Det sägs ju att man ska leva i nuet och inte i framtiden eller det som varit. Men....... skulle man leva i nuet så klarade jag nog inte av vintern. Nu har det blivit kallt igen, visserligen bara 22 grader men nog kallt för att man ska frysa och vakna på morgonen och inte vilja kliva upp. Som tur var så har jag en varm katt och en tidning att läsa så jag låg länge idag.

Det var faktiskt en dag i veckan då det bara var 11 grader kallt och då passade Kinabror och jag på att skotta av växthuset, eller rättare sagt vi tog ett rep och sågade med det så flaket lossade och ramlade av ganska lätt. Smart va?

Jack och jag gick på skoterspåret och solen sken faktiskt och det blåste inte. En av de få dagar som man kunde njuta en liten liten aning av vintern.

Bastun är insnöad och jag ids inte skotta mig fram dit. Det får nog dröja innan jag badar bastu.

Kom ihåg en härlig kväll när AMV och jag badade efter bastun i varmt skönt vatten. Det var ett tag sedan och lär väl dröja innan vi kan göra det igen.

Det enda gröna som man kan se nu är krukväxterna i fönstret och julgranen som inte barrar ännu.

Krukväxterna känns lite dävna och småvissna precis som jag.

Jag skulle sätta mig och fixa med vägföreningens bokföring men jag gruvar mig som vanligt. Jag gruvar mig för februari också för jag har bara hemska grejor att göra som att besikta bilen och göra en tandoperation m m. 

Nej nu kära vänner går jag tillbaka till bättre tider i tankarna som blommor på gröna ängar och annat mysigt som en gång var.

Rosor i trädgården och riddarsporrar som ståtliga och blå tittar mot himlen.

Vårens doftande syrener.

Lysande röda vallmo

Det finns så mycket att minnas och längta efter och visst är det fint när man tittar ut men det är bara som det ser ut. När man kommer ut biter vintern en i näsa och kinder och fötter och händer så att leva i nuet är inget att stå efter.

Nej mina bättre dagar har nog varit men man kan alltid hoppas att vi får vaccin snart så att man kan börja vara ute bland folk och gå på vattengympa och träffa vänner. Hoppet finns ju när jag sitter här och gruvar mig för att gå ut.

Dagens ord: Man säger att åldern bara är en siffra men pytt skit, inte känner jag mig ung och det ser man klart och tydligt när man ser sig i spegeln.

All snö får mig att få ont i ryggen och frysa, all energi är borta och utmattad sitter jag i soffan och glor.

Högar av snö som ska bort. Kanter som är så höga så man vet inte vart man ska göra av snön.

Livet känns som ett svart hål. Allt jag skulle göra som inte blir av. Julen skulle ut, balkongen och förstukvisttaket skulle skottas. Väthustaket skulle också skottas. Ved skulle in. Golven är fulla med skräp och här sitter jag som en stor frusen klump och ingenting händer.

Men då kära vänner......är det dags att ta till stora trösten.

Tröstsmultron som jag haft i frysen sedan i somras. Jag anade redan då att vvintern skulle ta hårt på mig och då behövs något som muntrar upp.  Smaken på tungan, minnen från sommaren och från somrar långt tillbaka. När jag var liten stinta gick jag till Städesbacken genom skogen. Vid skogsbrynet slog smultrondoften emot mig. Rött av smultron och vid ängskanterna var det massor av goda smultron. Jag åt och åt och trädde på strå för att ta hem till framor som inte orkade gå så långt. Så jag minns fåglarna kvitter, myggens bett och surrande och sötman av bären och solen som värmede. Sakta, sakta blev mitt humör lite bättre.

Lite ljuspunkter fanns det i alla fall. Broder B fyllde år. Alla syskon samlades hos honom i hans hus . 

Alla tre hundar var också med och Broder B hade gjort danska smörrebröd med massor av goda pålägg.

Så pratade jag i telefon en jättelång stund först med moster och sedan med Bibban, faster Gunhilds skolkamrat. 

Vi pratade länge och hon berättade att hon var här i gården tillsammans med Faster när hon var ung. Såg mig när jag var en liten baby och åt jordgubbar med grädde. Farmor hade ju jordgubbsodling så vi fick äta jordgubbar hur mycket vi ville. Tänk att hon såg mig när jag var baby. Hon här 93 år så det var ju länge sedan. 

Så en ny dag när det plötsligt är 19 grader kallt igen, för kallt för att skotta snö. Håller mig inne och eldar.

Dagens ord: Om man mår skit så må man få klaga öven om andra har det värre.

Efter en hel vecka med runt 30 grader kallt så blev det till sist lite mildare och då börjar det snöa igen. Snöa och snöa och man lovar 40 cm utöver den meter snö som redan plågar oss människor. 

