....och jag hatar utmaningar. Som jag tidigare sagt. En utmaning är något man blir lurad att göra för att det är för svårt att lyckas med och om du mot förmodan lyckas tar någon annan åt sig äran. Om du misslyckas är det ditt eget fel. Så se upp när någon säger:" Ta det som en utmaning."

Nåväl nog om det.

Bilden av porten är tillägnad Staffan H som gillar portar och eftersom han härstammar härifrån så kanske den kan vara kul att se. Det är Ragunda gamla kyrkas port. Kyrkan är från 1400-talet och har ingen port mot norr. Man trodde att "allt ont kommer från norr".

På kyrk-klockan finns texten:

Jag ringer till frid och jag ringer till ro

för dem som i Ragunda bygga och bo.

Med raska kliv från kyrkor till hundar:

Hunden på bilden är en hund som heter Milo. Lekkamraten var hundvakt till honom och då tog han med den hit.

En underlig liten krumelur till hund. Han hade knappt vett att smaka Oskars kattmat och alla andra hundar brukar kasta sig över den och glufsa i sig.

Den här hunden fick inte gå lös för han sprang bort hade hans husse sagt. Ibland blir jag förvånad över saker och ting.

Den här hunden gick inte ens bort från ens fötter så det första jag gjorde var att släppa honom lös. Han hade aldrig gått i skogen för han var nästan rädd för gräset pinnarna och kottarna. Det var nog en sådan dom bar omkring mer en prydnadssak än en hund.

Nu är det arbetsvecka igen med krångel, klater och annat strul. Ensam på jobbet som vanligt med ringande telefoner och jobba över, och fel på datorn och bara skit som vanligt.

Dessutom en massa saker som ska fixat, årsmöte på vägföreningen och en agenda som är full att saker som måste fixas. Inte hinner jag vara ute heller den här veckan.

Sonen och snyggEmma är nu i Peking och det är spännande att följa deras resa på hennes blogg.

 Ingen dator har jag fått tillbaka ännu utan får låna dator när jag kan.

 Ack Ack detta livet är minasann inte det jag vill att det ska vara. Det ska vara lätt att leva.....jo pytt.

Nu har just en karl varit in och gnällt och apropå det får ni:

Dagens ord:

Vad är den gemensamma nämnaren för moln och män?

När dom försvinner kan man hoppas på en vacker dag.