B med familj tillbaka till Skåne och dom har haft en semester med dåligt väder så gott som hela tiden.

Vi åt plankstek för det är något som sonen och jag alltid gör när han är här uppe och då blev man mätt minsann.

Efter att ha badat bastu så skulle vi se på OS-invigningen men jag somnade på soffan efter en stund. Det tar på att vara ledig minsann.

Dagens ord: Äre inte myggen så är det knotten och är det inte knotten så är det bromsen.