Så jag har frusit. Så jag har burit ved. 

Jag har inte haft lust med någonting på flera dagar. Jag har ingen ork och ingen lust. Vill helst bara ligga invirad i en filt 

i soffan och slötitta på tv.

Inte har jag plockat bort julen heller och julgranen har så fina gröna skott så den näms jag inte ta bort heller.

Har knappt varit ut alls bara för att sopa av bilen och skotta åt sotarn som ska komma idag. Hur han ska ta sig upp på taket är en gåta. Tur att man inte är sotare i alla fall.

Jag har plågat mig iväg till Kinabrors sommarstuga och åtit middag annars har jag inte gått ut ett enda dugg på flera dagar.

Vad jag hatar vinter. 

Kinabror har varit hit och kört med traktor och snöslunga så det slipper jag i alla fall.

Så kom Broder B med fru och hunden Nalle.

Därifrån Nalle kommer hade dom två kattor som han var vän med så han tänkte sällskapa med Morris.

Den surkatten varnade direkt med att köra fram en ilsken tass.

Nalle som är en jättesnäll stor hund blev liksom förstenad och undrade. Varför gjorde du på dette viset?

Tänk att kyla och snö kan sänka mig så väldigt. Jag ville gå i ide. Jag känner mig som ett stort svart hål och trots att det är kramens dag så finns det inga kramar att få. Vet inte ens om det skulle hjälpa. Hur länge ska den här skiten pågå.

Dagens ord: Är det inte kyla så är det snö. Vintern är en helvetets tid.

Nu sitter jag här och fryser och fryser. Eldar och eldar men kylan sitter långt in i hjärtat. Varför säger man att det är 15 grader när det är 25. Borta hos Kinabror är det till och med 27.

Önskar att jag var en positiv person som såg det bra med det mesta. Igår kom Broder B med fru och hunden Nalle och gick hit i kylan. Sade att det var friskt och fint. Jag fattar inte ett dugg. Jag fryser som en hund när jag går ut. 

Fick sedan höra att dom varit tillsammans med holländarna ute på sjön. Undrar hur holländarna har det i kylan när dom bor i det gamla dåliga huset. Verkar som om optimismen hos vissa kan värma dom. 

Jag skulle behöva ta bort snön från växthuset innan det gamla rucklet rasar ihop.

Jag skulle behöva göra stig ner till källaren och till sotaren.

Hämta ved måste jag ju göra idag om jag ska hålla värmen.

Bilen vet jag inte om den kommer att gå igång för jag skulle egentligen på bokcirkeln ikväll. Det känns som all energi har runnit ur mig och jag vet att jag bara ser svart på allt.

men......änglar finns det. Min dånande värmepump fick jag till igår tack vare DansAnns man. Dom har en likadan och han ringde och hade hittat en liten pytteknapp som körde in avfrostning när allt hade frusit ute på väggen och nu går den som vanligt igen. Tack snälla för hjälpen. Det var gårdagens positiva och det enda.

Jag vet att jag är född på helt fel plats. När det är stekhett (det händer) på sommaren och alla pustar och stönar då mår jag som bäst. Då kan jag se det positiva även om myggen och bromsarna bits. Vintern hatar jag.

Med fötterna i vatten och solen värmande känns livet för det mesta lätt och jag kan till och med vara lite positiv men nu Vad sjutton ska man glädjas åt. Vet att troligen finns det hundra saker men jag kan liksom inte hitta dom.

Bära ved, elda, skotta och så allt som går på tok den här tiden. Inte är det bättre av att man blir så isolerad pga av coronan. Det är som om allt som kan lysa upp tillvaron inte längre finns och så kan man inte vara ute. Inte jag i alla fall som fryser så tänderna skakar om jag är ute en stund. 

Katten Morris vill inte heller gå ut utan sitter och tittar ut på fåglarna som är runda som bollar och fryser dom också.

Så jag säger det bara. Var ni glada som kan finna något fint i den här tiden då det antingen vräker ner snö eller är så kallt så håret fryser till is när man är ute.

Fingrar som blir kalla som isbitar även om man har tocka vantar. En myt att kläder hjälper. Även en påbyltad köttbulle fryser i det här vädret. 

Visst ser det fint ut när man sitter inomhus och tittar ut men det är bara som det ser ut.

När man kommer ut är det andra bullar. 

Nej nu ska jag sluta. Vad ska man göra. Ta på sig mer kläder och gå ut och hämta ved och mata fåglar och sätta i motorvärmare. 

Dagens ord: Snötider ska ses från insidan av fönstren.

