Nu när Kinabror och Jack åkt till Skåne och blir borta ända till i februari så är det ingen hund som väntar på bron klockan åtta på morgonen. Då ska han komma in och få tre skivor ost och dessutom det sista på min frukostmacka.

Nu har jag börjat ligga längre på morgonen.  Det är mörkt och dystert och varför ska jag upp. 

Jag har samlat på mig en hög böcker och ligger kvar och läser på morgonen. Kliver upp och tassar omkring i morgonrocken och ser på tv och dricker kaffe. Tittar på ett avsnitt av "Robinsson" och sedan får jag på mig lite kläder och går ut och matar fåglarna. Nu när jag fått solrosfrön så är det en väldig aktivitet i fågelborden. Till och med ekorren vågar sig fram för att ta lite frö.

Broder B och Nalle kommer och hälsar på lite då och då. Holländarn jobbar med postlådeställningen men annars är det ganska lugnt. Jag har varit bjuden på mat till Broder B i två dagar nu så jag kan inte klaga på att jag ätit ensam i alla fall.

Jag ser på facebook att många är utomlands men jag får nöja mig med att se på instagram där jag ser på bilder, små korta filmer om Venedig och resten av drömlandet Italien. Dessutom är det ofta musik till och jag faller i drömmar och minnen av en tid då även jag kunde åka och njuta.

Min gamla strand är ju liksom inte samma.

När jag sitter där och tittar och minns blir jag varm för en stund. Känner stämningen, minns dofterna och minns smakerna av den härliga maten och allt som smakade mycket mer än här. Suckar och vet att den tiden är förbi. Bara trista gammeldagarna kvar nu.

Idag är det fint väder så jag ska väl försöka ge mig ut ett tag och så är det vattengympa. 

På lördag ska PappersBeda och jag baka tunnbröd och lite annat finns planerat framöver. 

Dagens ord: Frågan är hur jag ska klara så många månader av vinter. Bara snön håller sig borta ett tag till.