Så det kan bli. Varför sitter jag uppe mitt i natten som ett annat tok. Jo. det ska jag berätta. 

Jag har en katt och han är lat och fet och lite smådum. Han brukar inte vilja gå ut på hela vintern och det är först sista dagarna som han velat vara ute. 

Lördagen har varit så fin. Varmt och skönt. Björkarna har slagit ut och det doftar helt underbart ute. 

Jag har varit ute med hunden Jack nere vid badstranden en stund och han har badat. 

Det är något magiskt med de här majdagarna när livet är fullt av värme och dofter och fågelkvitter.

Nu ska Kinabror åka till Skåne imorgon och Broder B med fru är i Grekland. AMV och Gubben är i Uppsala så nu kommer jag att bli själv några dagar. Hunden Jack ska stanna hos mig förstås men han är ju ovänner med katten tyvärr.

Nu var det inte det jag skulle prata om utan den underliga katten. Jag gick ut och ropade på honom men inte kom han inte. Jag gick till uthuset och ropade. Den enda som svarade var morkullan som flög förbi.

Så kom han då katten, men inte skulle han följa med in. Nej han vände om och bara blängde på mig. Jag vill inte ha honom ute på nätterna för man vet aldrig vad som händer. Det rör sig så mycket i mörkret. Mörkret föresten. Det blir inte riktigt mörkt den här tiden.

Jag har ju lite ljus ute som här i jordgubbspyramiden och en liten lampa där jag snart ska sätta ärtor och bönor.

Det är väl bara att gå och lägga sig och skita i katten. Det är ju ljummet och varmt utanför och han lär väl klara sig bra.

Det är något vemodigt och liksom både vackert och sorgligt med vårens nätter.

Fick reda på att dansbandet Jannez ska sluta och dom har jag dansat till. Oj så jag har dansat i många många år.

Dom ska spela i Hällesjö till sommaren och jag tror att jag ska åka dit även om jag inte har något sällskap.

Den dansplatsen är något särskilt. Man får köra in med bilen och den ligger vid en vacker sjö. Det hände att folk badade på pausen.

Vi var ett helt gäng som åkte dit varje onsdag. Det var matsäck och trevligt. Jag förstår att jag inte kommer att få dansa för jag är för gammal men jag kan ju lyssna på musiken och för att höra Jannez spela en sista gång.

När man åkte hem var man för det mesta så glad och lycklig och man såg ofta djur, rävungar och älgar och rådjur och skogsfåglar och till och med ett lodjur. Nätterna var ljusa och hade ett särskilt sken. Ja det var tider det.

Sitter här i min ensamhet och diskar upp och stökar lite och tänker på hur fint det var att vara ung och vacker och jag fick alltid dansa hela kvällarna. Sommaren var en fest då. 

Dagens ord: I ljumma vårnatten sitter jag och minns.