Det brukar alltid vara ett helvete med januari och så också iår. Det börjar inte bra kan man säga. Snöovädret som fullkomligt överöst oss. Så ska det skottas och naturligtvis går det åt fanders.

Traktorn går inte. Fyrhjulingen har punka. Snöslungan har jag kört fast i backen. Luftvärmepumpen är igenbäckad med snö och låter som ett reaplan. Jag pular i snön för att rensa och blir blöt ända upp över knäna.

Inte blev det bättre heller.

Bilen översnöad igen fast jag sopat och sopat. 

Ja det är handkraft som gäller så jag försöker skotta det mesta med snölassen men så blir det kallt igen. Jag fryser, jag eldar och nu måste jag få mig ut och hämta ved. Det är 21 grader så att ut och skotta känns inte precis så kul.

Fåglarna är hungriga också.

Tandkliniken ringde och meddelade att jag måste operera bort en grej på en tand. Ytterligare ett eldände.

Jag väntar bara på att nästa smäll ska komma. Så kom inte och säg att jag ska vara positiv. Nu kan ni njuta av snön ni som slipper jävlas med den. Det är motion. Jo jävlar, ryggvärk heter det. 

Dagens ord: Julgranen lever i alla fall om man nu ska hitta något positivt att säga.

Nog har ni hört om snöoväder och här var det minsann en halv meter innan igår. Det är minsann något att försöka ta reda på. Som tur är så har Kinabror traktor och fyrhjuling. Jag behövde bara handskotta framför bron men även det tar tid en sådan dag.

Då kom Broder B med Kinabror på skotern. Det visade sig att Kinabror hade kört fast på Gubbflon. Vägen är oplogad naturligtvis och med en halv meter snö så går inte ens en fyrhjuling med plog fram. Traktorn gick i alla fall igång och han började köra den stora snöslungan.

När han gjort klart med snön som fortsatt att falla drog han iväg bort till sin sommarstuga. Då körde han i diket med traktorn och det var ett stök att komma upp igen. Bara hunden Jack tyckte om snön.

Han är helt galen i snö och även när han försvinner i snön så far han omkring som en visp i snön.

Snö på rutan. Snö på väggen. Snö på marken. Förbannat.

En tröst är att Mandelmans började på tv. En härlig vår på vackra Österlen med får som lammade och grön mark och så dom positiva människorna. Å vad jag längtar till våren. Oj vad jag hatar vintern.

Så kom en ny dag och jag gjorde mig beredd för att gå ut och stöka med snön. Sopa bro.

Fågelborden igensnöade med massor av snö. Lär väl vara en meter. Skotta fram och mata.

Nu blev det lite bättre och stora flockar med fåglar kom för att få lite att äta. Att dom dessutom fick lite av mina misslyckade hastbullar gjorde dom glada.

Så började jag med bilen. Vilken tid det tog och så trött jag blev. Inte av att sopa bilen men all snö som nådde ända upp till rutorna på bilen. Den skulle fraktas bort.

Snön går nästan upp till fönstren nu.

Man vet inte vad man ska göra av snön riktigt. Det blir så tungt att lyfta och jag blir både trött och blöt. Faaan.

Så kom då Kinabror och talade om att han inte fick igång traktorn. Den brukar ju vara säker men inte nu förstås.

Vi gick ner till uthuset och skottade fram dörrarna. Tog ut snöslungan Eulalia och började ta bort snön med den. När Kinabror körde gick det väldigt bra men för mig gick det som vanligt sämre. En snökedja lossade och jag fick hjälp med att få på den. Så for Kinabror hem för att försöka fixa traktorn och jag fortsatt med slungan.

Om ni aldrig kört slunga så kan jag säga att det inte är så lätt som det ser ut. Man fastnar och det driver snö så man inte ser ett dugg och man blir alldeles vit helt och hållen. Blöt också för en delen och frusen. Så blev det och så tappade jag kedjan igen och nu lämnade jag hela skiten och gick in för att värma mig. Nu ger jag upp för idag och torkar mina kläder och tar mig lite mat. Det får väl vara någon måtta. Det har plötsligt slagit till och blivit kallt . Från nollgradigt till 12 grader kallt på en liten stund.

Tänder i braskaminen och sätter ändan mot värmen. Det hade kunnat vara värre men nog blev det lite väl mycket skit för oss på dom här två sista dagarna.

Dagens ord: Tur att man inte bor i spanien just nu för dom har både kallt och snö och förmodligen riktigt kallt inne. Jag har i alla fall varmt.

Jag kan inte baka och jag ger upp för lätt.

Söndagskväll blev jag så sugen på något gott att äta när jag såg på Farmen. Ingenting fanns i huset inte ens en gammal pepparkaka. Tänkte sno ihop några hastbullar. Halv sats bara så jag tog den smala lilla bunken och började vispa. Av någon anledning började bunken snurra som en karusell och nästan all smet sprutade upp. Fullt på tröja, fullt på byxor, fullt på bord och golv. Oj oj oj vilket före.

Jag klickade ut det lilla som var kvar i bunken och satt in i ugnen. Då höll jag på att bränna dom. Nåja det blev väl ett par som gick att äta men jag blev så less. Jag bara lämnade alltsammans och disken och gick ut ur köket i hopp om att ängeln Inga skulle ta hand om stöket på natten men det gjorde hon inte.

Det blev natt och när jag vaknade på morgonen så var jag fortfarande less. Såg att det snöat och klev upp och gjorde mig två mackor och kokade kaffe. Klev tillbaka i sängen och började läsa en bok. Varmt och skönt under täcket. Katten i knävecket. Där låg jag i två timmar och läste och mös. 

Till slut måste den lataste pensionär häva sig upp och börja ta bort stöket i köket. Då var hastbullarna hårda som skorpor och ska jag säga något bra så blir väl fåglarna glada när dom får äta upp dom.

Kinabror och hunden Jack kom och vi fick reda på att det skulle bli snöoväder. Då gäller det att planera. Vi måste på byn och handla mat och skaffa bränsle till plog och snöslunga. Det hade redan börjat snöa när vi for iväg. Jag hann i alla fall släpa in en massa ved. Det kan ju bli strömavbrott så då måste man elda för att hålla värme och kunna laga mat.

Följde med Kinabror hem till honom och vi åt potatisbullar och fläsk. Sedan gick jag hem och snön föll ner i stora flingor .

Så nu är det en ny dag och än har det inte blivit ljust men när jag skulle sätta på motorvärmaren på Kinabrors traktor så nådde snön på gården nästan till knäna.

Det hade kunnat vara värre men vi får väl se hur det är. Vi behöver inte åka iväg men jag tror att vägen inte går att köra på och det lär väl dröja innan plogbilen har kommit.

Jag är glad som inte behöver iväg till något jobb. Posten lär väl inte komma idag heller. Vi har i alla fall ström fortfarande.

Dagens ord: Det hade kunnat vara värre. Man hade kunnat bo ute vid kusten mot Sundsvallshuset.

Januari har alltid varit en tråkig månad och så är det nu också. Jag brukar ha lätt för att hitta motiv att fotografera men nu finns bara mörker och snö och inte ens himlen har annan färg än vitt.

I övrigt är det mörkt och svart och grått.

Kinabror och jag håller oss ännu mer hemma än vanligt. Nu när vi väntar på vaccin vore det ju snopet om vi skulle bli smittade av coronan. Smittan kryper närmare och närmare. Ingen kommer hit och hälsar på och jag är ju van att det nästan kommer någon varje dag. Det hjälper inte att tänka att det kunde vara värre. Det kan alltid vara värre.

Det är tur att det finns tv. Nu har det varit skidskytte och det är den enda sport som jag tycker om att titta på.

Tjejerna är duktiga som klarar att både skjuta och åka skidor fort som fan.

I går såg jag "dansbandsbrudarna" på tv.

Man fick följa med tre olika dansbandssångerskor på sina turneér. Så vaknade min längtan och mina minnen när jag såg danserna på de fina dansbanorna och hörde musiken. Så jag längtar. Blir det någonsin någon dans för mig tro.

Jag fick ett presentkort på böcker av sonen i julklapp och nu har jag köpt en tjock härlig bok om Mandelsmans gård.

En blandning av trädgårdsbok och kokbok med härliga foton och fina teckningar. På tisdag börjar tvprogrammet med Mandelmans gård och det ser jag fram emot. Ikväll börjar "Farmen" så man får väl glädja sig åt det trevliga som finns.

Jag brukar aldrig skriva om allt skit som händer i världen så ni kanske tror att jag inte bryr mig men så är det inte.

Världen är galen, inte nog med coronan som sprider sig mer och mer och håller på att rasera sjukvården. Det är störtande flygplan, jordbävningar och översvämningar. Spanien har massor med snö och kallt. Den tokiga Trampen hetsar till upplopp. Nej man vill inte tänka på allt skit och än mindre skriva om det. Det får andra göra.

Jag skulle egentligen gå ut och skotta till källaren och till stegen som sotarn ska klättra upp på men jag vill inte gå ut. Jag ser att det har snöat inatt igen för bilen som jag gjorde så ren och fin igår är nu täckt av en snömössa. Fy sjutton vad jag hatar snö. Nej jag stannar inne och eldar tills veden tar slut inomhus. Då får jag väl tvinga mig ut.

Dagens ord: Det gäller att ta en dag i taget och låta bli att titta ut.